”Det är inte min dag idag.” Så sa hon, kvinnan i Ploqs kassa. Hon hade precis torkat upp potatismoset hon hade tappat i golvet och såg ganska uppgiven ut. Jag försökte skämta lite, men hon var inte mottaglig för detta sätt att bemöta det som just hade hänt. Att inte gråta över spilld mjölk är annars ett hjälpsamt förhållningssätt till livet. Varför lägga energi på något som uppenbarligen har runnit en ur händerna?
Somliga känner aldrig någonsin att det är deras dag. Andra möter dagen med övertygelsen att detta är deras dag oavsett hur den ser ut. Vi har personerna som verkar gå helt torrskodda genom storm efter storm och så de där som lägger ner verksamheten om kaffemaskinen lagt av. När vi har lärt känna oss själva kan vi lättare förstå hur dagen kan kännas som vår också med stora höjdskillnader på kartan, oväder i prognosen eller tråkiga E22-partier där kanske inte mycket händer. Oavsett vad som händer på vägen så är det din dag. Och min. Och det är jag tacksam för.
Dagen i dag är en märklig dag.
Okänd
Den är din.
Gårdagen föll ur dina händer.
Den kan inte få mer innehåll än du redan givit den.
Morgondagen vet du ingenting om.
Men dagen i dag har du.
Använd dig av det.
Idag kan du glädja någon.
I dag kan du hjälpa en annan.
Dagen i dag är en märklig dag.
Den är din.
2 kommentarer
Så sant! Vi brukar tycka att vi är ganska bra på att notera och uppmärksamma det positiva i dagarna, snarare än det som går emot. Men vi hade en tid i våras då det kändes som att mycket gick emot samtidigt och då var det mycket tuffare att försöka uppmärksamma de positiva sakerna. Men vi pratade om det och försökte verkligen, tror att det ändå hjälpte lite! 😉
Vissa dagar kan det verkligen räcka med att man tappar potatismos för att det ska kännas som världen rasar. Det är ju inte hur du har det utan hur du tar det som räknas. Fast som sagt ibland tar man det skit. Kramar