20 nov

Mitt emellan höst och advent, novent och svart månad.

Novent är det nyuppfunna ordet som är till för att ge folk chansen att tjuvstarta med julpyntet. ”Utan press, en tid bara för dig själv, vila, mys”, yada, yada… Nej, jag är fortfarande inte övertygad. Det finns lika många krav även om tiden kallas novent. Det räcker inte med egenmys. Svenskarna har svalt den amerikanska Thanksgivinghelgens baksmälla Black Friday med hull och hår och givit den vingar. Inte bara en fredag, utan en svart vecka och till och med en svart månad. Det svarta visar sig i hålet i folkets plånböcker efter att de har köpt alla oerhörda fynd från affärsidkare från när och fjärran. 70% rabatt! 30% lägre priser på ALLT! Årets lägsta priser! Nåde den som inte har allas önskelistor klara innan svärtan lägger sig över det noventiga glittret. Den som missar får med all sannolikhet betala dubbelt så fort vi går in i december.

Ja, jag vet. Idag låter jag lite bitter. Det är jag nu inte, detta är verkligen en favorittid för mig. Jag tycker ändå att världen är lite uppochnervänd och tänker att jag väl har rätt att åberopa min position som den tant jag är när jag ser hur stressade mina medmänniskor springer genom livet.

17 nov

Regnet det bara öser ned.

Gårdagen bjöd på enorma mängder regn. Det bjöds inte på ett enda uppehåll och jag hade helst velat lägga mig och sova bort mycket av tiden. En annan dag hade det kanske funkat, men nu gick inte det. Jag fick se till att pigga upp där det gick, till exempel tröstäta lite. Lunchomeletten blev verkligen extra god. Vi har inte många kvar av de egenodlade paprikorna, men igår var det dags att ge de underbara guldgulorna från Fridhem Farm sällskap av den samt vitlök, lök, tomat, skinka och ost. Så gott! Jag är periodare när det gäller ägg, just nu är det jättegott.

Framåt eftermiddagen satte jag mig för att jobba med en julklapp i soffan. Det riktigt slog på vardagsrumsfönstret i söderläge, som att någon kastade hinkar med vatten. Jag är alltid tacksam över regn, men tillät mig själv att muttra lite över frågan om det inte kunde ha kommit i maj då jag sprang benen av mig för att hinna vattna allt i trädgården… En kopp varm Pero med havremjölk blev fint sällskap tillsammans med brasan i kaminen. Tack till brorsan och maken som gjorde detta möjligt!

Hade det funnits godis hemma hade jag helt klart goffat i mig det, men jag hade annat som faktiskt var bättre ändå. Inte mentalt sett, men… Denna omgång rea-satsumas från Willys visade sig vara riktigt goda, men i vanlig ordning hade jag inte vågat ta så många. Tänk om alla är sura, torra, smakar ruttet? Jag åt med behållning upp minst tre. Apelsinerna visade sig vara snäppet mindre goda, men helt okej. Persimonfrukterna väntar fortfarande på att gotta till sig, bli ännu mognare, men hade det knipit hade jag kunnat äta en sådan med behållning. Och vem uppskattar inte en perfekt mogen banan när suget slår till? (Dessa behöver några dagar till för att uppnå det tillståndet.) Ja, och ungefär så såg tröstätandet ut denna dag som går till historien som årets regnigaste.

12 nov

November.

Jag önskar att fler kunde ta till sig det vackra som naturen erbjuder här i november. Det är en subtil skönhet. Dämpade färger. Avskalat mer än överflödigt. Mjukt och nästan lite suddigt i kanterna. Jag njuter extra mycket av Uttorpsrundan. Även vid dimma ser jag mer av omgivningen.

Östersjön slår in över stenarna. Här i naturreservatet erbjuds ingen härlig badplats ens under den varmaste sommaren och ännu mindre känner jag mig sugen på att testa vinterbad när jag ser det här. Jag känner istället kraft, påfyllning av energinivåerna. Så vackert det är! Det är inte svårt att känna tacksamhet i de här stunderna.

24 nov

Tacksamhet.

Jag är så otroligt tacksam över att jag har orkat hålla bloggen igång under alla år och att jag inte gav upp de gånger det av olika anledningar kändes jobbigt. När jag nu tittar igenom fotoarkivet fylls mitt hjärta av glädje, smärta och allt däremellan. Idag kommer vi att fira traditionsenlig Thanksgiving ett par dagar efter själva ”dagen”. Kalkonen, potatismoset och allt det andra må vara viktiga delar i firandet, men nog är själva tacksamhetstemat större än något annat. Jag hoppas du får en fin helg!

November längs minnenas allé:

17 nov

När man behöver få allt det grå att stråla lite.


Ja, alltså, idag var det tydligen dags för lussebak. Sonen drog igång det och det passade bra då vi har en tysk utbytesstudent här över helgen. Just den här kransen blev allas favorit:

Gör din favoritlussedeg. Kavla ut halva degen till en långsmal rektangel. Bre på 50 g rumsvarmt smör och strö över 150 g riven vit choklad. Rulla ihop till en rulle, forma en ring på bakplåt och tryck igen skarven så fyllningen inte rinner ut. Klipp jack varannan centimeter och vik en del åt vänster och en åt höger tills du har gjort en ”flätad” krans. Pensla med vispat ägg och strö över lite pärlsocker för utseendets skull. Vi hade vår långt ner i ugnen i 200°C i cirka 15 minuter.