06 Dec

Om barn, feminism och dagens samhälle.

Häromdagen lyssnade jag på Träningspodden. Jag gör det med en viss oregelbundenhet (läs: när jag har bra träningsrutiner kan jag tycka att det är trevligt att lyssna på den podden medan jag tränar) och brukar tycka att jag känner mig peppad av deras träningstips. Avsnitt 151, Massmotionerande, provocerade mig dock otroligt mycket. Jag reagerade starkt på hur Lovisa talade om hur hon hade tänkt efter innan hon hade skaffat barn om hon hade vetat hur mycket det skulle påverka hennes personliga liv. Eh, say what? Jessica berättade om hur hon hade varit på en gymnasieåterträff där det framkom att sju av fjorton kvinnor hade varit utbrända. Nu ställde hon sig frågan vad det berodde på. Jag har svaret, tjejer. Både på varför Lovisa trodde att det inte särdeles skulle påverka hennes ”egentid” att ha barn och på varför Jessica och så många av hennes klasskamrater varit utbrända. Jag återkommer, men först låter jag dig fundera lite på vad du själv tror. Lyssna gärna på avsnittet själv först!

11 Apr

Für Frauen is das kein Problem.

Max Raabe & Palast Orchester, Für Frauen is das kein Problem. Varsågod!

Ein Mann braucht einen Plan 
Damit fängt es an 
Doch will man es genau

Dann fragt man eine Frau

Sie wissen wo die Schlüssel liegen
Wo sie günstig Schuhe kriegen
Haben immer Überraschungen im Schrank
Sind Chefin beim Sozialgericht 
Kennen ihr Idealgewicht
Obwohl sie immer frieren sind sie kaum krank
Geld überweisen Kühlschrank enteisen 
Aktien verkaufen Marathon laufen
Zeitgleich verschicken sie eine Mail
Taxis anwinken, im Dunkeln schminken, 
Promovieren kurz die Nerven verlieren
Das alles können Sie parallel

Für Frauen ist das kein Problem
Sowas machen sie mit links
Im Sitzen Liegen oder Stehen 
Meistens gelingt’s 
Wenn ich’s doch sage
Für Frauen ist das kein Problem
Geheimnisse kriegen Sie raus
Für alles hab’n Sie eine Creme 
Und sehen immer gut aus
Gar keine Frage

Sie schwingen Reden im Parlament
Reiten durch den Orient
Und leiten eine Raumstation im All
Zähmen Tiger werfen Messer 
Wissen immer alles besser
Holen dem Frauenfußball den Pokal
Schlaflied singen Fallschirm springen 
Gewichte heben Pflaster kleben 
In Turnschuhen oder auf Plateau
Männer verführen bestellen und stornieren
Tanzen nachst bis es kracht
Und morgens sowieso Bauch-Beine-Po

Für Frauen ist das kein Problem
Sowas machen sie mit links
Im Sitzen Liegen oder Stehen 
Meistens gelingt’s 
Wenn ich’s doch sage
Für Frauen ist das kein Problem
Geheimnisse kriegen sie raus
Für alles haben Sie eine Creme 
Und sehen immer gut aus
Gar keine Frage

Für Frauen ist das kein Problem
Sowas machen sie mit links
Im Sitzen Liegen oder Stehen 
Meistens gelingt’s 
Gar keine Frage
Für Frauen ist das kein Problem
Geheimnisse kriegen Sie raus
Für alles hab’n Sie eine Creme 
Und sehen immer gut aus
Wenn ich’s doch sage!

05 Mar

Days for Girls.

Har du hört talas om Days for Girls? Antagligen inte. Det hade inte jag heller tills för någon månad sedan. I går kväll möjliggjorde denna organisation att jag tillsammans med mina döttrar och en hel hög andra flickor och kvinnor fick hjälpa medsystrar som inte är lika lyckligt lottade som vi.

En flicka får i vissa delar av världen sitta på en bit kartong under veckan då hon har mens eftersom hon anses vara oren då hon blöder. Vissa försöker stoppa blodet med en sten, andra använder majshöljen, i vissa delar av Afrika får man sitta på en hög sand i ett hörn i en hydda under mensveckan osv, osv… Kvinnan som utvecklade de återanvända menspaket som Days for Girls tillverkar fick reda på att rektorn och de manliga lärarna i den barnhemsskola hon var engagerad i bytte bindor och tamponger mot sexuella tjänster. Hon har tackat sin lyckliga stjärna många gånger för att hon lyssnade på den inspiration hon kände då hon drog igång detta projekt…

Kan du tänka dig hur du själv eller din dotter får uppleva det jag beskrev i texten här ovanför? Det var längesedan jag blev så arg på en situation som jag inte direkt kan göra något åt. Ann Lewis, en av de kvinnor som idag är mest engagerad i Days for Girls, gjorde en presentation om projektet och hur det hela startade för sex år sedan. Bakom mig satt min väninna och storgrät. Hon fortsatte snyfta under den aktiva delen av kvällen och bestämde sig genast för att engagera sig i de träffar som Days for Girls har här i närheten någon gång varje månad. Jag klippte mensskydd i rasande tempo av ren frustration, fast samtidigt insåg jag att irrationell ilska inte leder någonstans. (Tankarna slog från ”alla män är idioter” till ”hur kan man stigmatisera halva jordens befolkning för något som är helt naturligt”. Särskilt då vi påtalade att en menskopp skulle vara billigare, ännu mer hygienisk och lättare att hantera, men fick reda på att männen satt stopp för detta ”while they think it would lessen their pleasure”. Som sagt. Ibland är det lätt att vilja dra alla över en kam. En vass kam som gör riktigt ont.)

Jag är tacksam över att jag fick ägna några timmar av mitt liv åt att göra något som kan hjälpa några flickor att få en drägligare tillvaror, större självförtroende och möjlighet till en längre och mer sammanhållen skolgång. Förhoppningsvis är det något som fortsätter att leda dessa flickors liv i rätt riktning.

5_1

15 Apr

Jo, Maria Arnholm. Jag tycker som du.

Alltså, vilken ogenomtänkt krönika. Eller muppig. Eller, tja, det kanske är tänkt att den ska vara provocerande? Eva Franchells resonemang räcker för mig inte längre än till nästippen.

Låt mig berätta om en något som hände mig i tidernas begynnelse då jag var nybliven mamma och bodde i det oändligt trista området Visättra/Flemingsberg. (Måtte mina barn slippa bo där igen. Å andra sidan är blåbärsskogarna fantastiska och man har nära till Huddinge sjukhus. Fast jag var inte välkommen dit för att föda då det var dags, så den där närheten ger jag inte mycket för.) Jag blev placerad i en mammagrupp då äldste sonen var nyfödd. Jag gick till öppna förskolan (eller det kanske var någon annan lokal, jag kommer inte riktigt ihåg) och träffade denna grupp unga kvinnor två gånger. Den andra gången kom samtalet in på papporna. Där satt de, de andra nyblivna mammorna, och rackade ner på papporna till barnen. Den ena karlen var tydligen värre än den andra. De drack för mycket, de tog inte hand om sin sambo eller barnet, de spelade med sina kompisar, de drällde grejer omkring sig och de var allmänt ”värst”. ”Jaha”, sa jag. ”Jag älskar min man. Jag tycker han är toppen.” Det var totalt fel kommentar. Det här var en tävling i vem som hade det värst, och den som hade det bäst hade ingenting att säga till om. Det blev kalla handen, eller kanske snarare kalla blicken. Behöver jag tala om att jag packade ihop mina grejer, klädde på min son och gav mig iväg därifrån ganska omgående?

Du, Eva Franchell. Det handlar faktiskt om att välja rätt man. Det handlar om att välja rätt kvinna. Det handlar om att se längre än till en utlösning eller en orgasm. Har man en omogen partner som inte kan ta ansvar och som inte är smart innan hen blir förälder, eller en karriärskåt partner som bara vill ha ett avelsresultat att visa upp, ja, då kan man nog inte förvänta sig mycket mer än just detta också när barnet kommer. I vissa fall kanske det händer ett mirakel. I många fall gör det det inte. Som sagt. Det gäller att välja rätt från början.

Ps: Jag tycker inte att ensamstående mammor ska skylla sig själva för att de vabbar. Jag vet också att ”shit happens”. Det finns relationer som börjar i dur och slutar med död eller elände. Jag tycker fortfarande att man ska välja rätt från början.