Ja, visst kan Monna nästan allting.
Idag påminde min lillasyster mig om hur härligt det känns ibland, kanske mer ofta då man är barn än vuxen:
Jag önskar att jag kunde hitta tillbaka till den känslan, att mer ofta klappa mig själv på axeln och säga att jag är rätt bra på det jag gör. (Och det gör faktiskt ingenting att jag inte är bra på slalom…)