I morse kom mina fyra brorssöner och deras farmor (alltså min mamma) indrullande runt åttasnåret. Pojkarnas föräldrar är på begravning. Liv i luckan! De är så fina. Sjuåringen har skrivit ”mer intellektuell stimulans” på en lapp som han tagit med till skolan, men det verkar inte direkt som någon har tagit sig an hans enorma intellekt än. En vacker dag kanske det finns både tid och lust! 😀 De där fyra pojkarna är jättebra på att leka, så där som många barn inte riktigt kan nu för tiden. De uppfinner och fantasin flödar. Det är bra det! Smarta är de också. Och väldigt söta.
Mamma hade plockat med sig en massa blommor, så nu har jag en bit Sturkö här hemma trots att det är en månad kvar tills det är dags att åka till sommarvisten.
Gullvivor i Ylva Skarp-mugg. Vackert så man ryser lite. Och så luktar det så gott!
Vackra vårlökar.
Det finns ett tulpanfält nere vid havet på Sturkö. Där finns inga (söta men) elaka rådjur som äter upp dem. Förstår du varför tulpaner är mina favoriter?
Underbart är kort, men så länge det varar får man njuta desto mer.
Plommonträdet utanför vårt sovrumsfönster står nu i full blom. Jag njuter, särskilt en morgon som den vi hade då solen också behagade visa sig. Den här blomningen kompenserar nästan det faktum att jag inte har någon magnolia i min trädgård och antagligen aldrig kommer att ha någon. Inte i den här trädgården i alla fall.
Lämna ett svar