Om att sakna någon eller något man inte har.
Inför morgondagens sista uttagning till Melodifestivalens final kanske ni vill lyssna på den här. Jag skulle vilja sjunga. På riktigt alltså. Så det låter bra då jag sjunger själv. Jag skulle vilja sjunga som Josefin Nilsson i Ainbusk. Hest, väldigt personligt. Lite småfalskt, charmigt, inte så man riktigt stör sig på det. Sedan skulle jag kunna tänka mig att sjunga som Beyoncé också. Ja, om jag fick välja. De där systrarna i First Aid Kit också. De sjunger ruskigt bra och dessutom har de hela livet framför sig. (Jag förstår att Patti Smith började gråta då hon hörde sin låt framförd av tjejerna.) Undrar just hur långt de kommer att gå… Vem skulle ni vilja kunna sjunga som?
Björn Ranelid kanske… Eller vänta, sa du SJUNGA? Jaha, då väljer jag Elvis.
Mohahaha! Ja, jag var inte så genusneutral som du i mitt tänkande. Ska jag få välja bland männen också väljer jag… Morten Harket. Eller Louis Armstrong. Eller Michael Jackson.
Jag skulle vara jättenöjd nog om jag kunde sjunga som dig! <3
First Aid Kit. Visst är de bra! Och deras namn. Bara en sån sak.
Puss! Jag kan inte riktigt få nog av F A K, deras röster passar så himla bra tillsammans… Tack för gåvan idag.
Jag gillar Norah Jones lite sävliga röst och så Lale så klart.
Jag sjunger varje dag på jobbet, hellre än bra och jag skulle vilja sjunga i kör. Någon dag kanske. Att sjunga i duschen eller i bilen, ja där gör sig min röst bäst.
Kram Kristina
Ps du kan ju sjunga för oss här på bloggen 🙂
Ja, både Norah och Laleh har fantastiska röster… Ja, det skulle vara något det. Att jag lade upp mig själv då jag sjunger! Haha, nej, det tror jag inte jag vågar. Kanske en vacker dag då jag kommit längre och struntar helt och hållet i vad människor tycker och tänker om det jag gör. 🙂 Kram.
Pingback: Musikvärlden har blivit lite fattigare. |