-
Mellanland.
Min nya dator är nästan färdig att börja användas, men maken håller fortfarande på att hantera vårt gigantiska fotobibliotek från den gamla datorn genom den nya innan jag kan ta den till ”min”. Det ska bli SÅ skönt att ha en fungerande dator igen. Det tar för lång tid att blogga här på telefonen, men…
-
Snart är det ändå jul igen.
När jag kom hit med min svarta persedelpåse, mina jobbgrejer och min stickpåse den sjätte oktober hade jag stora planer för de kommande veckorna. Jag skulle sticka lilla Tittis julklappströja och minst ett par julklappssockor, det låg några olästa pocketböcker i packningen och jag tänkte gå kvällspromenader flera gånger i veckan med syrran. Visst är…
-
Fira den som firas bör.
Efter en snabbis till Stockholm för att fira lilla Titti är jag nu tillbaka i Karlskrona. Om ett par dagar kommer svärmor hem från Långtbortistan och jag flyttar hem till Sturkö igen. Det känns fånigt att komma dragande med det gamla ”jag kan inte fatta hur fort dessa tre veckor har gått”, men den känslan…
-
23-10-23 till 25-10-23.
Tänk hur mycket känslor några siffror kan rymma. För två år sedan hade jag lyckan att bli mormor för första gången. Jag har skrivit en del om lilla Titti, men inga ord kan beskriva hur rolig, spännande, klurig, intensiv, busig och lätt att älska hon är. Idag åker vi för att fira hennes tvåårsjubileum. Även…
-
Korrelation och kausalitet.
Det finns ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat eftersom jag läser så många studier och forskningsrapporter, eller mest sammanfattningar av sådana. Jag måste vara observant gällande hur sammanfattningen gjorts. Det verkar vara sällan en studie görs utan att det finns en agenda bakom. Alltså, man gör en studie eller sponsrar någon forskning, men…
-
Vem ska jag tro på, tro på, tro på?
Thomas di Leva is still going strong och Spotify tipsade om att han precis gett ut ett nytt album. Jag har inte riktigt tagit mig tid att lyssna in det, men påmindes om hans gamla existentiella mästerverk Vem ska jag tro på. Texten har väl aldrig varit så sann som idag. Eller, den skulle passa…
Välkommen in till mig!
Jag heter Monica, men kallas för Monna av familj och vänner. Ett H tillkom på slutet när jag skulle hitta på ett användarnamn att använda i det läskiga sajberspejset i tidernas begynnelse. Bloggandet har varit en del av mitt liv i många år vid det här laget och jag har hunnit avverka några stycken. Just här har jag skrivit sedan 2011.
Det är så trevligt när du som läser här lämnar en kommentar. Det gör bloggandet ännu roligare! Hoppas att du gillar det jag skriver och att du vill vara med och diskutera när mina funderingar springer iväg. Välkommen!
Monnah
Planttant, samtalsterapeut och samhällsbetraktare