En milstolpe till.
För arton år sedan höll vi på att packa ihop lägenheten i Visättra. Jag hade fullt upp med att försöka underhålla vår snart tvååring som sprang omkring och upptäckte världen väldigt intensivt i ett lägenhetsområde som inte direkt var så fasligt roligt. Jag kommer inte riktigt ihåg hur själva flytten gick till, men så småningom kom vi fram via en fullpackad Volvos breakdown och en tjock, blivande tvåbarnsmors femtioelva kisspauser mellan Flempan och Sturkö.
I den tjocka magen låg vår äldsta dotter. Idag tog hon sin high school-examen. Det där med pompa och ståt, det klarar de med den äran, di där amerikanarna. Vi höll till i samma arena där Dolly Parton ska sjunga i juli (så typiskt att vi flyttar bara en månad innan) och det var ingen som hade sparat på krutet då det gällde dekorationer. Det kändes lite som att vara med i High School Musical för att vara ärlig. (De spelade för övrigt in de filmerna i en high school i Salt Lake City, 50 minuter norröver.) Vi har missat studentflak, studentskivor, fyllefester (phu, underbart), men också studentmössor, svensk grönska och ”Sjung om studentens lyckliga da’r” (vemodigt). Nu blev det något annat, något som kändes rätt här och nu, en upplevelse som vi i familjen fick dela utan resten av vår stora och bullriga släkt. Vi ska nog klara av det där släktfestandet då vi kommer till Sverige, så det känns inte allt för illa.
Jag hoppas att du mår bra och får vara med på en och annan nostalgitripp som värmer din själ. Jag tror att det är viktigt för oss människor att uppleva traditioner och sådant som svetsar oss samman. Måtte ”The Orem High School Class of 2016” för alltid känna att de har en upplevelse som har fört dem samman för alltid. Jag önskar dem allt gott i framtiden och hyser inga tvivel om att vi kommer att få höra mer från en och annan av dessa starka, fantastiska, unga individer.
Studentsången
Text: Herman Sätherberg
Musik: Prins Gustav
Sjungom studentens lyckliga dag,
låtom oss fröjdas i ungdomens vår!
Än klappar hjärtat med friska slag,
och den ljusnande framtid är vår.
Inga stormar än
i våra sinnen bo,
hoppet är vår vän,
och vi dess löften tro,
när vi knyta förbund i den lund,
där de härliga lagrarna gro!
där de härliga lagrarna gro!
Hurra!
Hon är SÅ fin och jag önskar SÅ att jag hade fått dela den där High School Musical-stunden med er. Tänk att hon fick dra på sig den där mössan och capen med den äran. Ni har riktigt coola barn, inte undra på med sådana cooooola föräldrar. Jag är stolt över er alla!
Ja, ni var alla saknade! Jag är glad att du fick känna vingslagen av high school-upplevelsen på det här sättet i alla fall. Nu börjar hon luta åt college i USA ändå, så det kanske finns chans på college graduation framöver? Vi coola, förresten? Hahahahahahahaha!
… men HUR sitter den där mössan uppe egentligen, har alltid undrat!
Jag får be Elina ta kort bakifrån. Det är en resårmössa i samma tyg som rocken och resten av hattplattan (som f ö är en kartongbit, man vill ju inte veta detaljer när något känns så där glamouröst).
Vilken fin dotter! Ungdomen är en speciell tid. Grattis!
Tack A! Jag håller med om det där med ungdomen. Jag försöker uppmana tonåringarna till att verkligen njuta (på ett positivt sätt) och inte ha så mycket ångest över framtiden. Målsättningar är viktiga, men det mesta brukar lösa sig med tiden! 😀
Vad fin hon är och ett stort grattis på hennes stora dag. En bedrift att vara stolt över och en dag och minnen att dela tillsammans med både klasskamrater och familj. Ett stort grattis och lycka till med nya äventyr! 🙂
Kram Lotta
Tack Lotta! Hon har haft så otroligt roligt de senaste veckorna, lyckligtvis, och jag vet att hon kommer att minnas denna tid med värme. Det gör mig glad! Kram.
Så härligt!!! Stort, stort jättegrattis från oss. Kram!
Tack och kram! Vi längtar efter er nu.