Håll mitt hjärta.
Vi människor är så olika funtade. Jag råkar vara ganska bra på att uppfatta situationer rent känslomässigt när jag träffar någon och får på det sättet många gånger information som de inblandade personerna egentligen inte är intresserade av att dela med sig av. Ibland kommer denna information till stor nytta och glädje, andra gånger orsakar den bara smärta och elände.
Högkänslig, överkänslig, empatisk, inkännande, observant, medkännande, förstående… Dessa ord har inte en och samma betydelse, men de tangerar vid just det jag beskrev här ovan. Jorden fortsätter snurra oavsett vem jag är och vem jag möter, hur jag upplever min omvärld och hur jag reagerar på dessa upplevelser, men jag kan inte undvika att påverkas. Ibland önskar jag att jag var ett vanligt blindstyre, jag inbillar mig att livet hade varit lite mer ”vanilj” då.
Jag är beordrad vila av min läkare, men gick ändå på Helgmålsbön i Sturkö kyrka ikväll. (Den ligger ju bara några hundra meter bort, så det räknas väl knappt.) Musikern/skådespelaren Lasse Carlsson, Sturköson från början, gjorde en fin insats. Härlig personlighet, bra röst och så var det trumpetspelandet… Det kan hända att mina ögon svämmade över. Musiken är mitt livselixir. Och när saker och ting är som de är är det bara att åka med och njuta av färden.