Två musikaliska upplevelser.
Det här, min vän, tycker jag mycket om. Det är inte bara för att jag verkligen gillar den smetkletiga filmen Love Actually väldigt, väldigt mycket och låten har en viktig del i den. Det är också för att jag gillar låten i sitt original, för att videon är alldeles fantastisk och för att det är så många härliga och inspirerande musiker med i detta projekt. Gareth Malone till exempel! Kommer du ihåg hans spännande projekt att få unga killar i trubbel att sjunga körsång?
Från körhanterande i världsklass till konsert med high school-kör. I kväll var det dags för den första konserten med Timpviews nya körlärare. Han har säkert potential, men jag saknar lite karisma och gissar att det fortfarande skaver lite mellan dirigent och kördeltagare medan han och ungdomarna ska komma på hur de bäst kan arbeta tillsammans. Äldsta dotterns kör tycker jag var bäst, men det var nog mest för att jag hade förväntat mig lika tät sång av Madrigalkören som förra året. Så blev det nu inte. Den stora blandade kören på ca 150 elever var däremot alldeles fantastisk, men de hade dessvärre fått några solister som sjöng i en annan tonart. Nåja. Min vana trogen kunde jag inte låta bli att fälla några tårar och i kväll blev det till Marta Keens Homeward Bound. Jag hittar ingen bra inspelning, men här sjunger Fraser Walters en lite långsam version som åtminstone ger dig melodin och känslan. En gång ska väl jag också återvända hem…
https://www.youtube.com/watch?v=b0kJYTz1kuo
Så här fin var den körsjungande dottern i kväll:
Och så här vackra var bergen och himlen i all sin höstskrud:
(Månförmörkelsen i morse var alldeles otrolig, men jag tog inget kort på den. Du i Sverige kunde inte se, va?)
Städa upp och göra hemtrevligt.
Nu när året officiellt har gått in i sista fjärdedelen känns det bra att återgå till mitt ord, REACH, för att se om det verkligen har påverkat mitt liv något. Vad ska jag göra för att nå ut, nå in, nå upp, nå fram till alla mina olika mål?
Ett mål som jag har haft länge är att känna mig mer hemma här. Inte mer hemma i just USA eller i grannskapet, det har jag inga problem med, utan mer hemma i huset. Jag hade nog gärna velat ha vita väggar, men nu har vi bestämt oss för att inte lägga ner pengar eller energi på just stora renoveringsprojekt. Det får bli till att jobba mer med textilier, tavelupphängningar, personliga dekorationer och annat istället. Den senaste veckan har vi gjort just det. Det känns verkligen bra!
Det största projektet var nog att köpa sängbord på KSL (typ Blocket) till K och mig och fräscha upp dem med ny färg. Resultatet visar jag någon gång senare i veckan.
Vårt Front Room har fått en ny och hösthärlig kudde som vi köpte på Pier 1 Imports. Jag bad yngsta dottern vika några tranor av Sprouts fina höstreklamblad och de hänger nu uppe i IKEA-lampan. På bordet har vi pumpor från Target och Pier 1 Imports samt ett grönt ljusfat från Hobby Lobby. Allt detta har köpts till jämförelsevis mycket låga priser.
Tillsammans med grannen Ms fina blomsterbukett står ett hopplock av ljusstakar av diverse slag och ett kort på barnen från vår Hawaii-semester som gör mig glad.
Denna vackra och färgglada bukett hade yngsta dottern vikt ihop till mig inför födelsedagen. Vem blir inte glad av dessa evighetsblommor? De får stå framme på matbordet länge till.
Här har vi Blekingehörnan. Soffans överdrag är nu tvättade i fyra omgångar för att undvika allt för mycket skrynklor och i kväll ska de sista överdragen komma på plats. Uppe till vänster hänger den härliga gamla kartan över Karlskronas skärgård som jag köpte för 2,5 år sedan. Efter diverse rabattkuponger blev det äntligen dags att rama in den till det facila priset av närmare $200. Dyrt, men ändå mycket mindre än vad det hade kostat i vanliga fall. Till vänster om fönstret hänger en canvas med en soledgångsbild från Sturkö som jag gillar extra mycket och till höger om fönstret hänger ett av Jan Abramssons tryck. (Jans tavlor är fantastiska. Kolla gärna på hans hemsida, men ännu hellre på hans original som hänger lite här och där. En vacker dag…)
Att städa är ett evighetsgöra. Jag behövde en allvarlig upprensning bland mina bokmärken då datorn börjar få några år på nacken. Jag ser här att det är omöjligt att avläsa denna skärmavbild, men jag började med 79 olika hemsidor/bloggar/forum under scrapbookingfliken och slutade med 40. De flesta var helt enkelt länkar som inte längre leder någonstans för mig eftersom personer har slutat blogga, företag har lagt ner och jag inte längre är med i några scrapbookingforum. Så kan det bli! Allt har dock sin tid och den nya listan känns fräsch och uppdaterad även om det nästan gjorde lite ont att klicka bort vissa av länkarna.
Det går undan, men det går inte utför!
Jag har hittills fyllt 16.070 dagar med liv. Det är 43 år, 11 månader och 29 dagar för alla som inte riktigt håller koll. På söndag kommer jag att fira min fyrtiofjärde födelsedag och jag kommer att göra det med tacksamhet och en stor portion ödmjukhet. Mitt hjärta är fullt av bra saker som jag skulle vilja åstadkomma. Må detta bli mitt bästa år någonsin.
Tack för livet Mamma och Far!
Så här fantastiskt vackert var det i kväll hos våra grannar som hade bjudit in till grannskapsknytis. Det blev kallt efter ett par timmar, men det var så trevligt att hinna prata lite. Att umgås över alla möjliga gränser som vi människor sätter mellan varandra är något av det bästa jag vet. Och Ns ryska rödbetssallad var så god att jag gärna hade ätit den varje dag tillsammans med mina och dotterns hemgjorda köttbullar. Mums…
Tjoho och man gör så gott man kan.
Vår 16-åring körde upp idag och klarade att ta sitt körkort! Jag tycker det är fantastiskt att hon nu kan ta sig runt på egen hand, men nog tycker jag att man är lite väl ung för att ansvara för något så tungt som en bil vid den åldern. De dagar hon har enstaka lektioner uppe på skolan ska jag med glädje skicka henne på egen hand i bilen, men motorvägskörning och sådär? Nja. Nu tar de flesta här sitt körkort då de är 16 och då allmänna kommunikationer helt enkelt inte fungerar lika bra här som de gör i Sverige så förstår jag att ett körkort blir i det närmaste nödvändigt. Vad tycker du? Har du något barn som övningskör eller som precis har tagit körkort? När känner man sig redo att helt våga lita på deras omdöme?
Höstvädret fortsätter och nu kan man se snö på de högsta bergen. Jag vet att det ska bli runt 24°C till helgen, men idag är det svinkallt. Det är till och med så kallt så jag passade på att dra på värmen tidigare idag trots att jag hade både luddiga innetofflor och tjocktröja på mig. Det är hemskt att svettas av 30-gradig värme, men inte är det bättre att frysa om man inte behöver! Hu. Jag saknar braskaminen vi hade i Segeltorp…
Numera har tevehörnan blivit vår Sturköhörna. Jag får ta ett kort då ljuset är bättre, men så här ser den fina gamla kartan på Karlskronas skärgård ut i inramat skick. Jag har väntat länge på att Michael’s skulle ha sitt erbjudande med 50% rabatt + en extra kupong. Trots att jag hade så mycket rabatt kostade allt ca 1400 kr!
Jag saknar lite fina och passande kuddar till hörnsoffan. Det kanske får bli symaskinsdejt till helgen…
Ovanför pianot hängde vårt familjeporträtt jättefult på fel höjd då husbyggarna hade placerat en termostat väldigt illa för alla som är intresserade av att ha tavlor på väggarna. Jag bestämde mig för att tavellist skulle ge en lösning på problemet och delvis lyckades jag i mitt uppsåt. Att sätta bilder snyggt och med något slags harmoni på en sådan list är lättare sagt än gjort. Jag har googlat inspirationsbilder, men mycket jag hittat har varit rätt trist. Tips på förbättringar? Egentligen tror jag att familjefotot kan klara sig med en mindre ram, men helst hade jag nog haft ett lite knubbigare format på just den tavlan (lite högre och lite smalare). Vi får väl se hur det blir så småningom.
Passepartouten på familjetavlan är för tunn och jätteful, så den ska jag be Michael’s-personalen byta ut mot något kraftigare som inte bucklar sig om jag inte hittar en ny ram som passar först. Den vänstra bilden är från Etsy, regnbågsfotot tog jag själv och lät trycka upp på Persnickety Prints på lite kraftigare och matt papper, tempelbilden skrev jag ut från nätet och monterade med mod-podge på en träbit som jag först hade filat till lite och målat med vit akrylfärg. Tulpanbilden älskar jag, men den stackaren fick bara IKEAs billigaste ram som sällskap.
De senaste gångerna jag har varit på loppisställen har jag letat specifikt efter ramar i olika storlekar, men det verkar som att folk antingen slänger dem innan de hamnar på loppis eller som att andra fyndletare också vill ha ramar. En vacker dag hittar jag kanske min dröm, en sådan ram som jag kan spraymåla eller göra sådär alldeles fantastiskt fin.
Tandställning och second hand-fynd.
Idag var vi äntligen framme vid den dag som vår yngsta dotter både har längtat efter och fruktat i många år. Redan när hon var i 8-årsåldern började tandläkaren kolla utvecklingen på hur hennes tänder växte för att se om och när hon eventuellt skulle behöva tandställning. Doctor Frandsen här i Orem var den som får se till att själva tandregleringen blir av. Vilken trevligt klinik! Vilken trevlig personal! Vilken trevlig miljö! (Ja, jag vet. Lite amerikanskt med dessa överdrifter, men sanningen är att vi verkligen har blivit väl mottagna av alla inblandade på denna resa så här långt.)
FÖRE 13 år och 9 månader gammal, sista dagen utan tandställning.
MELLAN Fullt med räls i munnen! Första dekorfärg blev turkos, men den här damen kommer nog att byta färg så ofta hon får. (Jag tror faktiskt hälften av döttrarnas kompisar har tandställning. Är det lika vanligt i Sverige?)
Nu ska först den sneda framtanden vridas rätt. När det är klart är det vissa tänder som ska dras isär och andra som ska dras ihop för att få tänderna i över- och underkäke att gå omlott som de ska samtidigt som tänderna i nedre käken ska dras bak för att få bort ett visst underbett. Avancerat! 24 månader ska det ta att få allt klart. Tjejen som fick sin tandställning samtidigt som dottern var lika gammal, men hennes tandvårdsplan har ett femårsperspektiv. Det var tydligen inte mycket som hade funkat rätt med tänderna då de stod åt alla håll och kanter samtidigt som det saknades tandanlag för åtta vuxentänder. Stackars tjej! Hon verkade glad över att äntligen få hjälp att bli av med sitt läspande. Det är inte lätt att vara tonåring ibland…
Min fina väninna R har nu åkt hem till Sverige och sin familj igen. Vad konstigt det känns att inte ha henne här! Vi tar gärna emot gäster. Under lågsäsong kan man åka lite i ”Ryan Air”-stuk för ca 3000 kr T&R mellan Arlanda och Oakland. Är man sugen på en road trip tar det inte mer än 11 h att köra hit och samtidigt får man uppleva både norra Kalifornien och Nevada på vägen. 😉
Gillar du att fynda på second hand? Jag känner lite hatkärlek till den största butiken här i området, Deseret Industries. Det finns massor av kläder och ibland kan man fynda fantastiska grejer. Problemet är bara att 97% av allt är skräp och man blir hemskt trött av att kolla igenom varje plagg för sig. Jag kollar modell – märke – färg – hel/fixbehov. De senaste två gångerna har jag och äldsta dottern handlat för ca 500 kr allt som allt. I det priset ingår bland annat följande:
Vänster till höger:
Vintage yllekofta till mig, jättefint stickad
Kabelstickad kofta, ny med lappen kvar, Anne Klein (600 kr)
Cashmeretröja (nypris ca 500 kr på Old Navy)
Angorahatt till dottern
Old Navy-polo med jättehärlig stor krage, blandmaterial syntetiskt, lammull och mohair
Lammullskofta från Banana Republic (nypris ca 500 kr)
Söt höstjacka till yngsta dottern
Det du inte ser är två silke- och cashmeretröjor som redan låg i garderoben, ett par nya steppskor och lite annat lullull. Tja, vad säger man? Det gäller att vara begåvad med ett stort tålamod, desinfektionsgele i väskan och gärna en plan på vad man hoppas hitta. Lycka till i ditt eget letande!
Dagen idag är en märklig dag. Den är din.
Dagen i dag är en märklig dag.
Den är din.
Gårdagen föll ur dina händer.
Den kan inte få mer innehåll
än du redan givit den.
Morgondagen vet du ingenting om.
Men dagen i dag har du.
Använd dig av det.
I dag kan du glädja någon.
I dag kan du hjälpa en annan.
Dagen i dag är en märklig dag.
Den är din.
Okänd
Fint väder hos dig eller?
Kan du fortfarande ta dig ett kvälldopp utan att hacka tänder? Det har sina fördelar att bo här, det är jag den första att medge.
Övernattning i Timber Lakes.
Jag är ledare i en ungdomsgrupp och i går åkte vi upp med våra tjejer till en ”cabin” i Timber Lakes utanför Heber. Storleken på stugan var fantastisk och jag tänkte att det skulle vara lite, lite lättare att härbärgera alla sommargäster om Sturköhuset var större, men annars är jag tacksam precis som det är. Vi njöt av den friska och svalare kvällsluften ute. Sommarhettan här har inte ens börjat och då är det ändå 26-30° varmt varje dag. Phu!
Själv har jag aldrig varit förtjust i jakt även om jag uppskattar viltkött, men något som jag verkligen inte gillar är uppstoppade troféer och björnfällar. Här fanns det gott om sådant. Ja, bara en björnfäll, men horn av diverse slag låg lite överallt och från vardagsrummets vägg stirrade den här på mig:
Solnedgångar är inspirerande och energigivande var man än upplever dem på jorden. Det är något med hur man aldrig vet vilken färgpalett man ska få uppleva just den kvällen och hur molnen ligger och hur temperaturen är och vilket sällskap man har… Magiskt många gånger!
Fullmånen gjorde att det var lite svårt att titta på stjärnorna som vi hade tänkt göra, men det var okej. Det var så otroligt vackert ändå.
Ursäkta frånvaron…
… men vi har varit i Zion National Park i fyra dagar. Det var vår bästa semester någonsin. Sängarna var hårda (eh, icke-existerande) och nätterna var lite kyliga, men annars var nog det mesta perfekt. Inklusive tomatsoppan på burk och solnedgångarna som fick mig att svimma lite grand. För att inte tala om de grillade baconskivorna och brasan som aldrig tog slut! Det här bär jag med mig länge. Välkommen till Utah, folk!
Under tiden som naturen givit oss magsupar har livet fortgått som om vi aldrig lämnat huset. Se här:
För övrigt har grannarna tagit väl hand om våra flygfän och alla lever fortfarande och de verkar också vara vid gott mod. Vår husfågel har följt planen och nu ligger det sålunda fyra ägg i boet som förhoppningsvis snart blir till barnkammare. Vi följer processen med spänning!
