självhjälpsböcker

I veckan hade jag ett intressant samtal som handlade om självutveckling, vad det innebär och vilket ansvar man kan anses ha som människa att presentera sig som den bästa version av sig själv man kan bli. Detta blev en diskussion som skulle kunna fortsätta i all oändlighet, för inte ens om man bekänner sig till samma tro, samma politiska ideologi eller samma trädgårdsforum med fokus på specifika tekniker kan folk enas om detaljerna.

Hur många självhjälpsböcker som skrivits genom åren kan ingen människa svara på, men genren har funnits åtminstone sedan 2800 f.Kr. då ett rådsbrev från far till son förespråkade moraliskt beteende och självkontroll. Själv slukade jag i ungdomen denna typ av litteratur, men sanningen är väl att jag bara kan nämna en som lämnade bestående avtryck. Det var för övrigt en Og Mandino-bok som jag fortfarande bläddrar lite i ibland. Till slut insåg jag att dessa böcker snarare fick mig att känna mig sämre än ”bättre” då de skottsäkra teknikerna liksom inte bet på mig. (Eller på de flesta andra är vad jag antar med tanke på hur levande denna genre fortfarande är.)

Skulle Chat GPT kunna sammanfatta tidernas alla självhjälpsböcker för den ultimata målsättningsmanualen? Ja, den protesterade iallafall inte då jag gav kommandot. Jag presenterar därmed i samarbete med Chat GPT tidernas bästa självhjälpspublikation! (För övrigt är Chat GPT inte helt flytande på svenska och ibland ljuger den utan att skämmas det minsta. Jag undanber mig därmed allt ansvar gällande att du kommer att bli helt perfekt om du uppfyller alla dessa krav och hoppas att mina justeringar inte har ställt till det allt för mycket.)

1. Självkännedom och mål

Förstå dig själv

För att skapa förändring måste du först förstå vem du är. Fråga dig själv:

Vilka är mina grundläggande värderingar?
Vad motiverar mig?
Vilka styrkor och svagheter har jag?

Att skriva en dagbok, meditera eller prata med en coach eller terapeut kan hjälpa till att få insikter.

Sätt tydliga mål

Ett diffust mål som ”Jag vill bli lyckligare” är svårt att nå. Använd istället SMART-metoden (Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt, Tidsbundet):

Dåligt mål: Jag vill bli mer hälsosam.
Bra mål: Jag ska träna tre gånger i veckan och laga hälsosam mat fem dagar i veckan under de kommande tre månaderna.

Hitta ditt ”varför”.

Mål utan en stark anledning leder sällan till långsiktig motivation. Fråga dig själv:

Varför vill jag uppnå detta?
Hur kommer det att förbättra mitt liv?

Ju starkare ditt ”varför” är, desto lättare blir det att håla fast vid dina mål, även när det blir svårt.

2. Vanor och disciplin

Skapa en morgonrutin

Hur du startar din dag påverkar resten av den. En bra morgonrutin kan innehålla:

Motion: Träning, yoga eller en promenad.
Mental skärpa: Läsning, reflektion eller meditation.
Planering: Skriv ner dagens viktigaste uppgifter.

Bygg bra vanor och eliminera dåliga

Vanor formar ditt liv mer än motivation. James Clear, författare till Atomic Habits, föreslår:

Gör det enkelt: Börja med små steg (t.ex. en armhävning istället för ett helt träningspass).
Gör det attraktivt: Koppla vanan till något du gillar (t.ex. lyssna på en podcast medan du joggar).
Gör det svårt att misslyckas: Lägg fram träningskläderna kvällen innan eller ha en vän som följer upp dina framsteg.

Omvänt gäller att göra dåliga vanor svårare:

Vill du sluta scrolla på mobilen? Lägg telefonen i ett annat rum.
Vill du äta hälsosammare? Ha nyttiga snacks tillgängliga istället för onyttiga.

3. Fokus och produktivitet

Prioritera rätt

Att vara upptagen är inte samma sak som att vara produktiv. Eisenhower-matrisen kan hjälpa dig att prioritera:

Viktigt & Brådskande: Gör det direkt.
Viktigt & Ej brådskande: Planera in tid för det.
Ej viktigt & Brådskande: Delegera om möjligt.
Ej viktigt & Ej brådskande: Eliminera.

Minska distraktioner

Stäng av notifikationer.
Använd tekniker som pomodoro-metoden (25 minuters fokuserat arbete, 5 minuters paus).
Skapa en arbetsplats utan distraktioner.

Ta ansvar

Sluta skylla på omständigheter eller andra människor. Fråga istället:

Vad kan jag göra åt detta?
Hur kan jag ta lärdom?

Ansvar = Frihet. Ju mer du tar kontroll över ditt liv, desto mer frihet får du.

4. Mental styrka och välmående

Bygg en positiv attityd

Öva tacksamhet: Skriv ner tre saker du är tacksam för varje dag.
Omformulera negativa tankar: Byt ”Jag är dålig på detta” mot ”Jag lär mig detta”.
Umgås med positiva människor. Energivampyrer drar ner dig.

Hantera stress

Mindfulness och meditation hjälper dig att hålla dig närvarande.
Djupandning aktiverar det parasympatiska nervsystemet och lugnar kroppen.
Träning frigör endorfiner och minskar stress.

Bli bekväm med obehag

Tillväxt sker när du utmanar dig själv.

Säg ja till saker som skrämmer dig.
Se misslyckanden som lärdomar, inte nederlag.

5. Relationer och kommunikation

Lyssna mer än du pratar

Bra kommunikation handlar mer om att lyssna än att prata. Ställ öppna frågor och var närvarande.

Omge dig med rätt personer

Du blir genomsnittet av de fem personer du umgås mest med. Välj vänner som inspirerar och lyfter dig.

Lär dig konflikthantering

Var saklig och lösningsorienterad.
Undvik att gå i försvar, försök istället förstå den andra personens perspektiv.

6. Lärande och utveckling

Läs och lär kontinuerligt

De flesta framgångsrika människor läser mycket. Sikta på att läsa eller lyssna på något nytt varje dag.

Testa och experimentera

Teori är bra, men handling är bättre. Testa dina idéer i praktiken och lär dig av resultaten.

Utvärdera och justera

Reflektera regelbundet:

Vad fungerar?
Vad behöver justeras?
Vad är nästa steg?

7. Handling och uthållighet

Börja nu

Många fastnar i ”tolkningsförlamning”. Det perfekta tillfället finns inte – börja där du är.

Var konsekvent

Små, dagliga framsteg ger stora resultat över tid.

1% förbättring varje dag = 37 gånger bättre på ett år.
Gör hellre något litet varje dag än något stort en gång i månaden.

Ge aldrig upp

De flesta ger upp precis innan genombrottet. Framgång kommer till dem som fortsätter trots motgångar.

Så vad behöver du sammanfattningsvis göra? Vi kan koka ner det och koncentrera det ytterligare:

Bli medveten om dina mål, styrkor och svagheter.
Bygg goda vanor och eliminera dåliga.
Fokuser på rätt saker och undvik distraktioner.
Utveckla mental styrka och lär dig hantera stress.
Bygg starka relationer och omge dig med rätt människor.
Lär dig och väx varje dag.
Agera och håll fast vid det långsiktigt.

Gör detta och du kommer att ha tagit till dig kärnan i alla självhjälpsböcker som någonsin har skrivits. Varsågod. Lätt som en plätt!

Invecklad utveckling.

Glöm först inspirationen. Vanan är mer pålitlig. Vanan kommer att bära dig oavsett om du är inspirerad eller inte.
Octavia E. Butler

Först repetition, sedan vana, är det inte så? Och om man vill hitta inspiration till vilka vanor som kan vara goda följeslagare, är det då inte en god idé att lyssna på andra? Listorna på självhjälpsböcker som skrivits genom tiderna är evighetslång och innehåller titlar som Og Mandinos The Greatest Salesman In The World, Anders Hansens Hjärnstark, Dale Carnegies Hur du vinner vänner och påverkar din omgivning, Steven R. Coveys 7 Habits Of Highly Effective People och så måste vi väl ha med en kvinnlig författare också. Kanske Rhonda Byrne och hennes kioskvältare The Secret=Hemligheten, eller Rachel Hollis Girl, Wash Your Face?

Jag har tyvärr läst alla böcker här ovan. Tyvärr säger jag eftersom jag uppenbarligen fortfarande kämpar på med mitt och varken har fått några vanor som gjort mig till en högeffektiv människa eller någon som äger Hemligheten. Det skulle kunna bero på alla möjliga olika orsaker, som att…

Jag är oförmögen att ta in den här typen av information.
Jag är envis och står emot intryck från annat håll.
Jag är glömsk.
Det har funnits viktigare ting att ägna mig åt.
En självhjälpsbok kanske främst handlar om att personen som skrivit den har kunnat krama ur sin sanna essens och fått den nedpräntad på papper.
Självhjälpsböcker i allmänhet är roligare att läsa än effektiva i sin utformning.
Just de självhjälpsböcker jag har läst har varit dåliga.
Självhjälpsböcker visar i allmänhet en slipad och tillrättalagd teknik som inte ens författaren har varit förmögen att genomföra till hundra procent.
Vi människor vill gärna ha ett mönster att följa, men varje individuellt liv avviker alltid från mallen och jag behöver därför inspiration från många olika håll för att kunna växa och gå framåt. Jämför jag då mina resultat med bara en av mallarna (en av böckerna) kommer jag inte att se hela bilden av min framgång.
Jag har läst självhjälpsböcker som inte varit relevanta för mig.

Det finns vissa bevis för att läsning av problemfokuserade självhjälpsböcker åtminstone kan hjälpa lite. Det har dock ännu inte kunnat bevisas att det är särskilt effektivt att läsa tillväxtorienterade böcker. Psykologi är ett ämne som är svårt att fånga och göra mätbart. Det är långt lättare att mäta resultat av kemiska experiment än att mäta resultat av mentala övningar. Kanske kommer framtiden att överbrygga detta problem. Kanske kommer vi då också att kunna hacka våra egna hjärnor på ett mer effektivt sätt än idag.

När jag och svågern diskuterade ungefär detta visade jag honom att det verkar betydligt effektivare att hitta sina styrkor och förstärka dessa än att jobba bort sina svagheter. Där verkar det alltså vara omvänt? För styrkor och svagheter är väl inte samma sak som utveckling och bortslipning? Det finns flera aspekter att fundera på. Runt ens svagheter är skam- och skuldkänslor mer vanligt förekommande, medan de flesta av oss växer och känner oss stärkta av uppmuntran runt sådant vi är bra på. Ur ett förälderperspektiv tänker jag att alla föräldrar och ”viktiga vuxna” har ett stort ansvar att lära barn och ungdomar att hitta dessa styrkor och förmågor.

I vårt samhälle finns det något som ligger mig extra varmt om hjärtat och det är vikten av att sluta inbilla sig att alla kan bli vad de vill och att utbildning per automatik kommer att leda till ett bättre liv. Jag gillar inte heller tanken som genomsyrar vårt samhälle om att akademiker ska anses vara ”bättre människor”. Den akademiska världen står för en väldigt stark värdegrund som genomsyrar snart sagt varje institution på varje lärosäte och sagda akademiker förväntar sig att alla andra också ska dela samma värdegrund. (Jag generaliserar naturligtvis grovt, men jag hoppas du hänger med i mina tankar ändå.) Innan du börjar protestera så ber jag dig att se dig omkring, både i din egen hjärna och hur man skriver om detta. ”De låga förväntningarnas rasism”, att se ner på ”lantisar”, att personer utan utbildning har åsikter som är fel och röstar på fel parti. Man ropar ”jämlikhet” från sitt berg och utgår från att denna uppnås genom att alla blir som utroparna, akademikerna som står där uppe på berget. Å andra sidan finns det en mängd olika slags akademiker och lite orättvist är det av mig att dra dem alla över en kam. Jag är väldigt intresserad av att veta vilken inriktning dessa akademiker har samtidigt som det hade varit intressant att fråga dem om de studerat till något som känts värdefullt, eller om de hamnat på denna plats ”för att det är viktigt att studera”. Men detta är faktiskt inte en tanke att gräva i just idag.

Forskning visar att barn överlag blir som sina föräldrar. Detta tas ofta upp i debatt, men då fokuseras i princip alltid på de sociala omständigheter som personer som inte har det bra lever under. Alltså, om vi fokuserar på att eliminera fattigdom, arbetslöshet och allt annat som personer i olika grader av misär lever i så kommer allt att bli bra. Sällan talas om ärftlighet. Koncentrationsförmåga, det som oftast kallas ”intelligens” (att kunna resonera, planera, lösa problem, associera, tänka abstrakt, förstå idéer och språk, komplicerade orsakssammanhang samt förmågan till inlärning), musikalitet, driftighet, neuroticism, psykisk ohälsa, fysiska sjukdomar… Vare sig vi vill det eller ej är vi till stor del en produkt av de gener våra förfäder bidragit med. Min övertygelse är alltså att om vi spelar MED oss själva istället för MOT oss själva kommer vi att ha större förmåga att leva liv som gör oss tillfredsställda istället för att vi ska gå runt och känna oss som losers.

Nästa gång jag plockar upp en självhjälpsbok ska jag komma ihåg att det finns bättre saker att lägga min tid på. T ex peppa en yngre person, lyssna på hens tankar, ta del av funderingar och drömmar. Eller ta med en brorson på födelsedagsfika (och passa på att göra allt det där), så det tänker jag göra idag. Röriga tankar, men starkt fokus. Det rör sig mycket i mitt huvud just nu. Tack och hej, leverpastej.

Ett liv i självhjälpsböckernas träsk?

Invecklad utveckling.