Dagarna går i ett och däremellan sover vi med öppet fönster. Livet. Häromkvällen kunde vi betrakta en fantastisk fullmåne. Jag gick in och hämtade kameran fast jag vet att jag varken har utrustning eller kunskap att fånga månen sådär som den faktiskt ser ut för det mänskliga ögat. Med lite slutartidsfix kunde jag dock fånga det vackra månlandskapets skuggor och högdagrar. Jag blir lika fascinerad varje gång jag tänker att den här himlakroppen inte strålar ut något ljus alls på egen hand och ändå lyckas lysa upp våra kvällar och nätter på det sätt den gör. ”Det lilla ljuset”.

Ja, det var såhär ljust, men månen såg mer ut som på bilden här ovan. Det är lika trixigt att fånga en solnedgång med rätt färger och ändå envisas vi människor med att påminna oss själva och andra om hur vacker världen ibland ter sig. Jag är så tacksam över livet och hoppas att även du hittar något som låter dig känna livet i dig.