njutning

Guilty Pleasures.

Här i Staterna talar man gärna om sina ”Guilty Pleasures”. Damerna i Utah verkar ha en speciell faiblesse för Diet Coke och diverse skönhetsoperationer. Min GP har länge varit Pepsi Max. Doktor Brian förbjöd mig att dricka detta gift då jag skulle bli av med min migrän för 2,5 år sedan. (Fråga Far så får du veta att alla Cola-drycker är det värsta man kan inmundiga, så han är överens med doktorn.) Jag tycker nu att det är väldigt gott med Pepsi Max, men vill inte ge mina barn några läskovanor och vill inte heller förgifta kroppen. I samband med flytten satte jag därför köpstopp. Fast bjuder du så tackar jag faktiskt inte nej…

Livet blir väl bra trist om man inte har saker att se fram emot. Ska jag vara här på jorden och gå igenom allt elände som kastas i min och mina älskades vägar utan att vi har bett om det vill jag samtidigt välja att njuta av allt fantastiskt som också bjuds! Där kommer det där med tacksamhet in. Jag mår bättre då jag medvetandegör mig själv om allt fint jag får uppleva. Jag bad till exempel inte om att bryta benet, det gjorde jag inte. Men vet du? Jag har försökt se allt det goda som kommit genom den illvilliga isfläckens framfart, och det finns massor där! Och vad är ett brutet ben om man jämför med nästan alla andra eländesgrejor som finns? Ingenting! Jag har ju ett helt entourage som tar hand om mig dag ut och dag in. Dessutom går det över. När benet har läkt kommer jag ha en ännu starkare vrist än innan. Det ser jag fram emot. Och nu flummade jag ut i något som inte riktigt hade med dagens ämne att göra… Fokus!

Eftersom Pepsi Max gått bort var jag ju tvungen att hitta en ersättare. Jag hittade en nygammal kärlek. Ett par dagar innan den olycksaliga olyckan var jag och dottern i köpcentret och handlade luktegott i massor till fyndpriser. Jag gillar att lukta gott. Det betyder inte att jag gillar att stinka. Människor definierar ju det där med doft på olika vis. Jag vet att det finns doftöverkänsliga personer och just därför får just Bath & Body Works produkter bli mina nya Guilty Pleasures. Tänk att tvätta händerna i Rosemary Mint Hand Wash till exempel. Helt klart njutbart! (Chokladtvålen till höger om den flytande tvålen luktar vääääldigt gott. Och nej, den går inte att äta och är inte heller från B&BW.) Att duscha och sedan smörja in sig i denna body lotion är också rätt trevligt. Jag ber därför härmed om ursäkt för de obehag jag har förorsakat och kommer att förorsaka då jag inte går omkring Au Naturel. Hm. Kom förresten på att svettbomber också borde orsaka störningar för de doftöverkänsliga… Eller har det bara att göra med kemikalierna? Vet du?

Så, vad har du för GP? Jag pratar alltså inte om alla de fina njutningar som är fullkomligt legitima, utan sådana som är lite onödiga. Ja, som Pepsi Max och oekologisk lyxtvål till exempel.

För övrigt finns det tydligen ett rätt nytt album som heter ”Greatest Songs for Guilty Pleasures”. Tänka sig. Tyvärr faller omslaget mig inte i smaken, så du får en annan av mina GP i present i stället. Håll till godo!

Höger, vänster eller rakt fram?

Det finns så mycket som är fantastiskt i världen! Jag är en människa som ser till att dra nytta av mina sinnen till max. Jag ser skönhet i ”vanliga” saker som blommor, konst och vackra människor, men jag njuter också av att se ett bekymrat ansikte lysas upp av ett leende. Jag är en fysisk människa som älskar beröring och gärna kramar om människor (och märker också att inte alla är som jag), men jag njuter också av spikmattan mot ryggen efter en stressig dag. Jag ser musik som mitt livselixir och kan drömma mig bort i ett klassiskt stycke eller få ut mina frustrationer i en riktigt bra hårdrockslåt, men jag njuter också av ickeljudet som uppstår då fläkten stängs av eller då ett klassrum fullt av elever plötsligt blir tyst. Jag älskar doften av liten bebis, men njuter också av den speciella lukten av grotta som finns på vissa ställen i vårt tunnelbanenät. Jag älskar smaken av vällagad mat, men njuter också av blodsmaken efter ett extra intensivt träningspass.

Min syster som är duktig på det där med hur de olika hjärnhalvorna fungerar påstår att jag med all säkerhet har en högersida som spelar huvudrollen i mitt liv, och jag är nog benägen att hålla med henne. Logik, ordning och reda i all ära, men jag älskar den här delen av det som är jag. Det finns så mycket jag inte kan förklara ändå, så jag fortsätter låta min högersida dominera. Bodil Jönsson berättade under föreläsningen i tisdags att det först är i 80-årsåldern som de båda hjärnhalvorna börjar bli riktigt jämställda. Det betyder antagligen att alla människor fortsätter att utvecklas och hela tiden har möjlighet att se saker och ting ur nya perspektiv. BJ pratar gärna om ”årsringar”, att vi människor också bildar sådana. Jag gillar den tanken. Det som är jag är alltid jag, men för varje dag som går läggs nya erfarenheter och insikter till det som är min kärna. Kanske ska jag sluta haka upp mig på tiden som går och bli bättre på att uppskatta mitt liv, också som äldre?

Den här dagen har onekligen bjudit på både det ena och det andra. Jag väljer att komma ihåg det allra, allra bästa, nämligen kroppkakorna som den 15-årige sonen knåpade ihop alldeles själv. (Jag fanns med som rådgivare i periferin, men det enda jag egentligen gjorde var att riva potatisarna.) Smaken av kroppkakor får knyta ihop den här inläggssäcken. Det må se riktigt läskigt otäckt ut, men hjälp vad gott det är!!! Som mitt undermedvetna redan verkade veta måste det här vara min favoriträtt i all sin konstighet. Tur att det tar sin tid att lag kroppisar, för annars hade jag nog varit vääääldigt tjock.