Idag fick jag ett sms. ”NN has crocheted 18 baby blankets for Primary Children’s Hospital that need the ends tucked in. I have no idea what that means, but I know you crochet. Is there anyway you and your girls could tuck the ends in on her blankets?”
NN är bara några år äldre än jag. Hon gjorde en gastric bypass för några år sedan och sedan dess har hennes hälsa bara blivit sämre och sämre. Idag är hon helt sängliggande och bor på ett ålderdomshem. En bekant till oss gjorde en liknande operation tidigare i år och höll på att stryka med på kuppen och jag har hört flera som av olika anledningar ångrar att de någonsin opererades. Låter det för bra för att vara sant kan det många gånger vara det. Jag läste en artikel om en testgrupp i Blekinge som håller på med en modernare version av snabb-bantning. De tömmer ur delar av maginnehållet 20 minuter efter en måltid. De får också KBT för att lära sig nya ätvanor, men jag är inte imponerad av den metoden heller.
Med all min erfarenhet och allt jag har läst kan jag konstatera att det bästa är att lära sig lyssna på sin kropp, men många har inte tid till det idag. Andra vet inte hur man gör. Mår vi dåligt och går till doktorn får vi ofta piller som skyler över symptomen på den riktiga orsaken istället för hjälp att reda upp i våra moderna ätgalenskaper. Det verkar lyckligtvis som att traditionell, modern och alternativ läkekonst börjat existera tillsammans istället för bara bredvid varandra. Att ha en holistisk syn på människan är A och O för att kunna hjälpa någon mot ett bättre liv. Många sjukdomar kan fortfarande inte botas och ibland är piller enda valet för att över huvudtaget kunna eller orka fortsätta leva, men jag är övertygad om att vi så småningom kommer att få svar på varför alla sjukdomar uppkommer och hur vi ska kunna läka våra trasiga kroppar. Det går dock frustrerande långsamt i vissa fall.
Hur som helst. De där lösa trådändarna? Jag fäste alla 38 framför en julfilm som jag inte ens kommer ihåg namnet på, men den var rätt söt och slutade lyckligt och det var mysigt att mysa i soffan tillsammans med döttrarna. Och jo, jag kan räkna. NN hade virkat 19 filtar, inte 18. Jag är ytterst imponerad och jag är säker på att föräldrarna och bebisarna som får njuta av detta vackra hantverk kommer att hitta tröst och glädje i dem.
Ibland är det bra att ställa sig utanför sig själv och titta på sitt eget liv ur någon annans perspektiv. Idag är jag extra tacksam över min hälsa och många saker som jag till vardags faktiskt tar för givna. Peace.
