monnah

Planttant, samtalsterapeut och samhällsbetraktare

Etikett: vår

  • Det som gömts under skröfs kommer (oftast) fram.

    Det som gömts under skröfs kommer (oftast) fram.

    Nu har jag äntligen tagit tag i att rota fram allt det som växer i perennrabatten. Träffade grannarna över stenmuren (svägerskor som bor i de båda husen på ena sidan vårt hus). Vi kunde konstatera att nu är tiden då man börjar inse att man har grannar igen. H sa ”jag tänkte att jag skulle…

  • Arbetsfirande i Klackamåla.

    Arbetsfirande i Klackamåla.

    För några år sedan köpte mina två nästföljande syskon (jag är äldst) och deras familjer loss vår farfars föräldrahem i Klackamåla. Det var i riktigt risigt skick, men de senaste ägarna hade iallafall börjat renovera och såg ett liv tillsammans där i framtiden. Nu blev det inte så. Detta är ett långtidsprojekt och det är…

  • Möt solen och känn kraften.

    Möt solen och känn kraften.

    Att möta soluppgången med ett par foppatofflor, en kopp te och en telefonkamera, det kan vara allt som behövs för att ”fånga dagen”. Här finns essensen i livet på något vis. Telefonen är inte bara av ondo, jag är glad att jag kan ha kvar den vackraste morgonen hittills på denna sida årsskiftet i bildbiblioteket….

  • … än får du gå med strumpor och skor!

    … än får du gå med strumpor och skor!

    Inga blåsippor står att finna i skogarna än, men helgen har bjudit på underbart vårväder. Med solen börjar det surra i bikuporna och man ser mängder av tecken på liv! Utan moln blir stjärnhimlen intensiv och nätterna kalla. Det är lätt att glömma att det är långt kvar tills det blir tryggt för alla frusna…

  • Pelargoner och fjärilslarver.

    Pelargoner och fjärilslarver.

    Min planttantssäsong har dragit igång. Jag lutar mig numera på erfarenhet och försöker låta det räcka. De första åren var allt nytt, nu återanvänder jag mycket. Det ser inte alls lika snyggt ut, jag sätter namnlappar skrivna med brun Sharpie på klippta bitar av glasskartong och undrar om somliga återvunna småkrukor verkligen klarar den här…

  • Onsdagsorden.

    Onsdagsorden.

    Fågelkvitter, fågelkrax och fågelfrö, möss som dansar och musor som ännu inte hittat sin plats i världen. Porlande bäckar med multnande grenar, vadande fåglar på halkiga stenar. Den eviga döden var bara en luring, det spritter av liv under marken, i grenar och i vassen där isen ännu ligger, spröd och skör. Mörka stigar leder…

  • Första festen för säsongen!

    Igår kan vi nog säga att Bredavikssäsongen drog igång. Brorsonen hade fyllt 15 och vi fick chans att fira denna stora begivenhet med tacos och tårta i det underbara vädret. Solen värmde så skönt där vi satt och låg på dynor och underlägg, somliga till och med i kortärmat. Brorsan hade förberett genom att klippa…

  • Jordgubbar och Moa Herngrens nya.

    Vad kan jag säga mer än att det känns som att jag för tillfället bor i en bubbla där allt handlar om jord, vatten, plantor, sol, fröer, drömmar och funderingar. När det regnade igår förmiddag, trots att det inte skulle ha gjort det, blev jag jätteglad för allt det nysåddas skull och drog till Blomsterlandet….

  • Dags att serva fordonet.

    Nej, inte ska jag väl klaga, men aj! Varenda liten muskel i hela kroppen känner sig förnärmad, överarbetad och underbetald efter gårdagens trädgårdsfix. Själva själen är dock mycket nöjd. Jag sprang med löjligt många kannor vatten över hela gården (vattenpumpen utanför brunnen vid växthuset har inte kommit på plats än), grävde upp syrenrotskott i brorsans…

  • Var det jag som inte gillade rosa?

    Jag förstår inte vad det var som gjorde mig så avigt inställd mot färgen rosa då jag var yngre. Mitt tonåriga jag var något slags antiallt som var det minsta ”feminint”, dramatiskt, gulligt eller böljande. Jag ville inte ta plats, jag ville inte låta min inredning ta plats och allt skulle vara fyrkantigt, enkelt, trärent,…