Nu blir det långt och om politik, men bara en gång.
En av makens vänner, O, bor här hemma just nu. Egentligen är han ju bara på besök, men han är med oss lite som en hustomte, jobbar på alla tider om dygnet (beroende på var ifrån i världen jobbet kallar) och tar långa promenader. Däremellan äter han med oss ibland, tycker att jag lagar jätte-, jättegod mat (exakt citat) och att det luktar jätte-. jättegott här hemma, precis som ett hem ska göra. Förutom dessa lovord har jag också fått höra att jag är en kanonbra komfortoperatör i vår familj och att vårt julkort är fantastiskt, så grattis till dig som får det i brevlådan om några veckor. 😉 (När det gäller det där med komfortoperatör bör han veta då han har flera års erfarenhet av denna tjänst på SJ. Arbetsbeskrivningen finns här och det är bara att byta ut tåg mot hem så har du en av mina tjänster i ett nötskal! Han har nog rätt, den där O.)
Det är intressant att prata med O. Han har levt ett tufft liv och när det gäller familjerelationer är hans och mina erfarenheter som från två olika planeter. O är väldigt intelligent, har studerat internationella relationer och diplomati och han fördjupade sig bland annat i asylhantering. Han vet väldigt mycket om detta ämne rent akademiskt och dessutom har han själv invandrat till Sverige från ett land i f d Sovjetunionen och har erfarenheter från insidan av vad det innebär att vara invandrare i Sverige.
Idag sa jag ”Hörde du att det blir nyval?” och sedan fick jag en en timme lång redogörelse om hur galet det har blivit i Sverige och hur svenskarna håller på att sätta krokben på sig själva med hjälp av invandrarfrågan. Han berättade om så mycket att jag blev alldeles vimmelkantig i huvudet efteråt. Han tyckte inte alls att det var konstigt att SD fick så många röster i det förra valet även om många som är engagerade i partiet verkar vrickade i huvudet. ”Att man säger STOPP, nu måste vi ta hand om människorna som redan finns i Sverige innan vi fortsätter ta in fler betyder inte att man hatar invandrare. Varför tror folk att det är så?” eller följande konversation mellan O och en annan invandrarvän efter frågan Fattar svenskar hur många invandrare som utnyttjar systemet? som han ställde till mig: ”O, varför tar du inte emot socialbidrag nu när du är arbetslös, du har rätt till det?” ”Jag samlade ihop pengar när jag hade jobb och nu lever jag på de pengarna. Ingen annan ska behöva betala för mig.””Du är ju dum.” eller ”Förstår inte svenskar att det inte finns någon bottenlös skattkista?”
Nej O, många svenskar förstår inte det. De tror att staten kan ”skapa” jobb. De verkar inte heller ha koll på vad pengar är eller att man inte egentligen bidrar till ett samhälles ekonomiska utveckling genom att ha en tjänst som bekostas av skatter. Jag tror att många svenskar blivit invaggade i något slags falsk trygghet där staten förväntas klara av att fixa allt oavsett vad frågan gäller. Jag läste i en artikel som någon lagt ut på Facebook att det är Jan Björklunds fel att det går åt Tjottahejti med den svenska skolan. Tillåt mig småle. Förvisso hade herr Björklund en massa galna idéer som skolminister, men att ställa honom som ensam ansvarig för hur det är vore lika idiotiskt som att påstå att det var Yaras rektors fel att hennes moster och morbror slog ihjäl henne.
Som sagt. Det blev en spännande timme. Det var TUR att jag hade yogan att avreagera mig på precis efteråt. Jag tror jag klarade alla mina rörelser lite extra bra då jag blivit så upprörd över några personliga berättelser som O delade med sig av…
Samvetsfråga till dig nu. Utnyttjar du systemet?
Innan valet var det flera av mina Facebookvänner som skrev ”Det är klart att jag har mina barn på förskolan så många timmar de får vara där oavsett om jag jobbar eller inte, det har jag rätt till, jag betalar skatt.” Det gjorde mig jätteupprörd då jag känner flera singelmammor som vänder sig ut och in för att kunna vara så mycket som möjligt med sina barn vilka har det stökigt på sina överfulla förskolor. Hur många av barnen som är ”överfulla” hade egentligen inte behövt vara där? Och ”Jag har rätt för jag betalar för förskoleplatsen.” Hur mycket kostar en förskoleplats egentligen och hur mycket betalar du för den platsen? Rätt svar? Kommunerna avsatte för flera år sedan över 100 000 kronor per barn och år till förskoleverksamhet, en kostnad som inte många har koll på.
I högra kolumnen procent på bruttoinkomsten som föräldrar betalar för förskola, den vänstra kolumnen visar maxtaxan per månad (siffror från några år tillbaka).
Barn 1 | 1.260 kr | 3 % |
Barn 2 | 840 kr | 2 % |
Barn 3 | 420 kr | 1 % |
Barn 4 | Ingen avgift | Ingen avgift |
Nu tänker jag inte skriva något mer om det här, men har du orkat läsa så här långt så får jag gratulera! Lycka till i nyvalet den 22 mars, Sverige. Jag har inga höga förhoppningar om att läget drastiskt kommer att förbättras, men hoppas kan man ju. Tjingeling!
Mycket läsvärt och tänkvärt och det är precis den situationen som gör att vi har den så kallade regeringskris i Sverige idag. 5 % av alla som kommer hit har FN’s flyktingsstatus. Dessa ska givetvis få komma hit och få hjälp. Men många idag vet hur Sverige fungerar och kommer hit för att nyttja systemet. Lyxturism var det någon som kallade det – få komma hit och få bostad, pengar osv och inte behöva bry sig. Ungarna får skolgång, de får gratis sjukvård och tandvård och har det bättre än vi som är födda och kämpar varje dag för att vi ska ha ett bra och rikt land. En pensionär som jobbat större delen av sitt liv i Sverige får ut mindre pengar, än den som invandrar som pensionär och aldrig bidragit till systemet. Är det rättvist?
Visst har ALLA utnyttjat systemet på något vis, men det finns gränser! Jag har aldrig tagit emot ett bidrag sen studiebidraget, min man har inte fått ut barnbidrag eller något för sin dotter som bor halva tiden hos oss, vi har betalat barnsomsorg, alla resor till och från skolan, vi betalar till fackförbund och a-kassa och är i stort sätt aldrig sjuka. Frågan är ju om det finns några pengar kvar till oss när vi blir äldre eller sjuka? Sverigedemokraternas krav är inte orimliga, det enda de begär är att vi inte ska ÖKA pengarna vi lägger på invandringen. De 156 miljarder som regeringen vill budgetera är inte ens inräknat de delar som rör arbetsbrist, bostadsbrist och sjukvårdens belastning tex. Tänk så bra de som redan är i Sverige hade kunnat ha det med ytterligare 156 miljarder. Bättre sjukvård, bättre för våra äldre osv…
Det är dags att Sveriges politiker öppnar sina ögon!
Ja, ögonöppnare behövs verkligen…
Jag har absolut inget att invända mot i ditt inlägg. Och ja jag kan inte heller förstå att så många skyller hela skolproblematiken på Björklund.. Det var stora problem redan då jag gick i skolan och då var inte Björklund skolminister. Hm var ska detta sluta? På samma visa igen? Och igen?
Om och om och om igen. Man får leta efter guldkornen, både då det gäller livet i allmänhet och sådant som berör en personligen i synnerhet…
hej monnah,
jag har inte ork just nu att delta i debatten, följer den bara lite dyster vid sidan av. det finns egentligen bara en sak som jag ville lägga till och som vi har pratat mycket tillsammans med våra svenska släktingar – en av de få saker som jag tycker fungerar bra i frankrike (för det går riktigt uselt för frankrike med, det kan man inte blunda för!) – nämligen att man här får helt klart för sig vad allting kostar. staten betalar till viss del sjukvård och skola till exempel, men inte förrän vi har betalat själva först och fått se vad kalaset kostar. det svider, kan jag tala om. mina förlossningar var tex helt vanliga, enkla, utan ingrepp och gick snabbt, men jag har kvar räkningen från kliniken. där kan jag se exakt vad förlossningsalen kostade under de minuter jag var där, liksom barnmorskan och läkaren (obligatorisk närvaro) under det tiotal minuter han var där. samma sak gäller hos tandläkaren osv. vi betalar inte direkt för skolan, men däremot för mat, eventuellt fritids och allt material (jag menar verkligen allt material, listorna är långa). det är svårt ibland, att betala först och få tillbaka sedan och det är väl inte det ultimata, men jag tycker att det är bra att vi får se precis vad allt det här som man som svensk ofta bara tycker ska vara ”gratis” verkligen har för pris.
näe, egentligen ville jag säga att jag tyckte din senaste kommentar var så himla fin :)! det lät så mysigt och bra alltsammans. och tack för trösterika ord ;), tänker ju det hela tiden att jag hoppas att jag lyckas lika bra som monnah :)!
kram,
Ja, det var ett bra systen, Ylva! Alltså att se hur mycket saker och ting kostar. Någonstans är det både bland barn och vuxna svårt att förstå sådant som inte är konkret och i Sverige är det lätt att tro att IKEA är en ond kooperation och att staten kan fixa ”allt”… Kram!