27 okt

Semestersällskap.

Vilken tur att jag inte jobbar kvar i skolvärlden! Jag hade varit en sådan där jättejobbig kollega som hade varit sjukskriven i en vecka. Ve och fasa! Igår var jag dock så pass på banan att jag tog mig ut en stund. Dagen inleddes med att sätta amaryllisrötterna i ljummet vatten. Jag ställde en stor tändsticksask tillsammans med dem för att visa hur små de flesta av dem är. Som sagt, det ska bli jättespännande att se om någon av de här bestämmer sig för att blomma. Alla lever i alla fall. En bra början om inte annat.

Yngsta dottern kom hem förkyld, semester inbjuder visst alltid till sjukdom. Kroppen anstränger sig att hänga med när man står under stark press, sedan släpper allt då den ges utrymme att vila. Tisdagen ägnade vi sålunda mest åt just vila. Ja, eller åtminstone tog vi det väldigt lugnt. Igår bad jag dottern lägga sig på soffan och så gav jag henne en lite vänlig behandling. Efter flera månaders utbildning på Axelsons till spaterapeut har hon fått fler lyxiga behandlingar än jag i hela mitt liv. Jag gjorde ändå mitt bästa och fick höra att jag har talang. Hahaha, hon är så duktig på att uppmuntra och vara snäll!

Både yngsta dottern och jag gillar traditioner. Vi tog därför en tur upp till Blomlöfs rökeri för att inta en delikat måltid i deras kanske inte så mysiga, men trevliga, restaurang. Det var lika gott som vanligt. Dottern hade gissat att vi skulle vara ensamma vid 14.30 en höstvardag, men så var det inte. Visst var det betydligt lugnare än under sommarmånaderna, men vi var flera sällskap på plats. Mest intressant var det att försöka bestämma hur sällskapet vid bordet bredvid hörde samman. Ett par i 60-årsåldern som pratade svenska tillsammans och ett par i 30-årsåldern med tre barn som pratade tyska med varandra och så pratade de äldre svenska med den yngre kvinnan och engelska med den yngre mannen och barnen. Var det en mormor och morfar som fick prata ett tredje språk med barnbarnen? De var så unga, kanske 6-8 år, borde de då inte kunna mer svenska än engelska genom sin mamma? Nej, det var nog bara bekanta. Eller? Ja, så gick våra tankar. Det är väldigt spännande att fundera runt medmänniskor och gissa hur de lever sina liv.

Jag älskar de mjuka novemberfärgerna. De kommer ännu bättre till sin rätt i kombination med nyplöjda (eller kanske snarare nyharvade), varmt chokladbruna åkrar. Det är så vackert! Dottern gillar att utföra yoga på alla möjliga och omöjliga platser. Jag har många foton på henne framför solnedgångar, spännande byggnader och mitt i naturen. Det är alltid lika imponerande att se henne ha full kontroll över sin kropp. Min kroppskännedom går att utveckla, om man säger så.

Väl hemma fick jag erbjudande om en RIKTIG ansiktsbehandling med Maria Åkerberg-produkter och massage. Allt jag kan säga om detta är att det kändes så lyxigt att få en timmes omsorg. Mjuka fingrar, men säkra och stadiga! Huvud- och skuldermassage är så otroligt skönt, musiken som uppfyllde rummet vaggade mig nästan till sömn. Så stolt jag är över denna tjej! Hon är verkligen duktig på det hon håller på med och jag hoppas att hon får möjlighet att utveckla sig vidare inom detta område.

Kvällen fortsatte med flera timmar i soffan. Diskussioner och en massa musik, som i gamla tider. Man kan komma långt med fyra ackord på en ukulele. Allsång med Spotify är också ett vinnande koncept! För att inte tala om Ben & Jerry’s. Det här blev helt enkelt överlag en riktigt bra dag.

26 sep

Om att ta hand om sitt fordon.

Jag har genom åren träffat på en massa olika sorters förhållningssätt till hur bilar ska skötas. Somliga bilägare köper en bil och kör den i botten av ren okunskap. Känner man inte till hur viktigt det är att byta olja, hålla koll på kamremmen eller byta bromsbelägg i tid kan det kosta onödigt mycket att reparera, kanske är det inte ens möjligt. Det går bra att köra en rostig bil, men till slut kan till exempel bilgolvet exponera marken under och den sortens fläkt godkänns inte av besiktningspersonalen. Den som kör omkring med dåliga torkarblad kan få ont i huvudet, men viktigare är att man lätt blir en trafikfara då man inte upptäcker faror i tid. Ett stenskott är ingen fara och är lätt att åtgärda, men låter man bli att laga kan sprickor spridas och glaset gå sönder helt. Detta kostar betydligt mer. Ett gammalt omodernt åk kan vara otroligt välskött trots sin ålder och visar på betydligt bättre kvalitet än en bil med bara några år på nacken. Somliga rariteter är mest till för att tillfredsställa åskådares ögon och ägarnas ego. De är putsade ut i minsta kromdetalj och utan en fläck, men är för dyra att köra långa sträckor med och kan inte heller användas för att hjälpa andra med skjutsar, flyttar eller liknande.

I somras hörde jag för första gången liknelsen mellan kroppen och ett fordon. Det slog direkt an en sträng hos mig. Jag har genom åren varit mycket bättre på att ta hand om mina andliga och mentala behov än de fysiska. Det gäller både själva motorn och de yttre attributen. Inför den kommande veckans förmodade mörker (SMHI bjuder upp till dans med Netflix, stickning och långkok) passade jag på att ge mitt fordon lite extra omsorg. Jag laddade med en kopp myntate och drog fram skrubb, fotsalva, ansiktsmask, oljor, värmedyna, härlig musik och en avslappningsmeditation. Elkostnaderna lockar numera till ännu kortare kortduschar än de jag redan tar, men jag njöt av både torrborstning innan och en rejäl avskrubbning i duschen. Det var så huden glödde efteråt och det kändes skönt att olja in den.

Efter en noggrann ansiktsrengöring, skrubb och ful ansiktsmask (den får vem som helst att se kriminell ut) smorde jag in mig med den sista skvätten favoritolja från min danska vän. (Den har hållit fint sedan jag fick den i ett härligt 50-årspaket.) Vid det här laget var det dags att smörja in fötterna länge och väl. De börjar äntligen se lite mer normala ut efter att ha blivit styvmoderligt behandlade hela sommaren. Just fötterna mår bra av att masseras, vi har många triggerpunkter där! Vid det här laget började jag känna mig riktigt mör och trött. Jag hade tänkt titta på ett avsnitt Better Call Saul (det är så spännande nu att jag knappt klarar att titta ibland), men det passade varken sinnesstämningen eller orken. Efter att ha bäddat in mig på spikmattan med värmekudden vid fötterna satte jag på en meditationsapp. Den somnade jag ifrån innan jag hann säga grisfis… Så småningom måste jag ha vaknat till och slängt ner spikmattan på golvet, men det kommer jag knappt ihåg. Trots det kompakta mörkret ute vaknade jag sedan pigg och utvilad vid sexsnåret.

Efter duschen sprejade jag in mig lite i en av de dofter som kanske inte riktigt är värdig min ålder. Det var länge sedan Amazing Grace var populär, numera är det andra doftnoter som uppskattas. Jag älskar dock texten på kartongen och tyckte att den passade så bra in i min ”spa-ritual”.

”hur du klättrar uppför berget är lika viktigt som hur du tar dig ner för berget. och så är det med livet, som för många av oss blir ett stort gigantiskt prov som följs av en stor gigantisk insikt. i slutändan handlar allt om ett ord. nåd. det är hur du accepterar att vinna och förlora, tur och otur, mörkret och ljuset.”

Just kroppen får vi bara en. Cellerna den består av byts dock ständigt ut. Det är inte omöjligt att bryta ovanor, även om det är svårt. Det är viktigt att komma ihåg. Ingen mäktar med att vara perfekt i alla aspekter. Det finns det varken tid eller ork till. Ett och annat kan det dock vara värt att satsa på. ”Forty and fit”, ”Fifty and fab” är det för sent för då det gäller mig själv. Däremot är jag glad att mina ögon ser på mig själv med snällare ögon än förut. Som min kusin sa igår: ”Jag tittade på tanten i spegeln och sa till henne ’Kom nu så går vi hem!'” Själv vill jag säga till tanten i min spegel ”Vad härligt att världen fortfarande ligger framför dina fötter”. Ännu härligare är det ju om tanten dessutom är rustad för äventyret.

12 nov

Varberg.

Jag förstår att min syster håller Varberg högt på listan över potentiella hemstäder! Det blåser rätt bra på västkusten, men det är inte vi karlskroniter rädda för. Tredje gången för mig i den här staden och jag lovar härmed att jag kommer tillbaka inom en inte alltför lång framtid!