I morse åkte jag ner till Skåne genom dimhöljda åkrar och gyllene rapsfält, förbi skyltar till diverse gårdsbutiker och förbi avfarter mot orter med spännande namn. För att vara en så pass stor väg är ändå E22 ganska vacker. Jag hade varken kamera eller tålamod med mig, så jag stannade bara en gång för att gå på Tradarns toa strax innan Kristianstad. (Den toaletten borde för övrigt fräschas upp och få en ny toalettstol.)

Anledningen till min Skåneutflykt var att jag fått den stora äran att vara barnvakt idag. Jag kom mitt i ”sätta de sista listerna”-röran då brorsan och hans fru har visning på sitt fantastiska hus nästa vecka. Jag blir alltid lika glad då jag kommer hit och ser vilket resultat deras hårda jobb och stora intresse för att förvandla ”ett objekt” har lett till. Nu är det dags för nya äventyr och jag vet att deras blivande hem kommer att bli något utöver det vanliga det också.

När jag tänker tillbaka på hur detta hus såg ut då H och S tog sig an det kan jag bara konstatera att trägen vinner! Ritningar, projektledning, loppisrundor, låneförhandlingar och ihärdigt knegande har lett till något mycket speciellt. Skam den som ger sig!