Jag var tvungen att åka iväg ett snabbt ärende med bilen. Hade det varit lite närmare hade jag tagit en promenad, för vädret var helt underbart… Jag kände den där höstkärleken fylla hela mig. När jag ”vevade ner rutan” (eg. tryckte på en knapp) och kände den svalare höstluften blanda sig med solen som sken in genom bilfönstret blev jag så tacksam och lycklig för en stund! Det är så lätt att längta bort, att önska något man inte har eller att vilja ha mer. Något som kommit med ålderns vishet är ändå att ta vara på stunder som den jag upplevde och genast fylla på pluskontot. Tro mig. Dagar då man har andra känslor kommer alltid. Då behöver man ett förråd, en buffert av kärlek, lycka, skönhet och vishet.

Dagarna blir nu kortare och kvällarna mörkare. Jag njuter av tända stearinljus både inomhus och utomhus. Jag vet att det är solljus kroppen behöver för att må fysiskt bra, men själen behöver också sitt…

Ha en fin helg!

Ps: Ni måste bara läsa om den här killen! Att jag har gått ner några envisa kilon är ingenting att skrika om, men den här historien… Tänk hur många det finns ute i världen som mår dåligt när de kan må så bra som jag och The Unconquerable Dave!