Författare: monnah
-
Lata dagar.
Imorgon kanske vi stiger upp tidigt och går en promenad på stranden, men idag lyssnar jag på ljudböcker, sitter i skuggan, doppar fötterna i det salta vattnet och äter färsk frukt. Den här semestern sticker i ögonen på en del. Jag vet att det inte är ”klimatsmart” att åka tvärs över jorden. Många kan inte…
-
Railay Beach.
Hmmm… Det måste ha hänt något med inlägget eftersom bilderna blev konstiga och texten försvann! Idag har jag känt Disneys Viana i mig. Paddle boarding stod på schemat både på förmiddagen och ikväll. Vilken grej! Vi är sugna på att skaffa ett par till Sturkö, fast där är det förstås inte lika skönt att trilla…
-
Det regnar här i Ao Nang idag…
… men med tanke på hur fin dag vi hade fram tills att det började regna är det okej. Jag har lite svårt för den tropiska värmen, särskilt då det är så hög luftfuktighet, men regnet hjälper. Jag gillar hur det är soligt på morgonen och förmiddagen. När det börjar bli för varmt för min…
-
Mot solen!
Idag åker jag mot varmare breddgrader. Jag tar med mig en tom anteckningsbok, ett gäng böcker från högen av olästa sådana och badkläder. Det är dags för en omstart av systemet!
-
En dag i taget.
Det är allt vi behöver klara av, vare sig det gäller tunga eller härliga saker. Vi kan inte alltid styra över vad som händer i våra liv. Faktum är att vi väldigt sällan kan styra detta. Igår blev jag påmind om något som en väldigt klok man som jag tyckte (tycker) mycket om sa. Denne…
-
Tack Erik!
Vissa dagar får man meddelanden på posten, i telefonen, i hjärtat… Denna text är fantastisk. Tack till min kusin som visste vad jag behövde idag!
-
Stilla morgnar.
Jag har alltid varit morgonmänniska. Något har hänt. Jag är trött, trött. Särskilt på morgnarna. Kanske är det naturligt, kanske har min kropp förändrats, kanske är det övergående. Jag gör vad jag kan för att hitta min ”morgon-groove”. Promenad eller springrunda för att komma ut i naturen eller åtminstone i trädgården. Läshörnan. Den har varit…
-
Mångsidig.
Det här är jag… Det här är också jag… Detta är en del av ett hologramvykort från Lagerhaus som står på mitt nattduksbord. Varje kväll vickar jag det fram och tillbaka. ”Wild at heart”, absolut stillhet, ”Wild at heart”, absolut stillhet. Dessa ytterligheter är jag, båda två. Det ena har jag inte nått fram till…
-
Vördnad, förundran och hänförelse.
Under allt för lång tid har jag befunnit mig i ett tillstånd som inte har varit ultimat för min hälsa. Jag tror att västerlänningar överlag lever liv som inte är ”ultimata”. Vi har aldrig levt så länge som vi gör nu, så rent teoretiskt borde vi må bättre än någonsin, men jag känner faktiskt inte…