12 nov

November.

Jag önskar att fler kunde ta till sig det vackra som naturen erbjuder här i november. Det är en subtil skönhet. Dämpade färger. Avskalat mer än överflödigt. Mjukt och nästan lite suddigt i kanterna. Jag njuter extra mycket av Uttorpsrundan. Även vid dimma ser jag mer av omgivningen.

Östersjön slår in över stenarna. Här i naturreservatet erbjuds ingen härlig badplats ens under den varmaste sommaren och ännu mindre känner jag mig sugen på att testa vinterbad när jag ser det här. Jag känner istället kraft, påfyllning av energinivåerna. Så vackert det är! Det är inte svårt att känna tacksamhet i de här stunderna.

24 nov

Tacksamhet.

Jag är så otroligt tacksam över att jag har orkat hålla bloggen igång under alla år och att jag inte gav upp de gånger det av olika anledningar kändes jobbigt. När jag nu tittar igenom fotoarkivet fylls mitt hjärta av glädje, smärta och allt däremellan. Idag kommer vi att fira traditionsenlig Thanksgiving ett par dagar efter själva ”dagen”. Kalkonen, potatismoset och allt det andra må vara viktiga delar i firandet, men nog är själva tacksamhetstemat större än något annat. Jag hoppas du får en fin helg!

November längs minnenas allé:

17 nov

När man behöver få allt det grå att stråla lite.


Ja, alltså, idag var det tydligen dags för lussebak. Sonen drog igång det och det passade bra då vi har en tysk utbytesstudent här över helgen. Just den här kransen blev allas favorit:

Gör din favoritlussedeg. Kavla ut halva degen till en långsmal rektangel. Bre på 50 g rumsvarmt smör och strö över 150 g riven vit choklad. Rulla ihop till en rulle, forma en ring på bakplåt och tryck igen skarven så fyllningen inte rinner ut. Klipp jack varannan centimeter och vik en del åt vänster och en åt höger tills du har gjort en ”flätad” krans. Pensla med vispat ägg och strö över lite pärlsocker för utseendets skull. Vi hade vår långt ner i ugnen i 200°C i cirka 15 minuter.