Torsdagen den 23 maj 2013.

Jag saknar.

I ett tal jag hörde en gång talades det om att om man tittar på grannens tvätt genom ett smutsigt fönster är det lätt att hacka på grannens tvättkunskaper när felet egentligen ligger på en själv, eller i alla fall på ens smutsiga fönster. Det där gäller sannerligen både bokstavligt och bildligt talat… Idag kom fönstertvättarna från Sharper View Window Cleaning och trollade med sina stegar, hinkar med tvättmedelsvatten och riktigt vassa fönsterskrapor. Nu ser jag mycket klarare. Rena fönster ger dessutom nytt liv också till våra beigetrista väggar! Åh, vad skönt det var att slippa att göra det här jobbet själv. Tack Local Amazon för ett riktigt fyndpris! (Amazon Local funkar som Groupon.)

23_1

Trädgården fortsätter att bjuda på färgsensationer och överraskningar. En svensk vän som bott här ett tag säger att det här är den bästa tiden. Sedan kommer hettan och det går inte att rädda grönskan ens om man vattnar ordentligt, så jag passar på att njuta!

23_3

Jag ville testa You Dos nya glitterfärger, så då gjorde jag det. Jag må vara helt befriad från att gilla glamourösa klädesplagg, men jag älskar verkligen glitter då jag pysslar.

23_2

Härom kvällen hade vi svenska vänner här. Ja, och en ingift amerikan, förstås. Trevligt, så trevligt! Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Bjud hem folk på middag eller be någon bjuda hem dig. Det är spännande och utvecklande att umgås med andra människor! Dessutom kan det hända att man får några jordgubbsplantor att utöka trädgårdsarsenalen med. Mums!

23_8

I detta hus kan man hitta svenskar. Finns det något mer svenskt än ett par svarta trällor?

23_9

Och finns det något mer amerikanskt än en tjusigt gjuten vattenspridare i plast?

23_12

När vi var på Cabela’s härom dagen passade vi på att införskaffa en dehydrator, eller mattorkare. Idag satte jag igång en testomgång som förhoppningsvis resulterar i krispiga bananchips i morgon. Bananerna köpte jag för ca 5 kr/kg, alldeles perfekt mogna för mitt ändamål men lite för brunprickiga för att den vanliga banankonsumenten skulle betala fullt pris. Jag ser fram emot att få testa göra eget fruit leather!

23_7

Torkmaskinen var billig, men så har den fått väldigt varierande betyg också. Vi får väl se om den var värd pengarna (som många skriver) eller om den suger (vilket många andra skriver).

23_6

Månen lyser både på dig och på mig i sommarnatten…

23_5

… och om du inte gillar mörkret är du välkommen in till oss. Vi lovar att ta hand om dig!

23_10

Continue Reading

The Impossible och sådant som är alldeles möjligt.

Har du varit i Thailand på semester? Har du en familj? Har du känt en hopplöshet så djup att du inte vetat hur du skulle ta dig upp igen? Har du funderat på hur det skulle kännas att få ditt liv sönderslaget, både bokstavligt och bildligt? Gå och se filmen The Impossible!!! Ska du gå på date? Gå inte och se filmen The Impossible!!!

Jag förstår att denna filmatisering av en riktig familjs upplevelser från tsunamin 2004 blev nominerad till en Oscar. Briljant spelat av både barn och vuxna, helt otrolig scenografi och tja, hela filmen var fantastisk om än mer än önskat omvälvande. Jag satt och grät mest hela tiden, men det fanns också stunder av obeskrivlig lycka.

Jag älskar att gå på bio här. Det är jämförelsevis billigt och de kör alltid en hel drös med previews som fyller sitt syfte väl. (De gör alltså att jag vill gå och se ännu fler filmer.) Idag blev det mest två låtar som stannade med mig. Lyssna på dem du också!

Filter – Happy Together (The Great Gatsby) Maken gillar inte, mamma kommer definitivt inte att uppskatta, men jag lyssnar på hög volym i hörlurarna och känner hur musiken liksom rinner ner längs ryggraden. Den här tolkningen av söta lilla Happy Together gör ont, ont, ont.

Lisa Gerrard och Patrick Cassidy – Elegy (Man of Steel) Du som är lite observant vet att jag älskar musiken i Gladiator. Här är Lisa Gerrard tillbaka med intensiv och känslosam musik som inte lämnar mig oberörd. Jag vet att jag måste gå och se den här Stålmannenfilmen, om så bara för att höra musiken i en riktigt bra ljudanläggning uppe på Cinemark!

Jag har skrutit om härligt sommarväder, men idag hörde jag på radion att de lovar snö i morgon. Glädjedödare… Undrar just om det är molnet som lurade bakom bergstoppen mitt över vår balkong tidigare idag som tänker ställa till oreda?

Den som var gladast av oss alla idag var E som blev färdig med sitt fina förkläde. Hon valde två olika tyger på Hobby Lobby för ett par veckor sedan och har sedan med bara lite hjälp klippt, pressat och sytt. Pricken över I blev raden med spetsar. Vi var till och med duktiga och förtvättade allt, så förhoppningsvis blir det inga spännade, tråkiga överraskningar vid tvätt. Jag tror att jag också tänker sno ihop ett nytt förkläde. Varför inte, liksom? Det grå jag använder varje dag vann jag i en tävling någon gång för några år sedan och även om det är snyggt är jag rätt trött på det. Vi får se!

Continue Reading

Det ligger i namnet.

Idag har jag känt behov av att klona mig, men som vi alla vet brukar det sluta illa för kloner. Därför har jag bitit i sura äpplen, dribblat med bollar och legat på topp om vartannat. Jag avslutade min kväll med en halvtimmes fiolgnidande. Låt mig säga att det inte längre låter som det gjorde en gång i tiden. Å andra sidan kan jag spela med slutna ögon så länge jag ska spela något på gehör och det är väl bra? För att komma in i renspelade noter spelade jag lite ”Klinga mina klockor” och ”Gånglåt från Äppelbo”. Sverige kändes alldeles nära…

Från Äppelbo till Utah är det långt, så också från Anna-Lisa till Aynslee. Utahföräldrar är kända för att hitta på roliga stavningar på vanliga namn. De har också en faiblesse för att använda förstavelsen Mc, Mac eller Mack till tjejnamn. Det tycker jag tyder på en längtan att närma sig det neutrala hen-stadiet. Den här videon får mig att fnissa hejdlöst varje gång, men kanske är det mest för att jag bor här och har träffat personer som stavar sina namn precis som huvudpersonerna?

För gps-löst folk som ska hitta hem till oss från Provo eller Heber City är Will’s Pit Stop ett Viktigt Ställe. För folk som har gps är trädstolpen minst lika viktig. Den är också så finurligt utformad att vi skulle kunna ha den i skogsdungen bakom huset utan att någon skulle reagera. Fast vem vill ha en mobilsändare rakt ovanför huvudet? Inte jag i alla fall, inte ens när den är så här läcker.

Continue Reading

Om att städa och så där.

Audiensrummet utan julgran och adventsstjärna är tomt och kallt. Det hade känts rent opersonligt om inte marimban hade stått där med sitt röda notställ till allmän beskådan för alla gäster som inträder i vårt hus… I morse var jag och sonen och handlade. Jag ryckte åt mig ”två för $8”-buketter. Bra drag och väl investerade pengar. Rummet fick genast lite mer värme och alla hus borde ha levande blommor hemma, året om. Just sayin’. Annars går det långsamt med heminredandet. Jag har liksom inte riktigt förmågan i mitt handikappade tillstånd. Nu har jag i alla fall så smått börjat använda mitt brutna ben, fast fortfarande med kryckorna i högsta hugg. Jag sa till barnen idag att jag förväntar mig samma insatser från dem här hemma i fortsättningen också. De har blivit bra på både det ena och det andra de senaste snart fyra veckorna! Själv är jag måttligt road av att inte kunna göra lika mycket som vanligt, även om jag nu kan göra liiite mer. Jag tog till och med tag i en hög ”viktiga papper” som skulle sättas in i pärmar och organiseras. Jag kan aldrig göra något liknande utan att tänka på min lillasyster i Skottland, så jag fick lite hemlängtan på köpet.

Förresten, en sak med vår effektiva, men amerikanska, dammsugare är att man inte kan använda den sådär som man också använder dammsugare hemma. Det går ju inte att få till ett dammsugarrör som man sedan dammsuger lampor och annat med. De förlitar sig tydligen helt på dammvippor (som jag hatar). Hjälp! Vad ska jag göra?! En fuktig trasa bara rör omkring dammet och får föremålet lagom svartprickigt med dammet i koncentrerade fläckar. Hur gör ni andra utlandsboende?! Just nu lyser alla lampor i hallen, men den behöver verkligen dammas av. Ska jag köra med högtrycksluft kanske, eller pajar det glaset? Och ser du den där mattinklädda trappan? Det går ju liksom inte att dammsuga på höjden. Tänk vad snuskig den måste vara… Jaja, så länge ingen lider av luftrörsproblem eller annat så klarar vi oss nog. Annars har personer med luftrörsproblem det tufft här i Happy Valley just nu. Smoggen ligger som ett tjockt täcke överallt. Vädergubbarna förväntar sig att detta otäcka täcke lättar till helgen. Jag längtar. Under tiden får jag väl sätta fart på städpatrullen. Spelar jag denna blir det nog rent ganska fort!

Continue Reading

Solen skiner.

Tja. Skulle världen gå under idag så har vi i alla fall haft ett par fantastiska dagar här i Orem. Solen har strålat från en klarblå himmel och även om det varit riktigt kallt har solen värmt. De svenska, mörka vinterdagarna har ingen som helst likhet med dessa skidsemesterdrömdagar. Tack och lov för oss som inte befinner oss i mörkret. Jo, jag har lite hemlängtan. Men jag längtar uppriktigt sagt inte alls efter själva Sverige, utan efter de där svenskarna som jag vill krama, vara hos, stötta, skratta och gråta med, baka och laga mat åt. Jag längtar efter svensk julmusik. Live. Jag längtar efter katten. Jag längtar efter tryggheten i att veta exakt hur alla system funkar, även om jag inte håller med om att några av dem är särdeles fantastiska. Dessutom är det tredje rundan till USA för oss, så jag har ganska bra koll på ganska många saker här också.

Det är något så vackert med trädgrenar som sträcker sig mot skyn. Jag tar ofta bilder liknande den här. Jag kan liksom inte låta bli. Det symboliska i att sträva uppåt, det gillar jag verkligen.

I går kommenderade jag snöbollskrig efter lunch. Sista dagen innan jullovet måste ju firas på något speciellt sätt även om man hemskolas, eller hur? Naturligtvis var det ett av barnen som fick en snöboll i ögat, men det fick nog vara värt det. Vi hade nämligen väldigt roligt! Jag vet inte vad det är med snöbollskrig som drar. Det är läskigt att få snö innanför kragen, för att inte tala om när man blir mulad eller nedslängd i snön. Jag gissar att det är den ljuva hämnden som är det bästa momentet. Särskilt om man får drämma till med en hämnd redan innan man själv blivit träffad av någon.

Utan kramsnö går det inte att bygga några avancerade snökreationer, men en minisnögubbe lyckades vi med gemensamma krafter få till. Han levde dessvärre inte ens i ett dygn, så jag gissar att någon störde sig på hans attityd. Eller så var det något annat…

Varm choklad och pepparkakor då man har varit ute länge i kylan funkar varje gång. Inte nödvändigtvis tillsammans, men ändå. Vilka peppisar är dina favoriter? Annas, Oscars eller hemgjorda? Vi har inte ens gjort pepparkaksdegen än, men till helgen kanske? Och nu måste jag sova för annars orkar jag inte med helgen när, eller om, den kommer.

Continue Reading

Fredagen den 23 november. Allt annat än en Black Friday.

Vackert, bara vackert. Levande blommor är fint det.

Något annat som är fint är gamla par som håller hand… De här kom skruttande över parkeringsplatsen och de var så söta!

Idag började Julen här i USA. Jag orkade inte med någon Black Friday-shopping, men mat behövde vi fylla på med. Denna stackars tomte stod och plingade lite halvhjärtat med sin klocka utanför Smith’s. Han fick en hel del pengar, men jag tror att han skulle få ännu mer med lite mer engagemang!

För mig börjar julen inte förrän till Första Advent, men julstjärnorna var billiga idag och med tanke på hur dåligt affären sköter blomsteravdelningen tänkte jag att det var bäst att få hem ett par krukor om de skulle kunna överleva till nästa helg. Vi får väl se om jag lyckas. Den ena busken började fälla blad redan i kundvagnen på väg till bilen. Suck.

Inne julstjärnor, ute frasiga löv på marken.

Längst upp på bergtopparna ligger snön kvar efter ett par snöomgångar. Själv gick jag omkring med bara en tjocktröja på mig idag utan att frysa, så just nu känns inte värsta kalla vintern speciellt nära.

De här sötnosarna bor ett par hus längre bort på gatan. Vet du vilken ras det kan tänkas vara? Grannarna som vi var hemma hos, inte hästägarna, sa att de INTE är shetlandsponnyer i alla fall.

Titta! Hur söt som helst. Och pytteliten.

Mer berg. Jag vet att det inte går att visa hur fint det faktiskt är, men du får tro på mitt ord.

En bit längre bort bor den här ståtlige herren. Fast han blev sur på det här fotot. Inte tillräckligt smickrande tydligen.

Efter ett tag lättade han upp och kom för att se om vi hade något gott med oss. Det hade vi inte.

Yngsta dottern kan bara inte vänta på att få börja rida! Hur kan det finnas människor som inte gillar hästar liksom?

Människa och natur i vacker harmoni.

Finaste familjen. Här är vi hemma på vår gata, fast inte precis i stan.

För övrigt har vi tittat på, och skrattat åt, Groundhog Day idag. Har du inte sett den är det hög tid. Jag tror att alla som ser den filmen blir lite snällare.

Continue Reading