19 apr

En liten bonbon – Bon Jovi.

Okej… För 1,5 månad sedan ringde en kompis och frågade om jag inte skulle överraska maken med en Bon Jovi-konsert. Det passade alldeles utmärkt. Dels för att jag ville gå på konserten själv (Duh!), men också för att det bara var ett tag kvar till sagde makes födelsedag och jag inte hade fixat något roligt till honom än. Jag och kompisen gjorde planer och fixade och trixade för att hans fru och min man riktigt skulle föras bakom ljuset. Dimridån var en dubbeldate på en italiensk restaurang mitt emot arenan där konserten skulle gå av stapeln. Jag lyckades riktigt bra, men frun räknade ut att något lurt var på gång då hon flera gånger bönade och bad sin man om att få flytta restaurangbesöket till en annan dag eftersom det låg väldigt dåligt till i tiden för henne.

17_5

Förra gången jag överraskade med en konsert stod Kent på schemat. Jag lyckades fixa biljetter för 9,90 kr/st, och även om jag inte var något Kentfan tyckte jag att det var värt 20 spänn för att uppleva musik live. Den där Kentkvällen blev alldeles magisk och faktiskt en av mina bästa musikupplevelser någonsin, trots att jag inte hade hört musiken en massa gånger förut och trots att Jocke Berg hela tiden sjöng lite luddigt och jag därmed hade svårt att höra texterna. En låt som jag verkligen upptäckte där och då var Utan Dina Andetag. Mr Berg hade helt plötsligt hamnat på en liten scen mitt ute i publiken, just där vi stod, och så började han sjunga. Det var så vackert, så vackert. Faktiskt tror jag att tiden stannade en liten stund!

17_3

Konserten i går var en helt annan upplevelse! Hela EnergySolutions Arena var fylld med Bon Jovi-fans i åldrarna tio till sjuttio år (cirkus sådär) och arenan kokade av energi under de drygt två timmar showen höll på. Wow, säger jag bara! Jon Bon Jovi är 51 år gammal, men jag kan tala om att han såg ut och rörde sig som en tjugoåring. Mannen kippade inte efter luft en enda gång fast han körde järnet mest hela tiden! Richie Sambora var inte med, vilket kanske var lite synd. Nåja, jag har ingenting att klaga på då det gäller Phil X som var hans ersättare. Den grabben kan spela han också! Jag kan säga att jag i går kväll såg fler glittrande rumpor (Har alla rock-chicks jeans med glitterdekos på stjärtfickorna?), stora hår och paljetter än jag någonsin sett samlade på samma ställe någon gång förut. Mycket underhållande! En annan liten reflektion är att ljussättare måste ha ett rätt kul jobb, i alla fall om de slipper klättra upp och skruva lampor själva. Ljusshowen var faktiskt nästan lika imponerande som musiken. Go figure! Favoritlåten i går var helt klart Wanted Dead of Alive. Det är det där med rock och country tillsammans. Fint det… 😉

17_4

Man kommer inte långt med en iPhone då man ska ta kort, men här har du alla musiker i alla fall. Duktiga gubbar!

17_2

Ja, det var väl det. Nu vill jag gå på konsert igen. Musik, alltså.
26 feb

En himla massa foton och en liten reserapport.

Jag hade lovat mig själv att ta massor av bilder under Sverigebesöket. Jag tog förvisso ganska många då jag kom ihåg att plocka fram kameran. Tyvärr glömde jag det helt vid några av besöken, men det betyder inte att de besökta betyder mindre för mig… Här är i alla fall ganska många av de personer jag hade förmånen att träffa under mina fem överraskningsdagar. Dagsschemat? Jo, det såg ut så här:

Onsdag Resa från Birmingham via Paris och Köpenhamn till Karlskrona där influensasjuk bror tog emot mig vid tåget. Vi körde ut till Sturkö. Jag var ”rörmokaren” som mamma hade lagat middag till. Tur att brorsan bad mamma sätta sig ner innan jag kom in genom dörren, annars hade hon väl svimmat. Far satt och skrockade lite sådär som han gör när han är nöjd, så jag tror han blev glad. Och maten var fantastiskt god!! Mammas lax med potatismos. ”Rörmokaren” blev således mycket väl mottagen.

Torsdag Roadtrip till Stockholm via Ölandsgatan där min syster just hade gjort sig i ordning för att ”åka på övernattningsresa” med maken. Det hade säkert blivit en synnerligen trevlig resa, men den var ju bara en rökridå. Det blev till att föna håret och packa Stockholmsväska istället, men M verkade inte bli allt för besviken över de ändrade planerna. Efter en lång och pratsam resa var vi framme i Stuvsta där vi plockade upp lillasyster som skulle ”passa kompisarnas barn”. Hon blev inte heller ledsen över att behöva följa med oss in till stan där Umeåbaserade lillasystern väntade vid restaurangen där vi åt. Då vi kom hem igen hade vår kusin lyxloppis för oss och jag blev några hundralappar fattigare och några mycket fina fynd rikare. Slutligen var det badbaljedags från midnatt framåt sena natten, eller tidiga morgonen. Underbart! (Resväskan kom inte med från Paris, så stockholmarna fick inga presenter.)

Fredag Besök hos en av mina fina vänner på förmiddagen och bilresa ner till Karlskrona på eftermiddagen/kvällen.

Lördag Besök och inspektion av nyrenoverade köket hos svågern. Vilket fantastiskt kök! Välgenomtänkt och väldigt mycket fräschare än det gamla. Kakelplattorna var till och med snyggare än de vi valde till vårt kök för några år sedan. Kul att träffa M och barnens kusiner. Vidare till vännen och mamman till barnens kusiner. Det var härligt att träffas och kramas lite. Nästa besök på dagordningen var till svägerskan och hennes familj. Där stannade jag ett tag och diskuterade viktigheter, en fin stund. Efter detta var det dags för shoppingrunda på stan. På listan stod ett gäng lite konstiga önskemål från familjen, bl a TePe tandborstar från apoteket… Eftermiddagen och kvällen tillbringade jag med de Karlskronaboende familjemedlemmarna. Vi åt varma mackor och tittade på ett rätt dåligt avsnitt av Melodifestivalen. Jag tror inte att något av den kvällens bidrag vinner hela balunsen, men vad vet jag?

Söndag Tågfärd till Malmö där ännu en fin, födelsedagsfirande vän väntade vid Triangelns station. Vi fikade, pratade och gick en runda på stan, en stad jag knappt känner igen längre. Bror och svägerska kom och plockade upp mig och mitt bagage och jag fick möjlighet att träffa svägerskans familj en kortis innan vi åt kebab och njöt av en fantastiskt renoverad (snart klart) lägenhet som jag gärna hade bott i om jag skulle bo i stan.

Måndag Klockan ringde kl 3.30 då jag sovit i bara några timmar. Det blev taxi till tågstationen, tåg direkt in till Kastrup (extremt praktiskt) och resa hem till Salt Lake City via Paris (urk). Det var fantastiskt härligt att vara tillbaka med min egen lilla familj. Trots allt är det med dem jag hör hemma. I går kväll somnade jag helt klubbad och vaknade tio timmar senare utvilad och dunderförkyld. Nu känns resan som en dröm, men det är okej. Jag vet ju att jag var där hemma med nära och kära!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

26 feb

Hur det blir om man bestämmer sig för att överraska familjen i Sverige då man bor i USA.

När jag nu ändå var i England tyckte jag att det skulle vara trevligt att hälsa på lillasyster i Dundee, Skottland. Maken tyckte att jag skulle åka över till Sverige och stanna några extra dagar då så många fler av mina nära och kära befinner sig där. Sagt och gjort. Jag anlitade brorsan och två av mina svågrar för att bereda vägen för mig. Jag behövde låna vår bil som bror min kör medan vi är i USA då den inte skulle må bra av att stå oanvänd så länge och han fick också vara med och lura föräldrarna. Svågrarna behövde jag kolla läget med så de tilltänkta överraskningsoffren inte var på fel plats vid fel tidpunkt. Ja, och så talade jag faktiskt om att jag skulle komma för två vänner som betyder mycket för mig och som råkade befinna sig på rätt platser. Maken skvallrade lite för sin sida av familjen, men de höll duktigt tyst. 🙂

Syrran i Stuvsta såg faktiskt inte ut riktigt så här då hon fick hoppa in i en bil med mig vid ratten, men långt ifrån var det inte. Annars började folk mest gråta, eller skratta, då jag kom.

Lilla systerdottern som jag tillbringade massor av tid med innan vi flyttade kände till min stora lycka igen mig på en gång. Hon var lite blyg, men hoppade upp i famnen och gosade in sig lite. Däremot var hon tyst som en mus trots att jag vet att hon har en faslig munsvada nu för tiden.

Jobbresan till England, där jag fick träffa min trevliga vän och uppdragsgivare, var jättetrevlig. Att jag sedan fick träffa näst intill hela ”storfamiljen” gjorde allt tippentoppen. Tre stopp på flygplatsen i Paris kompenserades av allt det fantastiska!

12 feb

Har du gjort någon glad idag?

Jag vet att jag har sagt det förut, men jag vill påminna igen. Jag fick lite nätkärlek idag. Jag misstänker vem som skickade meddelandet och trots att det var förkomponerat kändes det härligt och väldigt speciellt för mig. Ett kärleksfullt, anonymt meddelande i inboxen är faktiskt lika uppfriskande som en påse lakrits. Detta bevisar återigen att det är tanken som räknas. Att glädja sina medmänniskor behöver inte kosta pengar, bara lite omtanke och kärlek. Stort tack också till svärmor som skickade svenska inredningstidningar som kommer att glädja många svenskar här i trakten innan de är sönderbläddrade!

I går var vi hembjudna till våra grannar. Vi rådiggar dem! De har fem vuxna barn och nio barnbarn, men både jag, K och barnen tycker de är väl värda att umgås med. Vi blev bjudna på en fantastisk, skandinavisk måltid och trevligt sällskap, men vi fick också vara med på deras familjekväll. Vi fick lyssna på Alex Boyé, det brittiska popsnöret som flyttade till Utah och blev en exotisk fågel i musiklivet här. Han sjunger här tillsammans med Carmen Rasmusen en psalm med bästa texten någonsin. Oavsett om du är religiös eller ej tycker jag att du ska ta dig en minut och läsa igenom den. Efter att du har gjort det tror jag att du också känner för att hjälpa någon, eller göra någon glad.

1. Have I done any good in the world today?
Have I helped anyone in need?
Have I cheered up the sad and made someone feel glad?
If not, I have failed indeed.
Has anyone’s burden been lighter today
Because I was willing to share?
Have the sick and the weary been helped on their way?
When they needed my help was I there?

[Chorus]
Then wake up and do something more
Than dream of your mansion above.
Doing good is a pleasure, a joy beyond measure,
A blessing of duty and love.

2. There are chances for work all around just now,
Opportunities right in our way.
Do not let them pass by, saying, “Sometime I’ll try,”
But go and do something today.
’Tis noble of man to work and to give;
Love’s labor has merit alone.
Only he who does something helps others to live.
To God each good work will be known.

Text and music: Will L. Thompson, 1847–1909, alt.

Ps: TIPS! Se till att luncha med någon som är glad och fin och uppiggande någon dag den här veckan. Sushi med fina T i går. Ny energi och vänskap är viktigt för själen…

09 feb

Jodå.

På östkusten har man utfärdat utegångsförbud. Det sägs snöa och storma alldeles förfärligt. Tur att vi hade vår lilla utflykt i går, för det började faktiskt snöa här också i eftermiddags. Jag och yngsta dottern skulle ha åkt och köpt en ridhjälm till henne, men av det blev det ingenting av. Att ge sig ut i snöväder är ingen bra idé här i Utah har jag märkt. Många har ingen respekt för dåligt väglag, nästan ingen har vinterdäck och väldigt många kör för fort. Jag må vara en fegis, men sådan är jag.

Jag och maken tog oss till Zupas i stället och åt vår date-soppa tillsammans med sjuttioelva BYU-studenter som fnissade, pratade och dubbeldejtade. Haha! Jag kände mig väääldigt gammal. Efter middagen (den chokladdoppade jordgubben man fick med som efterrätt var bäst) åkte vi till biosalongen och såg Side Effects. Den var bra, men inte så bra som den sades vara. Jude Law var snygg och stackars-synd-om (han må vara en cheating b-tard i verkligheten, men efter Love Actually kan jag bara älska hans rollkaraktärer), Catherine Zeta var inte alls lika bra som hon brukar. De andra var helt okej. Storyn var spännande, men jag räknade ut slutet lite för tidigt för att jag skulle vara helt nöjd. Det finns många filmer jag hellre skulle ha sett igen än att ha ödslat tid på denna rulle. De här till exempel. Och nu ska jag bada.

Ps: Överraskningar är roliga. Hemligheter kan också vara det. Hahaha! Ja, och att bjuda med sig en åtta- och en sexåring till Costco kan vara dagens verkliga behållning. Du milde! Kom ihåg att inte tro allt du hör barn och ungdomar säga om sina föräldrar och hoppas att dina barn inte berättar allt för komprometterande detaljer om dig eller din partner för någon annan. 😀

Ps 2: Snart är det Alla Smärtors Dag. Vet du vilken film som inspirerade denna ”skylt”? (Ville bara testa vår nya skrivare och skrev ut en grej jättesnabbt. Funkade för övrigt bra.)

03 feb

Bättre sent än aldrig x 2.

Idag kom mina föräldrars julpaket fram. Ja, alltså mamma skickade ett stort paket den 19 november. Det kostade 499 kr att skicka och för några veckor sedan fick hon lösa ut det, hemma hos sig, för en hundralapp. Då hade paketet varit runt halva jorden och ändå inte lyckats komma fram till oss. Posten hanterar nu detta som ett klagomål. Jag hoppas sannerligen att de ger mamma pengarna tillbaka… Hursomhelst gjorde min kära mor ett nytt försök. Hon gjorde ett mindre paket och skickade det viktigaste. Det var det vi fick idag, 1,5 vecka senare. Duktigt jobbat, posten! Jag tror att detta paket kommer att sätta punkt för den mest spännande, och goda, postvecka jag någonsin varit med om. Jag måste bli bättre på att skicka överraskningar till människor!

För övrigt kan jag tala om för dig att bättre sent än aldrig inte bara gäller för paket, utan också för festligheter. Vi gjorde ett nytt försök med att heja in 2013 i går. I sista minuten fick vi till allas besvikelse ställa in det riktiga nyårsfirandet på grund av sjukdom, men skam den som ger sig! I går laddade vi upp med potatisgratäng och rostbiff, nybakat bröd och chips med olika dippar. Gästerna kom och vi satt uppe halva natten, precis som man ska göra en nyårsafton. Jag hade legat uppe och läst till 3.30 natten innan och kan tala om att jag inte kan undgå att märka att min kropp är äldre och tröttare… Suck! Nåja. Vi hade trevligt och det slutade med diskussioner runt en affärsidé som min kompis har. Vi får väl se vad som händer…

Gott Nytt År! Må alla dina önskningar slå in.

31 jan

Bästa rostbiffsreceptet någonsin. Jag lovar!

I morse kände jag mig som Ally McBeal. Jag vet att jag var vaken, men jag drömde ändå. Jag hade feber, så det var kanske inte så konstigt egentligen. Jag har haft feber lite till och från de senaste dagarna. Störigt. Egentligen känner jag mig piggare än på länge, främst eftersom jag faktiskt kan ta mig fram lite lättare nu när jag inte längre behöver använda kryckorna hela tiden. Jag kom på att det var min kusins födelsedag, men att jag visst hade gratulerat henne för flera dagar sedan. What?! Samtidigt kom jag ihåg att en gammal pojkväns syster också delar denna födelsedag. Hjärnan är så spretig! Hur kommer det sig att den glömmer viktiga fakta, men överraskar med både det ena och det andra som värsta Gubben i Lådan? Funkar du som jag? Är du alltid rationell och ordentlig, eller förvånar du till och med dig själv?

Förutom febern och mitt något förvirrade tillstånd har dagen varit ovanligt bra, faktiskt ganska toppen. För tredje dagen i rad kom ett paket i brevlådan!! Jag kunde knappt tro mina ögon då sonen kom in med ännu en härlig, svensk postpåse. Den här hade posten fått tejpa ihop då den säkert fastnat i något vasst. Bubbelplasten och den enormt starka limremsan hade pallat trycket och inget av det dyrbara innehållet hade gått förlorat. Kolla bara… Man kan ju tro att MiaMaria vet precis vad jag gillar!

Häromdagen var det en vän som visst hade kommit att tänka på mig i samband med tulpaner. Hon kom ihåg att tulpaner är min absoluta favoritblomma. Det gjorde mig så glad! Denna bukett köpte jag till mig själv från maken. Jag vet ju att han egentligen gillar att ge mig blommor, så jag besparar honom omaket att behöva gå in i någon affär eftersom han ogillar det desto mer… Hm. I kassan stod en höggravid ung kvinna som var alldeles hjärtblå om läpparna. ”Wow! These flowers are beautiful!” Jag var sååå nära att låta henne få blommorna, men Mitt Egoistiska Jag tog över. Nästa gång jag kommer i samma situation måste Mitt Generösa Jag vinna. Hur kunde jag förneka henne glädjen att få njuta av röda tulpaner? Jag skäms.

I övrigt har de kulinariska höjdpunkterna varit många, vilket har bidragit till att denna fina dag blev så fin. Rostbiffen blev så god att jag knappast smakat något godare i köttväg. Receptet togs från vår Paleokokbok:

Deli-Style Roast Beef

2 finhackade vitlöksklyftor
1 msk torkad, krossad rosmarin
2 msk torkad oregano
1,5 msk flingsalt (fast vi använde grovmalet Himalayasalt)
2 tsk nymalen svartpeppar

Blanda kryddorna och gnugga in dem i din rostbiff. (Vår var en billig bit, fast rätt bra storlek ”tip sirloin”. En femtiolapp för hela stycket efter $3 rabatt.)

Låt den kryddade köttbiten stå i rumstemperatur i två timmar. Sätt i ugnstermometer i tjockaste delen. Sätt in köttet i 120°C uppvärmd ugn i en halvtimme. Sänk värmen till 75°C. Låt stå kvar i ugnen tills rätt innertemperatur nås. Vi valde att ta ut köttet då det var 56°C. (Över 60° blir köttet torrt och trist, inte att rekommendera.) Efter att ha stått och vilat inlindad i tio minuter var det dags att skära tunna, tunna skivor av köttet. Himmelskt gott! Där var det smakexplosioner i varje tugga. Rekommenderas!

För övrigt är grapefrukterna också hur goda som helst nu! Mums, alltså. Jag vet inte varför jag aldrig gillade denna majestätiska citrusfrukt när jag var yngre? Jag ska äta grapefrukt varje frukost tills jag tröttnar. Och göra spenatsallad med grapefrukt. Och äta grapefrukt till mellis. Hur länge dröjer det tills passionen falnar tror du?

Det värsta idag var förresten inte febern, utan min frisyr. Jag har upptäckt att damer som inte har perfekt hår här i Orem drar någon tjusig mössa över huvudet då de visar sig bland folk. Jag bestämde mig för att inte vara sämre än snyggingarna. Mössan är dotterns och inte särskilt tjusig, men ingen verkade reagera negativt på den. Ja, det skulle vara bakom min rygg i så fall.

Nu ska jag läsa pocketroman. Tack igen MiaMaria! Chokladen finns kvar, men tablettaskarna är redan long gone. (Femina har jag gömt för mig själv för att inte ta slut på allt det fina på en gång…) Sanningen segrar ändå alltid, eller hur är det man säger?

Förresten måste du lyssna på Talang 2008-vinnaren Zara Larsson som det varit tyst om sedan vinsten, i alla fall vad jag vet. Jag tror inte hon kommer att hålla tyst längre. Vad tror du? Tack Ellison!

27 jan

Tiden går, somligt består.

Det här har varit en finfin dag. Vill du höra?

1. Sovmorgon. Inte jättelång, men ändå.

2. Utflykt till Holladay där vi träffade vår fina vän M, hennes dotter J och Js familj. M hade ganska nyligen skilt sig då vi flyttade till Kalifornien. Hon hyrde ut rum till studenter för att dra in lite mer pengar. Vi hade turen att få tips om henne och flyttade in i det största sovrummet i huset. Stor bokhylla med massor av böcker, eget badrum, delat kök och vardagsrum och tillträde till trädgården direkt från vårt rum. Maken och jag var alldeles nygifta och vi fick ett fantastiskt år där på Evergreen Drive i Palo Alto, CA. M bor numera i Madrid, men är i USA ett par veckor för att hälsa på yngsta dottern som precis fått sitt andra (!) tvillingpar. Dottern bor turligt nog bara femtio minuter från oss, så vi var så glada över att få möjligheten att träffa allihop! Då M visste att hon skulle träffa oss tog hon med sig en överraskning från Kalifornien. Vad då, undrar du kanske? Jo, det ska jag tala om. Min symaskin av märket Brother, den som jag köpte på Costco 1994 och som har stått hemma hos M sedan 1995 då vi flyttade hem till Sverige igen! Och tänka sig. Den går som smort. Nu har jag alltså en symaskin igen! Jag är så glaaaad! (Maken fick fixa till backen som hade gått i baklås, men annars har tiden inte lämnat några avtryck alls.)

3. När vi kom hem hämtade sonen posten. Han kom injoggande med ett grönt vadderat postkuvert från Sverige. Ett tjockt, roligt paket. Ett paket från Lotta fyllt med lakrits, choklad och en mysbok. Vi var redan glada efter den trevliga utflykten till våra vänner, så paketet fick oss alla att flyga en bit över golvet. Mums!

Jag gillar Glada Dagar. Det här inlägget kanske ger känslan av ”intresseklubben antecknar”, men för mig känns det just nu viktigare än huruvida vi borde sitta i en stuga utan el, åka pendeltåg och äta vegetariskt eller inte alls (allt för att sluta släppa ut ofrivilliga koldioxider). Fast jag blev uppriktigt glad över att läsa denna artikel. Kram på dig!

21 maj

Wowowowow!

Idag skiner solen, två tvättar hänger på tork och jag har jobbat sedan klockan sju. Dessutom har det gått över förväntan. Jag kunde lösa ett par Illustrator-problem tack vare generösa och kunniga medmänniskor som delat med sig av sin kunskap på nätet. Vilken härlig dag! De två äldsta har båda prov idag, men de tyckte det var rätt okej med tanke på att det bara är tre veckor kvar tills sommarlovet gör entré.

Jag lade små överraskningar i barnens skor i går kväll och yngsta dotterns skratt då hon hittade sina tar jag med mig resten av dagen. Hon tyckte att jag var mer än lovligt tokig, men hade inte alls något emot att ta emot gåvorna… Inspirationen till gåvorna kom från finaste Sofie som går från klarhet till klarhet. Jag fick ett av hennes tryck, som jag egentligen hade beställt, och det är så fint så jag blir alldeles röd om öronen bara jag skriver om det! För att du ska få en känsla av hur fint vi har fått det här hemma måste jag ju visa vilket av trycken som flyttade hit:

Bild från Sofie Rolfsdotter.

Överraskning nummer två, som jag också inspirerades av, stod maken för. Han kidnappade mig i går eftermiddag och tog med mig till Rosendal. Oj, vilken välbehövlig och mysig utflykt det var! Solen sken och visade Djurgår’n från sin allra bästa sida. Syrenerna hade börjat slå ut och det luktade fantastiskt gott överallt. Vi passade på att kika lite på ”lustslottet”, spanade in porfyrvasen och så gick vi i Rosendals trädgård och drog fingrarna över väldoftande plantor och jag kände att jag nog var i Paradiset. En söndag i maj sjuder Djurgården av liv. Joggare, cyklister, strosare, turister, gamla skruttar och strålande människor huller om buller. Folk får ett lyckligt och nästan lite fånigt uttryck i ansiktet så fort solen visar sig. Det tycker jag är trevligt. Jag tror att jag också såg så där fånig ut just där och då!

Mamma har varit här sedan i fredags. Det har varit så trevligt att ha henne här! Hon har gett goda råd, träffat vänner, gått på konsert, gett goda råd, träffat familj och gett goda råd. Snart är det Mors Dag. Tänkte bara påminna dig som kanske har glömt bort. Och du. Ha en härlig dag!