Ett steg i taget.
De senaste veckorna har det hänt så otroligt mycket på vår gårdsplan och i ladan att det känns helt galet. För någon som inte har varit här förut är det såklart svårt att tänka sig skillnaden, men för oss andra är det ofattbart. Vi hade aldrig klarat detta själva och står i evig tacksamhetsskuld till alla inblandade!
Så makalöst vackert. Det där bröllopet symboliserar liksom allt man har känt under coronatiden. Att det enkla är det äkta. Att familj är allt. Att livet fortsätter under nya omständigheter, men med förnyad beslutsamhet och tacksamhet.
Vad roligt att du tyckte om det! Ja, mitt i kaoset då E insåg att hennes drömbröllop inte skulle kunna gå att genomföra fick vi alla slå våra kloka skallar ihop för att hitta en bra lösning. Tyvärr gjorde coronaviruset att två av J:s syskon inte kunde närvara, men förutom det blev nog allt bättre än vi någonsin hade kunnat tänka oss! Ännu ett bevis på att det mesta går att lösa…
WOW Vad ni kämpat ???
Fantastiskt.
Och så snabbt ni fick in golvet.
Tänk vilken boost att få det så magiskt fint från vad det var alldeles nyss ❤️
Åh, ja, det har varit galet! Vi vet inte om vi mest känner oss utmattade eller peppade för fler projekt… ? Kram!
Åh va underbart fint! Både resultatet, insatsen och orsaken. Jag sitter här och blir alldeles gråtmild. Stort grattis till Svärmor!
Tack! Jag hoppas att Joel kommer att se mig som ”kär-mor” mer än svärmor, ett av de hårdaste ord jag vet. 😉 Inte låter det precis trevligt, eller hur?! Vi älskar Joel och tycker att det verkar som att de unga tu blir ännu bättre versioner av sig själva då de är tillsammans.
Åh det var ju förstås ännu finare! ❤️ Jag har aldrig funderat på det, har alltid tyckt att det var ett längtansfullt ord. Henriks mamma dog 2014, 2,5 år innan vi gifte oss så jag har aldrig upplevt hur det är att ha den där relationen till ens makes mor. Kanske har det ”besparat” mig en del huvudvärk eller gett mig lite fritt spelrum men framför allt har det inneburit en saknad. Mest har jag saknat henne å våra barns vägnar men också för min egen skull. Speciellt när jag väntade våra tvillingar, då värkte mitt hjärta efter Agneta som också burit två pojkar på samma gång. Hade så gärna velat ha henne här då. Jag är övertygad om att du kommer bli en väldigt fin kär-mor!
Åh, mitt hjärta gråter för dig och din familj! Så fint du berättar. Och visst är kär-mor ett jättefint ord?!