… hade jag gått på konsert i kväll. Men om finns, så jag gör det jag ska och lyssnar i mina höronlurar (S underbaraste ord) i stället. Ni kan få lyssna och kika på denna gitarrist som sonen guidade mig till. Grym! Så där vill jag också kunna spela, men jag kan bara spela ompaompakomp på gitarr. Om jag över huvud taget övade skulle jag kanske bli bättre i alla fall.

För övrigt kan jag berätta att dagen inte kan börja annat än på rätt sida då man som gammal NO-lärare råkar ut för följande:

”Mamma! Ahhhhhh, gaaaaahhh, morr… Jag blir gaaaaaleeeeeen! Jag HAR ju satt i kontakten, så varför FUNKAR det inte?!!”

Eh. Just det. (Och kära alla ni, jag bet mig i tungan och läppen och kinden och skrattade inte högt, i alla fall inte förrän efteråt.)