Tipstorsdag vecka 32.
Jag har funderat hela sommaren på vad nästa tipstorsdag skulle bjuda på. Jag kommer inte på någonting. Min hjärna lider av överhettning helt enkelt. Idag ska vår vän åka runt till tre olika hus för att se om han gillar dem. Hittar han en favorit är det antagligen där vi kommer att bo. Mittemellan makens jobb och barnens skola. Besvikelsen över ”tjusiga huset” som någon annan köpte har inte riktigt lagt sig hos alla familjemedlemmar. Själv känner jag i det här läget att jag blir glad om vi har någonstans att bo överhuvudtaget då vi kommer. Då det kommer att bli en hel del skjutsande för mig blir jag glad om platsen vi bor på ligger bra till, så det är det som helt har fått styra valen av boenden som ska kollas upp.
Dagens tips blir att inte hålla på med för många viktiga saker på samma gång. Och om du ändå gör det så se till att ha barn som lagar mat och diskar åt dig och sig själva. Det gör åtminstone tillvaron lite mindre stressig!
Ja, visst är det skönt när barnen blir så stora att de vill/kan laga mat och röja undan själva.
Men under själva inlärningsfasen får jag ibland påminna mig själv att det är ok att det tar dubbelt så lång tid och blir mera stök och kladd, det kommer att vara värt det längre fram… 😉
Jag röstar för att det är väl värt besväret! 🙂
Och lycka till med att hitta ett hus som passar er, så klart!
Vi bodde på hotell i tre veckor när vi kom hit till Frankrike, tur att makens jobb stod för den kostnaden, och även om det på sätt och vis var lyxigt var det också lite jobbigt, så det var skönt att få flytta in sedan…
Ja, nu är ju sommaren ”slut” då alla andra flyttar hem från Sturkö. (Inte mamma och far, förstås.) Då längtar jag per automatik hem. Det är något lugnande med att komma hem till sitt, där man vet hur allt funkar och man har koll på allt. Men, men, vi kommer snart dit igen.
… det var ungefär så jag resonerade igår kväll då jag instruerade/hjälpte sexåringen och åttaåringen att steka pannkakor OCH plättar samtidigt som jag vispade grädde och skar fruktsallad. Det hade gått både snabbare och bättre (runda och lagom stekta) och framför allt varit mindre stressigt om jag hade gjort det själv, men då får jag också laga mat åt dem tills de flyttar hemifrån… Nu tränade de sig inte bara på själva matlagningen, de fick också visa hänsyn och omtänksamhet där de trängdes vid spisen och turades om med stekspaden.
Så småningom kommer belöningen. Då är det JAG som snällt kommer när ”maten är klaaar!” och sätter mig vid dukat bord 😉
Kram på dig!
Ja, den tiden kommer nog fortare än du någonsin kan ana! Jag älskar att serva min familj, men vad som helst smakar ljuvligt när barnen har lagat själva. 😉 Kram tillbaka!
Är det ”hemma” på Sturkö? Vilka vackra blommor!
Ja, åkern har blivit som ett blomsterhav i år, fullt av blommor från Tyskland (du hade skickat någon/några påsar), Skottland och runt om Sverige. Underbart vackert!
Roggen?
Nej, bara gräs. En vacker dag odlas det kanske säd här igen?
Jag och min bror lagade nästan all vår mat själva från det vi var tonåringar, då vår mamma slutade göra det. Det har gjort att båda två är bra på att laga mat. Och tur att hon hann lära upp oss innan 🙂 Och efter att ha lagat min egen mat i ca 20 år är det fantastiskt att ha någon som lagar mat åt mig nu OCH som tar hand om disken 🙂 Fast det kan ju vara en övergående fas, men jag hoppas inte det 😉 Kram och tack för kloka ord! Jag ska ta dem med mig.
Njut av ompysslingen! Tänk vad du är värd det. Underbart att höra. Jag är så glad för din skull! Kram.