Svägerskans fantastiska smörgåstårtor, varav en glutenfri, var del i firandet av brorsonen som gått ut grundskolan och satsar på en framtid med teknisk inriktning. Vi försmäktade nästan i Medelhavsvärmen, men eftersom vi kunde hänga på den stora ”amerikanska” verandan passande en tjusig sydstatsherrgård var det ändå uthärdligt.

Dagen efter firade vi makens härlige numera 17-årige brorson. Samma gäng på ett ungefär som firade studenten för någon vecka sedan, ännu högre temperatur, men mysigt och trevligt på alla sätt och vis! Har roliga foton på fyra hattklädda damer, men då jag inte frågat om lov att lägga upp dem här får du använda fantasin.

Här ser du precis hur dammig bilen blivit de senaste torra veckorna. (Jag storstädade hela bilen för ett par veckor sedan.) Nu är det inte detta som är fokus, utan den lilla gröna lampan. Vi har kört omkring utan luftkonditionering i flera år. Det har bara inte blivit av att fixas, trots att vi ofta åker förbi en skylt med ett telefonnummer till en bil-AC-reparatör. Tro det eller ej, men igår blev det fixat! Lagom till att man knappt klarade av att andas har alltså bilen blivit ett svalt och härligt utrymme. Nu har vi inte till vana att åka omkring i en stor familjebil för att fläkta av oss, men tanken på att möjligheten finns är rätt trevlig ändå.

Har du också sett kultprogrammet ”Kommisarie Rex”, en tysk tevedeckare om ett problemlösande team bestående av en tjusig polis och hans schäfer? Den sköne AC-snubben hade sin egen tyska schäfer, en synnerligen sympatisk hona som svalkade mig med stänk från sitt avkylande dopp. Tänk att ha en sådan päls i denna värme!

Här fortsätter det hända grejer. Brorsan hjälper oss flytta krosset till rätt ställe, maken jobbar med finliret.

Och till sist ett drömfint orangeri/växthus. Och drömma får man, eller hur? Sist jag kollade var det alldeles gratis.