I en och en halv månad har jag inte haft någon dator. Det tillhör knappast några djupt mänskliga behov att ha tillgång till en sådan, men 2016 är en dator ett viktigt arbetsredskap för rätt många av oss människor. Telefonen är nog så praktisk, men det är min stationära dator jag ser som min bästa omänskliga hjälpreda. Utan wifi är det inte helt okomplicerat att sköta mycket av det som åtminstone jag använder datorn till och vi har inget sådant här på sommarstället än. Jag har dock en känsla av att vi snart får se ordningen helt återställd då det gäller det tekniska, så under tiden är det bara att gilla läget!

Just nu längtar jag mest efter att få uppladdningen av bilderna från kameran att fungera så jag kan titta igenom dem ordentligt. De flesta av de 1500 bilderna har äldsta dottern tagit, men det blir fortfarande många hundra kvar till mig. Tjolahopp!