I måndags kom vår yngsta dotter hem för att tanka lite Sturkö. Så mysigt att ha henne hemma. Vardagen fortsätter som vanligt, men med henne som en härlig bonus.
Efter jobbet skulle jag skola om mina tomater och hon skulle hjälpa mig. Dessvärre hade jag glömt att vattna dagen innan och eftersom det var strålande sol och plantorna står i söderläge såg de inte glada ut då jag tog ner dem till köket. Jag vet att de oftast återhämtar sig efter sådana utmaningar, men det är väl onödigt att stressa dem så här tidigt. Nåja, idag ser de glada ut, så senare idag ska mjölkkartongerna få göra sitt jobb. Jag gillar tipset om att vika ner halva sidorna på detta sätt så är det bara att vika upp dem, tejpa med packtejp och fylla på jord när plantorna växer! Det låter otroligt smidigt, vi får väl se hur det funkar i praktiken.
Här kommer en uppdatering om rumslönns-sticklingarna. Två av dem har fått små vita prickar, början på rottrådar! Att rota en sådan stickling tar enligt utsago lång tid, så tålamod kräves.
Min bästa snödroppsvas slog jag sönder förra sommaren (buhu, men att gråta över prylar är ju bara för tragiskt), så jag fick rota lite i skåpen för att hitta denna lilla boll. Jag gjorde en ”fågelbokrans” av björkris för att det skulle se lite kul ut, men jag vet inte, jag. Snödroppar i ett fågelbo eller ett alldeles för hårt åtdraget skärp?
S hemma – musik i huset!!! Jag älskar att höra henne spela, sjunga och lyssna på nya låtar som jag inte hört förut. Hon satt och jobbade vid datorn medan jag började röja i verandan (alltså, jag kan inte ta annat än närbilder, för det är totalt kaos här hemma som det ju blir när verandan ska vårstädas och allt ska komma på plats). Så mysig eftermiddag då köksdörren kunde stå öppen ut till verandan utan att någon behövde frysa. Älskar denna tid på året. Tyvärr behöver vi måla om verandafönstren igen, något som känner övermäktigt denna sommar. Får skjuta lite på det projektet, eller ta det lite på om på. Nu är iallafall dalahästarna putsade och det är någorlunda rent runt omkring dem. Spindel- och flugskit kräver sitt. Om någon har ett bra sätt annat än att måla om för att få bort det sista får du gärna komma med tips.
Den här synen har varit igång sedan sjuttiotalet. Brorsorna löser problem tillsammans och de jobbar under tyst samförstånd. Har sett det många gånger de senaste sisådär trettio åren, men det var länge sedan sist. Även denna gång kom de fram till en lösning. Under tiden satt jag och dottern och åt ur en perfekt ”kurerad” godisskål. (Bara godis med papper, påsar tydligen köpta på Rusta.) Och det var den dagen.
Lämna ett svar