10 sep

Min älskling, du är som en ros.

I yngsta dotterns rum ligger just en gammal (äh, inte så gammal förresten, mest från förr i tiden) vän och sover. Till vardags håller hon till i en av Sveriges sydligaste städer och därifrån hade hon plockat med sig en fin hälsning från någon, lösgodis från Hemmakväll, dansk lyxlakrits (jag delar INTE med mig av den, sen får den vara hur o-paleo som helst) och de finaste små schackrutor jag någonsin sett! Lyxigt. Ja, både med sällskapet och de fina gåvorna!

Dottern var sådär nöjd över att få flytta in till storasyster vars extrasäng är ledig just i två nätter till medan kusinen är i San Francisco, men själv tycker jag det var toppen. Det innebar nämligen också att en synnerligen välbehövlig storstädning blev genomförd. Gästen fick till och med en rosenkvist på nattygsbordet! Till och med skrev jag då i princip alla grannar på ett eller annat sätt fick all växtlighet förstörd i lördagens extrema hagel- och åskskyfall medan det mest var maskangripna päron och annat skräp som fick se döden i vitögat här hemma hos oss. (Mest synd tycker jag om grannarna som gifte sig i sin trädgård förra lördagen. Mannen hade jobbat stenhårt hela sommaren på att göra riktigt fint inför vigseln och bröllopsfesten och trädgården hade verkligen blivit underbart fin. Hans stora ansträngningar ligger nu mest i tre grannträdgårdar nedanför deras… Undrar just vad de sa när de kom hem från bröllopsresan i går kväll?)

9_3

För övrigt har allt blivit vardag här igen. Sonen jobbar i grannens trädgård varje vardagsförmiddag och sköter sin e-school på eftermiddagarna, äldsta dottern alternerar skoldagar med e-school och yngsta dottern hemskolas. De har alla diverse aktiviteter att fylla sina dagar och kvällar med (jo, det var ju det där med att prata engelska och träffa inhemska vänner när vi ändå bor här) och jag hoppas att vi får ett bra och givande läsår. Jag gillar att skjutsa barnen. Det ger egentid med var och en. I en bil kommer man ingenstans, så det går att avhandla både lättsamma och svåra ämnen beroende på vad som behöver diskuteras. Dessutom är det kul att låta barnen vara DJ. Dagens låt får bli Imagine Dragons Radioactive. Lyssna med hörlurar och dra upp basen så det dånar i svanskotan, tack… (Fast jag tycker ju att Lindsey Stirlings och Pentatonix version är rätt söt också, förstås.)

9_4

Nästa år får vi nog spruta våra fruktträd trots allt. Grannen varnade, men vi ville testa utan i år. Mask, mask, mask… Får undersöka om det finns något bekämpningsmedel som inte är farligt. Fat chance, va?

9_1

18 aug

Nu är vi hemma igen!

I natt kom vi fram till Salt Lake City. Det kändes så skönt att bli mött av maken som hade fixat så båda våra bilar fanns på plats. Vi knölade in hela packet – vår familj på fem personer, min mamma och en systerdotter samt tio väskor av olika storlek. Nice! Det kändes som att vi anlände till vilket semesterparadis som helst. Syrsorna spelade så jag trodde att någons billarm hade gått och det var rätt mycket trafik på vägarna trots att klockan var över 1.00 då vi började köra tillbaka.

Idag har vi packat upp, installerat gästerna (fast de fick i alla fall varsin sovplats redan i går), shoppat på Costco, upplevt ett åskväder utan dess like, skypat med grannen, inspekterat trädgården och vant oss vid att vara hemma igen. Persikorna ser jättefina ut liksom vindruvorna och päronen. Jag smaskade i mig några av mina härliga minitomater och såg till min glädje att det faktiskt är fler på väg. (Ett par tomatplantor har blivit uppätna av, tja, rådjuren?) Nu ska vi dra igång grillen och försöka hålla oss vakna ett tag till. Just mellan klockan 16 och 20 är man ofta väldigt trött efter att ha rest från Sverige till USA. Hoppas att du har det bra!

05 apr

Vårtjutet avklarat.

4_3

”Kolla träden!”, sa mellandottern och jag började nästan gråta en skvätt. Våren är verkligen, verkligen här och nu finns det ingen väg tillbaka. Trädgården har vaknat ordentligt och även om rådjuren har ätit på väl mycket av både det ena och det andra finns det nog tillräckligt för att vi ska kunna njuta av växtligheten här. Åh, det känns underbart! Jag njuter för dig också. Ja, just du. Du som har snö på altanen och is att skrapa från bilrutan på morgonen… Jag känner livet i mig. Tjoho!

4_2

De senaste veckorna har jag fått några fina meddelanden skickade till mig. Jag hoppas att de personer som har lyft mig har förstått hur tacksam jag är över att de finns. Livet är för kort för att slösas bort på oegentligheter. Man måste göra en del grejer som man kanske inte tycker är särskilt roliga. Annat är nödvändigt och rent trist. Det finns till och med det som man gör bara för andra människors skull. Ingen har svar på vilka uppoffringar som är värdefulla och vilka som bara är slöseri med tid och energi, så må vi alla göra visa val! Här har du Endless Sacrifice. (Tack till dig som fick mig att upptäcka John Petruccis fantastiska texter. Som The Answer Lies Within  t ex.)

4_4

Idag har vi firat vår gästs födelsedag. Någon pompa och ståt blev det dessvärre inte, men lunchen blev riktigt god. Och han fick ett par presenter och födelsedagsdukning med svenska flaggan också, så förhoppningsvis blev det inte hans värsta födelsedag någonsin. Dessutom är han bortbjuden på middag i kväll, så han kanske blir lite bortskämd där?

Djurpassningen är avklarad och jag, maken och S har nu en lugn kväll. Eller ja, jag jobbar (och skriver uppenbarligen i bloggen samtidigt), men jag är i alla fall hemma. Samtidigt hade det ju inte varit dumt om jag hade kommit iväg på en promenad. I morgon är en annan dag.

Förresten fick jag de grejer jag hade beställt från Cavegirl Confections. Mums. Jag behöver inte säga mer. Jag längtar till min frukost i morgon då jag ska äta Chocolate Hazelnut Granola. Då vi i princip gör all mat själva gör det inte något om man någon enstaka gång lägger ner lite mer pengar på något riktigt, riktigt gott som känns värt den ekonomiska uppoffringen. 😉 Jag frågade ju om guilty pleasures för ett tag sedan. Det här får vara min nya sådan.

Ps: ”Säga vad man vill om hårdrockare, men spela kan de.” Dagens citat från maken. Apropå vad då, undrar du kanske? Kolla in den här videon.

07 jan

Fortsätter på det spretiga temat.

I kväll hade vi finfina gäster, goda vänner som är så gott som familj. Jag lagade mat. God mat. Alldeles för mycket. När gästföräldrarna hade gått hem för att lägga sina världssöta småtjejer kände jag för att lyssna på en massa kul musik, inspirerad av en nostalgikväll vi hade vid pusslet här hemma med syster M och hennes man. Jag började i en ände och fortsatte raskt till något annat och tänkte att ni kanske skulle vilja få lite musikinspiration nu till helgen? Jag hävdar på inget sätt att den här listan är heltäckande, för det fattas mer än massor, men det är bland annat sådant här som jag mest lyssnar till. Allt beror naturligtvis på sinnesstämning, tid på dygnet, tillgänglighet och annat smått och gott. Säg gärna vad du tycker! Känner du igen dig? Vad tycker du att jag har missat? (Schlager lyssnar jag inte på, inte heller hysterisk storbandsjazz. Om ni undrar alltså.)

1. Barock Majestätiskt, pompöst och svulstigt ibland. Lättlyssnat och alldeles underbart andra gånger. Barockmusiken ligger mig som f d violinist särskilt varmt om hjärtat. Jag vill ta med alla mina favoriter, men bara två får komma med här. (Annars kan jag tipsa om Vivaldi, Telemann, Albinoni, Purcell, Buxtehude, Händel und so weiter forever and ever.)  Pachelbel Canon i DBach Double violin concerto in D minor

2. Svensk visa Cornelis Vreeswijk Somliga går med trasiga skor (Vem har fångat den svenska, sorgsna själen bättre än Cornelis, så holländare han var. Ja, det skulle väl då vara han som kommer här efter slutparantesen.), Lars Winnerbäck och Lisa Ekdahl Kom änglar (LW var någon som mina småsyskon mysteriskt hade något slagt symbiotiskt förhållande till förr i tiden. Under 2011 upptäckte jag till min fasa att han är en alldeles, alldeles fantastisk textskrivare!)

3. Smetiga rockballader Aerosmith I don’t wanna miss a thing (Japp. Jag skyller på klasskompisarna igen. Efter alla dessa år måste jag ändå ha blivit lite av en balladtjej, för det här blir jag alldeles smörig av.), Guns N’ Roses November rain (Fast de sjunger om något som jag tycker så illa om tycker jag ändå det här är ett alldeles förträffligt tidsfördriv.)

4. Popkungarna Michael Jackson They don’t care about us (Vad behöver man skriva om MJ? Ingenting. Stackars lille rike och ofantligt begåvade pojke och tack för all fantastisk musik du producerade.), Prince Purple Rain (Hm. Jag gillar inte Prince, men tycker nog faktiskt att han måste vara med här. Gillar inte, men tycker att han är rysligt duktig.)

5. Hitprinsessorna Britney Spears Oops!…I did it again (Mobba maken. Han tycker det här är Brittans bästa låt, en av de bästa låtarna någonsin. Hahaha! Vi skrattar alltid åt det.), Beyoncé Irreplaceable (Så snygg och så duktig på att sjunga! Dessutom verkar hon rysligt trevlig trots att jag gissar att hennes liv är allt annat än normalt. Annars verkar de flesta andra i hennes situation bli knarkisar eller bara vrak i allmänhet.)

6. Progressive rock Dream Theater Bridges in the sky (Musikstilen för alla musiker som inte nöjer sig med umpaumpakomp. Här gäller det att ha tungan rätt i mun! Denna låt börjar, eh, rätt mystiskt. 5:39 in i en infernaliskt lång musikershowoffserenad blir det riktigt bra, men 7:15 blir det ännu bättre… Efter ett hysteriskt ”Chess på crack”-parti tillåts pulsen att bli mer normal igen.), Rush Marathon (Min väg in i denna mansdominerade värld hade redan banats då jag 1993 träffade en kollega som fick mig att inse att jag hade missat detta band som jag genast tog till mitt hjärta. Synthmaken blev så småningom övertygad Rushgillare han också. Tänka sig att han blev lycklig då han läste att Rush består av ett gäng libertarianer!)

7. Musikal Wicked Original Cast Defying Gravity, (Tonåringarna här hemma gillar Glee och det gör jag också. Kul att ungdomar får upp ögonen för både ny musik och gamla klassiker. Själv blev jag påmind om vilken fantastisk låt det här är genom just de väldrillade Gleeungdomarna.) Helen Sjöholm Du måste finnas (Första gången jag såg Kristina från Duvemåla grät jag väl från det att ridån gick upp tills den gick ner igen. Ära den som äras bör, så tack Vilhelm Moberg.)

8. Country Dolly Parton Coat of many colors (Som sagt, det är jag som är gråterskan i familjen. Jag har sett maken gråta så få gånger att de kan räknas på ena handen, men den här texten låg faktiskt bakom en av gångerna.), Faith Hill Breathe (Då jag gillade Dolly Parton medan mina kompisar lyssnade på Tommy Nilsson och co. har den här musikstilen funnits med länge i mitt liv. Kul att det kommer lite nytänkande artister också!)

9. Lyssningsbar opera Andrea Bocelli Nessum Dorma (Andrea Bocelli är okej. Egentligen inte favorit nog att få vara med här, men Nessum Dorma får mig att gråta varje gång. Av lycka för det mesta.), Peter Mattei Serenad från Don Giovanni (Äsch, jag ville bara få med Peter Mattei. Jag har varit lite kär i honom sedan 1993 ungefär. Då stod han och övade på en utescen inför en kvällskonsert under Stockholms Vattenfestival och jag och min kusin insåg just att vi hade träffat på en blivande världsstjärna. Visst hade vi rätt!)

10. Smooth jazz Andy Williams och Henry Mancini Moon River (Ljuvligt musicerande av kompositör och originalartist.), Louis Armstrong What a wonderful world (Jag blir aldrig, aldrig trött på texten, rösten, allt.)

11. Renässansens musik är tät, lite småmystisk och gör sig väl i stora gamla stenkyrkor. Josquin des Prez Missa Pange LinguaClaudio Monteverdi Vespro Della Beata Vergine

12. Disco Vem blir inte lite glad av disco? Diana Ross Upside down, Chic Le Freak (Mesta discolåten ever.)

13. Synthpop Hm. Jag är visst synthare också. Spandau Ballet I’ll fly for you (Fina minnen. Åldern må sudda till saker och ting, men musiken lever liksom kvar.), Alphaville Big in Japan (Lyssna på hög volym. Tjoho!)

14. Queen Jag visste inte riktigt var jag skulle placera Freddie Mercury och hans gäng, så de fick en egen punkt. Jaja, jag vet. Lite orättvist. The show must go on (Rys, rys.) Bohemian Rhapsody (Nej, jag tröttnar inte direkt.)

15. A Capella Jag har redan delat med mig av mina favoriter, men har någon missat får han eller hon en ny chans att upptäcka musik som inte är helt självklar. Vännen Cs absoluta hatmusik. Han nästan exploderar om han hör om a capellagrupper som vägrar instrument och älskar detta klipp. (Extra roligt då AJ är pappa till en kille i sonens klass. Gissar att han faktiskt också gillar Hipp Hipps version av hans livsgärning.) Real Group Göta, Rajaton Butterfly (Gah! Dottern som går i sjuan har börjat repa denna i skolan. Jag ser fram emot konserten då fjärilarna får flyga runt i konsertsalen!)

16. På franska Jag fattar knappt ett ord, men franska och musik tillsammans… Tja, jag gillar’t helt enkelt. Edith Piaf L’Hymne à l’amour, France Gall Ella Elle L’a

17. World music Ayub Ogada Kothbiro (Från The Constant Gardener. Suggestivt. Vackert.), Andy Palacio Watina (Passar sent på kvällen. Så här dags ungefär.)

Nej, nu är jag nog klar för i kväll. Hoppas att du har haft trevligt med i alla fall några av låtarna!

26 nov

Thanksgiving i vår tappning.

Vilken Thanksgivingmiddag det blev! Helt perfekt i år. (Det här var den tionde i raden och jag har hunnit förfina mina recept och själva tågordningen i matlagningen.) Jag borde ha gjort ännu mer stuffing, men annars var det Purr-Fect. Jag gillar den här maten mycket bättre än julmaten, så jag är glad över vår adopterade helg.

Bara en ingenjör tänker ”Hävert!” då frun är orolig över att skyn ska rinna över i ugnen. Dagens roligaste stund!

Alltså. Pecanpaj. Man kan bara äta lite, lite tillsammans med en klick grädde, men det är underbart gott.

Vår söta student Abby hade gjort de här fantastiska kalkonmuffinsarna! De var inte bara jättesöta och välgjorda, utan också riktigt mumsiga.

Naturligtvis tog jag en närbild på den enda kalkonen som hade problem med ett ”runny eye”…

Det här, mina vänner, kallas diskbänksrealism. Så här såg köket ut efter tre fyllda diskmaskiner. Efter en maskin till och lite handdisk är det nu jättefint där nere. Dags att sätta igång med adventsgröten och lussekatterna. Eller nej, jag väntar faktiskt tills i morgon bitti.

Dagens många gäster krävde ommöblering. Vi blev så förtjusta i placeringen av den flyttade soffan att den nog kommer att få stå kvar här. Får se hur det känns om några dagar då nyhetens behag har lagt sig lite.