Hej!
Min dag idag kan sammanfattas med orden Bounce, Svett och Tårar. Jag har skrattat också, så det var inte så illa som det kanske lät vid första öronkastet… Jag har tvättat, haft ont i magen, gått utan att känna av benskadan alls för första gången sedan olyckan, sett gamla bilder och blivit ruskigt nostalgisk, lagat god och äcklig mat, haft ont igen, jobbat, skjutsat, lärt ut, umgåtts… Jag har däremot inte haft någon tid att leta efter musik, så jag bjuder på några självklarheter:
Agnetha Fältskogs nya singel When You Really Loved Somebody.
Totos I’ll Be Over You. Bara för att.
Pigram Brothers Nothing Really Matters. Maybe time will right the wrongs…
Das Boot! Äntligen är min fina Blekingseka uppe på hyllan som min svåger snickrade ihop. Denna lilla installation gör att det känns ännu lite mer som hemma här trots att väggarna fortfarande är sk*tfula. Jag blev så glad över makens överraskningshändighet att jag var tvungen att visa upp resultatet.
Första gången jag var i Utah tror jag inte jag besökte Bridal Veil Falls, men jag kan ha fel. Kommer du ihåg, Å? Maken och jag var här då vi hälsade på syrran då hon pluggade i Provo, det vet jag i alla fall med bestämdhet. Vi tog en reprisrunda, min första lite längre promenad sedan benbrottet, i går. Det var spännande att se hajkarnas fantastiska utstyrslar. BYU-studenterna på date hade jeans och gympadojor, men där slutade det normala. Vi såg tjejer med flip-flops (vägen var fortfarande snötäckt i skuggpartierna), hotpants på både herrar och damer, en skäggig transa med högklackade buodoirskor och kortkort kjol samt mängder av linnen och solglasögon. En liten familj stod och grillade insvepta i filtar. Det var +8°C, så du förstår nog om vi var lite förvånade över folks klädval…
Jag älskar gamla övergivna byggnader med patina, i alla fall de som klottrarna inte har förstört.
Läckert, läckert.
I lördags följde mellanbarnet ut på promenix. Mini-Me. Hon driver oss till vansinne ibland med sina mammafasoner, men det är okej. Hon växer nog i de där fasonerna vad det lider.
Från oss har vi den här utsikten. Jag har hört att bergen brinner här på hösten, men jag tycker de är rätt imponerade också så här på senvintern. Vad tycker du?
Färginspiration till jobbet. Hur fint som helst!
Det här huset tillhör en familj i grannskapet. Vill ha. Visst väcker det ha-begär? Åtminstone tills vattnet börjar tränga in i källaren senare i vår. 🙂
hahaahahah finssar åt det där med kläder…… var på en fjällkurs med ett ungdomsförbund i början av 80 talet. det hade gått ut en utrustningslista o vad vi skulle göra …tälta gå på fjället o vara i skogen uteaktiviterer helt enkelt…jodå…ur bussen med folk från Sundsvall kliver en tjej på runt 25..i kjol..pumps o en nätt liten packad väska. ehhh. nästan omöjligt att skicka hem henne för vi var i vildmarken så vi fick samla ihop saker som vi anade att vi inte skulle behöva…..jisses……
och håller med Huset VILL HA =))
Kjol och pumps! Fjällkurs! Hahahaha! Hade hon verkligen inte hamnat fel? 🙂
Huset kan jag kika på och sukta lite efter. Det är bra att ha något att drömma om.
ÅH, vilka härliga bilder. Tror bestämt att jag måste planera in en Utah-tripp lagom till de brinnande bergen. Kanske med barn, kanske utan. Det är första gången i mitt liv jag längtar efter att resa dit, men du lyckas väcka reslusten med dina fina bilder! Kram! Och vad fin hon är, mini-you!
Jag längtar! Det skulle vara jättekul om du/ni kunde komma. Det är verkligen vackert här! Jag ska hälsa E. Puss!
Nej, jag kan inte minnas att vi såg det vattenfallet när vi var i Utah. Men det ser helt fantastiskt ut! Kanske får titta på det nästa gång jag har vägarna förbi! 😉 /Kram Å
Jag tror ibland att jag blivit smådement, men om vi är två som inte kommer ihåg samma sak kanske vi båda har rätt! 😀 Och vi bestämmer här och nu att när du kommer förbi så åker vi till Bridal Veil Falls. Kram på dig!