29 Jan

Upplyst?

28_2

Känner du dig någonsin såhär? Du vet att du har kapacitet att lysa upp ett helt rum, lätt, men av någon anledning strålar du bara lite tafatt. Det mörka rummet blir på sin höjd halvdassigt när du slår på strömbrytaren. Du släcker, slår på igen. Samma resultat. Det här verkar vara mångas vardag under de trista månader som utgör den svenska vintern. Vissa lider av årstidsberoende depressioner. Andra har alldeles för låg halt av D-vitamin och har inte insett hur viktigt det är att fylla på om man befinner sig på en breddgrad där solen inte riktigt orkar sig upp under ganska många månader. En del tröstäter sådant de inte borde. Och hur ska man orka sig ut och träna när vinterstormarna viner runt knuten, oavsett om de bjuder på regnspikar, snöslask eller ishalka?

Själv lever jag upp under december. Jag har fördragsamhet med mörker, kyla och elände, för jag bränner massor av stearinljus, tänder mysiga adventsstjärnor och umgås med folk jag gillar att hänga med. När januari kommer är jag på topp i två dagar ungefär. Det är ju roligt med nytt år, nya tag och förhoppningar! Vid den här tiden har det hunnit bli ”sådär”. Här i Utah är det bättre på det viset att solen fortfarande är delaktig på daglig basis, men mörka kvällar och bitande kyla finns här också. Vetevärmaren, tekoppen, spikmattan och rökelsestängerna får jobba hårt i det här huset. Hade jag varit känsligare hade jag nog sett till att skaffa en dagsljuslampa också. Det verkar som att sådana kan hjälpa lite grann i alla fall.

För övrigt rekommenderar jag musik som är glad och medryckande, men av någon anledning blir det mesta jag lyssnar på väldigt, tja, sorgesamt. Tänkte på en kommentar som min gamla gymnasiekompis Å skrev, att hon inte riktigt kände igen min musiksmak. En liten resa tillbaka till slutet av 80-talet vore väl därför på sin plats, eller vad säger du Å? Jag är så gammal att jag satt och spelade in låtar från radioprogrammet Tracks och alla de här låtarna har funnits med på ett eller annat blandband någon gång.

Berlin – Take My Breath Away
Cyndi Lauper – True Colors
Starship – Nothing’s Gonna Stop Us Now
Cutting Crew – (I Just) Died In Your Arms
Peter Cetera – Glory Of Love
John Farnham – You’re The Voice
Whitney Houston – I Wanna Dance With Somebody
Michael Jackson – Bad
George Michael – Faith
Mauro Scocco – Sarah
INXS – Need You Tonight
UB40 – Red Red Wine
Tone Norum och Tommy Nilsson – Allt Som Jag Känner
Poison – Every Rose Has It’s Thorn
The Bangles – Eternal Flame
Yazz – The Only Way Is Up
Bon Jovi – I’ll Be There For You
Jakob Hellman – Bara Vara Vänner

8 thoughts on “Upplyst?

    • Jag vet! Särskilt den sista. Jag har ett mycket starkt minne av att Maria H väntade på sin extremt coola pojkvän uppe i korridoren och vi stod och lyssnade/sjöng på Jakob Hellman-sången. Kunde lika gärna ha varit i går! 🙂

  1. Vilken bra liknelse lampan var! Precis så känner jag mig. (ärligt talat ganska ofta men speciellt under vintern.) Trots att det bara gått några veckor sedan julledigheten så är batterierna tomma. Då har jag ändå ett jobb där jag är utomhus dagtid och får både frisk luft, dagsljus och motion. (lek ”kom alla mina kycklingar” i 20 cm snö i skogen, det ger rejält flås!)
    Jag undrar vad jag ska göra för att kunna tända åtminstone en lampa till…

    • Har du provat att meditera, Mia? Jag körde en tacksamhetsmeditation i november och även om den bara varade i tre veckor kände jag hur jag mentalt blev bättre på att hantera en del jobbiga saker som hände. För att ta den här upplevelsen i hand har jag bestämt mig för att inte bara göra hemmayoga, så i kväll var jag på min första yogalektion. Underbart! Det ser så enkelt ut, men jag vet vem som kommer att ha hemsk träningsvärk i morgon!

      • Nej, jag har inte provat meditation. Jag har ungefär inte provat någonting alls som innebär att jag avsätter en smula tid för mig själv. Scrappandet var mitt sätt att ladda men nu blir det inte mycket av det heller. Jag tror det är det som är problemet.
        Min egentid sträcker sig till att jag låser dörren när jag går på toaletten… Ibland går jag och viker lite tvätt när jag behöver vara ifred. Till tvättstugan vågar sig ingen annan för då kanske de måste hjälpa till! 😉 Tvättstuge-meditation kanske? Till tumlarens sövande surr…

  2. Pingback: Titta inte bakåt! |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *