-
Små ögonblick i decemberstöket.
På tisdag kommer yngsta dottern hem för att stanna åtminstone över julen. Jätteroligt, men kanske måste jag iordningställa hennes rum lite. Det har fått agera i många olika roller sedan hon flyttade hemifrån, men just nu är det syrum och växthus. Älskar utsikten, ljuset och den mysiga sovalkoven. Vilket rum som är min favorit i…
-
Jodå, det… harkel, parkel.
Här hemma hostas det och hostas och hostas. Jag har fått utveckla ”samtalshosta” för att inte ge klienter hörselskador av misstag (hålla för mikrofonen och samtidigt hosta i armvecket som befinner sig längst från densamma). Jag känner mig inte särdeles sjuk, men inser att det inte är läge att träffa folk just nu. Tack och…
-
Nu grönskar det i decembermörkret.
Den 21 december är det dags för vintersolståndet, alltså årets kortaste dag. Det innebär att vi fortfarande får kortare och kortare dagar, att vi trycker in oss i mörkret. Jag har inga problem med det. I år skräms vi om och om igen av att elräkningarna kommer att driva oss ur hus och hem, men…
-
Mammakärlek.
Fem år sedan du lämnade, Mammi. Du fattas oss! Tror att du hade älskat överraskningsamaryllisen som slog ut såhär fint just till din dödsdag. Kanske får jag till att märka upp de här översomrade amaryllisarna. Då ska den här få namn efter dig.
-
Spelkväll med extra allt.
Jag gillar sådant som återkommer och ”är som det alltid har varit”. I livets skiften händer sedan så mycket att det är omöjligt, och knappast önskvärt, att hålla i allt med näbbar och klor. Inte heller är det särskilt hjälpsamt att vara rädd för förändring. Nytt och fräscht bjuder nämligen på nya chanser, nystart och…





