Gårdagen bjöd på enorma mängder regn. Det bjöds inte på ett enda uppehåll och jag hade helst velat lägga mig och sova bort mycket av tiden. En annan dag hade det kanske funkat, men nu gick inte det. Jag fick se till att pigga upp där det gick, till exempel tröstäta lite. Lunchomeletten blev verkligen extra god. Vi har inte många kvar av de egenodlade paprikorna, men igår var det dags att ge de underbara guldgulorna från Fridhem Farm sällskap av den samt vitlök, lök, tomat, skinka och ost. Så gott! Jag är periodare när det gäller ägg, just nu är det jättegott.

Framåt eftermiddagen satte jag mig för att jobba med en julklapp i soffan. Det riktigt slog på vardagsrumsfönstret i söderläge, som att någon kastade hinkar med vatten. Jag är alltid tacksam över regn, men tillät mig själv att muttra lite över frågan om det inte kunde ha kommit i maj då jag sprang benen av mig för att hinna vattna allt i trädgården… En kopp varm Pero med havremjölk blev fint sällskap tillsammans med brasan i kaminen. Tack till brorsan och maken som gjorde detta möjligt!

Hade det funnits godis hemma hade jag helt klart goffat i mig det, men jag hade annat som faktiskt var bättre ändå. Inte mentalt sett, men… Denna omgång rea-satsumas från Willys visade sig vara riktigt goda, men i vanlig ordning hade jag inte vågat ta så många. Tänk om alla är sura, torra, smakar ruttet? Jag åt med behållning upp minst tre. Apelsinerna visade sig vara snäppet mindre goda, men helt okej. Persimonfrukterna väntar fortfarande på att gotta till sig, bli ännu mognare, men hade det knipit hade jag kunnat äta en sådan med behållning. Och vem uppskattar inte en perfekt mogen banan när suget slår till? (Dessa behöver några dagar till för att uppnå det tillståndet.) Ja, och ungefär så såg tröstätandet ut denna dag som går till historien som årets regnigaste.