Efter gårdagens inlägg måste jag ju tipsa om hur man kan njuta lite mer i tillvaron. Lika viktigt som det är att låta kroppen få avbrott så den inte stelnar till allt för mycket är det för sinnet att få lite gympa. Tipsa gärna om egna små (oväntade) lyckostunder.

Den här tjejen vet hur man njuter av livet. Hon tillför en känsla av lugn och ro bara man tittar på henne. Hon ”bara finns” här hemma och krusar inte för någon. Hon är dock en vänlig själ som låter mig gosa lite om det behövs.

Är du också fascinerad av skuggor och högdagrar? Jag älskar skuggspel, det har jag nog alltid gjort. Hela det mörka halvåret finns det inga skuggor inomhus. Då är allt bara grått, mörkt och jämntjockt. När sommarkvällarnas ljus gör intrång i vårt hem börjar väggarna leva. Skådespelet är gratis, men kan inte tas för givet. Perfekt njutningskälla.

En luftballong. Att stå nedanför och höra suset av en sådan är magiskt. Dessutom känns det lite som att man får vara med på äventyret även om man står på marken.

Att göra saker med sina barn är coolt. Nu är vi i ett mellanläge då de inte alltid vill hänga med på allt, men de visar helt klart ”umgängeskvaliteter”. Att överhuvudtaget dela upplevelser med andra människor är trevligt. Jag tror att man mår bra både av stunden och av att senare prata gamla minnen…

Musik. Jag vet att jag tjatar. Konserter av alla de slag ger möjlighet till en stunds verklighetsflykt och bygger upp stresståligheten. Ja, om det är en timme med nybörjarviolinister som står för underhållningen ligger möjligtvis fokus på ren överlevnad, men ändå. (Yellow after the rain på Marimba. Klart njutbart.)

Trädgårdar – egna, andras eller allmänna parker… I naturen finns så mycket skönhet och i en trädgård blir den på sätt och vis koncentrerad.

Här kan du läsa mer om hur kroppen skapar de olika må bra-hormonerna serotonin, dopamin, oxytocin och endorfiner. Kom ihåg att du kan göra väldigt mycket för att öka ditt välbefinnande! Att bara gilla läget och gå omkring och må tjyvtjockt, eller att inte känna något, är onödigt. Nu talar jag inte om dig som lider av kliniska depressioner, för dig finns ingen ”quick fix”. (Men det finns hjälp för dig också.) Jag försöker bli bättre på att vara glad i livet här och nu. Det funkar klart bättre under det ljusa halvåret, i alla fall numera. Och jag har också märkt att jag väljer hur jag vill må. Det låter lite högmodigt och många kanske blir arga av att höra det, men så är det. Jag kan ägna mig åt självömkan och ”må bra” av det. Gör man saker för andra människor för att man vill det får man banne mig ut lika mycket av det själv som den som får hjälpen. Är det då själviskt att hjälpa andra? Tja, om det kan man diskutera mycket och länge. Just här och nu lämnar jag över tankarna och diskussionerna till dig. Fortsätt gärna i kommentarsfältet!