Dagarna går i ett just nu. När jag vaknar på morgonen undrar jag vad som hände med de timmar jag uppenbarligen redan har lagt bakom mig. Helgen som gick var jättetrevlig och jag är tacksam över Fiffis besök, mässa (okej, sällskapet var trevligt), visa ord, Hungerspelen på bioduk, konserten med Ninni, Margareta och Tonsillerna, varmt bad och mörk mintchoklad.

Kudden fick man på köpet då man betalade inträdesbiljett till Äntligen Hemma-mässan. Den är av det billigare syntetslaget, ett fräscht tillskott till sommarhuset även om det är en kudde som inte kommer att gå till historien som en av de skönaste någon har sovit på. Planschen med alla Sveriges dagfjärilar är jag otroligt nöjd över. Nu ska vi lära oss fjärilar på Sturkö! Jag tror jag sätter upp planschen på dass. Där kan man till och med få sällskap av ett levande exemplar om man har tur (eller otur). Kanske skulle jag ha tagit den andra, med nattfjärilarna, också? The Boss fick följa med hem! Jag har velat ha den fina haren sedan Fiffi lade upp den i sin blogg, och nu bor han här. Var han ska hänga vet jag inte riktigt än, men jag ska ta honom med på en runda i huset så ger det sig nog.

Hungerspelens soundtrack går runt, runt i min dator. Abraham’s Daughter är favoritlåten. Suggestiv, en sådan där låt som känns i magen. Det finns många andra guldkorn också, men jag har en benägenhet att lyssna sönder en låt i taget. Jag har som projekt att sätta ihop en jogginglista, men det går inte bra. Jag har kollat runt lite och har märkt att jag har svårt att hitta musik som jag gillar. Alltså, jag hittar massor av låtar jag tycker om, men de ska passa i en joggingspellista. Om du har bra förslag får du gärna komma med dem!