I går kom några av mina tre äldsta vänner hit. Vi gick i samma klass från lekis till nian och har sedan gjort lite olika saker och hamnat på olika ställen. Vi har lyckats träffas varje sommar i många år. Min syster frågade om vi bara sitter och pratar nostalgiska minnen när vi träffas, men sanningen är att vi varken brukar tala om minnen eller om andra gamla vänner. Det går så bra ändå!

Vem var du år 1986? Själv var jag en ganska nördig tjej med många syskon, en stor kärlek för min fiol, kvartetten och orkestern och så älskade jag verkligen att läsa och fila på mina kalligrafikonster. Jag hade övergett tankarna på att bli lärare eller sömmerska, men jag gillade fortfarande barn och sydde många av mina egna kläder. Jag började i Karlskronas bästa Naturklass på gymnasiet och fick uppleva hur jag gick från att vara en av de bästa i klassen till att vara en riktig medelmåtta.

Är jag fortfarande jag, eller vad har hänt på de trettio år som gått sedan 1986? Jag har insett att livet inte är lätt för någon och att vi alla slåss mot våra egna demoner. Livet är dock i högsta grad njutbart och bjuder på så mycket glädje och skönhet! Gå ut och njut. Det ska jag göra nu.