-
2024 i backspegeln.
Sista dagen på december, sista dagen på året. Imorgon skriver vi i en ny anteckningsbok, får chansen att ta omtag och lägga sådant som inte är värt att ta med bakom oss. Jag älskar dessa naturliga brytpunkter, älskar känslan av fräschhet och möjligheter. Det känns hoppfullt. Vi lägger bakom oss ett år som har varit…
-
”Sköt dig själv och skit i andra”?
Igår kväll var första gången på ett bra tag som jag kände att jag hade absolut ingenting att göra. Jag skulle gå och lägga mig tidigt, men detta var för tidigt för läggdags. Jag gav mig själv därför lite surftid och swishade runt bland större bloggare, jag gav mig helt enkelt fri lejd att slösurfa…
-
… tyst det är i huset.
Klockan är bara strax efter arton och jag sitter i soffan med den 28-årige sonen. Diskmaskinen och tvättmaskinen går båda två och granen är flyttad för att vi ska kunna se på film om en stund. (Vådan av att ha ett litet hus är att vi får trolla för att få till olika funktioner, men…
-
Julen varar väl till påska?
Sista dagarna med gänget har bjudit på ännu fler träffar med familjemedlemmar både på min och makens sida. Så mysigt! Danskarna åkte hem i förmiddags, imorgon åker barnbarnet hem med sina föräldrar och sonen stannar tills på torsdag. Jag har haft det oförskämt bra den här veckan och är tacksam att vi har fått ihop…
-
Ett Litet Ord 2025 – ALIGN.
Jag var ganska inställd på att LJUS skulle bli mitt nya ord, men under en djup diskussion med sonen och svärsonen var det klart att ett annat ord hade sprungit förbi. Vi satt och pratade om en teori som dotterns kompis pappa har, att man blir utbränd av att verka i en miljö som strider…
-
Inredning med en ettåring och härliga dagar.
Märker du något konstigt med granen? Fullt riggad Disneygran på övre hälften och bara ljus där nere… Lilla L har bara tagit sönder en grandekoration, men varje gång hon har kommit gående med julkula eller något annat har vi hängt den utom räckhåll. Detta har blivit resultatet. Jag fnissar varje gång jag går förbi granen…
Välkommen in till mig!
Jag heter Monica, men kallas för Monna av familj och vänner. Ett H tillkom på slutet när jag skulle hitta på ett användarnamn att använda i det läskiga sajberspejset i tidernas begynnelse. Bloggandet har varit en del av mitt liv i många år vid det här laget och jag har hunnit avverka några stycken. Just här har jag skrivit sedan 2011.
Det är så trevligt när du som läser här lämnar en kommentar. Det gör bloggandet ännu roligare! Hoppas att du gillar det jag skriver och att du vill vara med och diskutera när mina funderingar springer iväg. Välkommen!
Monnah
Planttant, samtalsterapeut och samhällsbetraktare