Författare: monnah
-
Diagnoser.
Håller vi på att diagnostisera oss själva in i väggen? Frågan är vad som händer med mänskligheten om det börjar anses vara sjukt att bete sig som en människa som sticker ut. Eller en sån människa. Eller en annan människa. Min svåger blir GALEN på att vi systrar använder ord som ”aspig”, ”smått autistisk” eller…
-
Vinster i planttantsland.
Om jag predikar att det krävs nio positiva påståenden för varje negativt behöver jag praktisera det bättre. Just trädgårdslivet fick ett tufft slut förra året och därför en ännu tuffare start i år. Det gäller samma sak i trädgårdslivet som utanför – känner man sig ständigt efter är det svårt att hitta glädjen även om…
-
Regnet föll…
… och jag var ensam hemma. En hel lördag med en lång lista på saker att göra, men inget som måste göras just då. Jag har varit seg i några dagar, men bestämde mig för att göra klart den sista sorteringen i festsalen i ladan där vi hade loppis förra sommaren. Målet var att ha…
-
När Lisa Nilsson tar sig ton.
En regnig dag som denna har det givits tid att sortera och fixa, men jag har också lyssnat på mycket musik. Det är musik som inte är AI-genererad som bilden här ovan, utan som skapats ur mänsklig smärta och kärlek. Jag undrar hur länge människor kan behålla kärnan i sitt innersta innan AI suger ur…
-
Nedslag i sommaren.
”Är sommaren överskattad som årstid? Månne för kravfylld?” Detta var en av de frågor Annika ställde inför en av våra bloggbrudsträffar för ett tag sedan. Jag landade i att jag tyckte att sommaren verkligen behövs och att vi alla borde suga i oss de D-vitaminer vi kan medan solen står högt på himmelen, men att…
-
Att sakta ner farten.
Efter dessa månader av att konstant vara ”upptagen” var uppenbarligen min kropp uppskruvad. Det har varit svårt att dra ner hastigheten på tankarna, pulsen, känslan av att ständigt vara på språng. Jag kände att jag behövde sätta mig ner och göra något helt annat. Inte bara landa i soffan och somna, utan att laga mat…
-
Det (o)frivilliga uppehållet.
Det känns som att jag skrev mitt senaste ”vanliga” blogginlägg någon gång under 1900-talet. Inte hjälper det att se att det var förra månaden, att det faktiskt rör sig om veckor istället för år. Orden svävar omkring, har förlorat den struktur de brukar ha i vanliga fall. Jag älskar att blogga. Jag älskar att fånga…
-
Bloggbrudarnas tia om köket.
Hej på dig efter en veckas uppehåll… Här har jag varken skrivit i min egen eller läst andras bloggar. Jag kommer nog inte att hinna skriva särskilt mycket under den kommande veckan heller, men här kommer en ny Bloggbrudarnas tia! Idag handlar det om köket. Håll tillgodo! En lista om köket kräver ett recept, så…
-
Bloggpaus.
Nu blir det fullt upp med bröllopsförberedelser, fest och städning i några dagar. Ses på andra sidan! ❤️
-
Skolavslutning.
Va, hur kunde skolgårdens ljud bära hela vägen ut hit till Uttorp? Glada tjo och tjim, det där dova mullret av röster i alla åldrar, men mest de ljusa och lätta. Där gick jag i morse på grusgången och undrade om jag fått hörselhallucinationer. Rensade pelargonblad, trampade på sniglar som roade sig efter nattens regn,…