17 nov

Regnet det bara öser ned.

Gårdagen bjöd på enorma mängder regn. Det bjöds inte på ett enda uppehåll och jag hade helst velat lägga mig och sova bort mycket av tiden. En annan dag hade det kanske funkat, men nu gick inte det. Jag fick se till att pigga upp där det gick, till exempel tröstäta lite. Lunchomeletten blev verkligen extra god. Vi har inte många kvar av de egenodlade paprikorna, men igår var det dags att ge de underbara guldgulorna från Fridhem Farm sällskap av den samt vitlök, lök, tomat, skinka och ost. Så gott! Jag är periodare när det gäller ägg, just nu är det jättegott.

Framåt eftermiddagen satte jag mig för att jobba med en julklapp i soffan. Det riktigt slog på vardagsrumsfönstret i söderläge, som att någon kastade hinkar med vatten. Jag är alltid tacksam över regn, men tillät mig själv att muttra lite över frågan om det inte kunde ha kommit i maj då jag sprang benen av mig för att hinna vattna allt i trädgården… En kopp varm Pero med havremjölk blev fint sällskap tillsammans med brasan i kaminen. Tack till brorsan och maken som gjorde detta möjligt!

Hade det funnits godis hemma hade jag helt klart goffat i mig det, men jag hade annat som faktiskt var bättre ändå. Inte mentalt sett, men… Denna omgång rea-satsumas från Willys visade sig vara riktigt goda, men i vanlig ordning hade jag inte vågat ta så många. Tänk om alla är sura, torra, smakar ruttet? Jag åt med behållning upp minst tre. Apelsinerna visade sig vara snäppet mindre goda, men helt okej. Persimonfrukterna väntar fortfarande på att gotta till sig, bli ännu mognare, men hade det knipit hade jag kunnat äta en sådan med behållning. Och vem uppskattar inte en perfekt mogen banan när suget slår till? (Dessa behöver några dagar till för att uppnå det tillståndet.) Ja, och ungefär så såg tröstätandet ut denna dag som går till historien som årets regnigaste.

17 okt

Välkommen hem!

Att vakna i sin egen säng är en fin känsla. Efter en vecka tillsammans med nära och kära runt huvudstaden känner jag mig upplivad, påfylld och mycket glad. En bekant jag träffade igår undrade varför vi inte flyttar tillbaka nu när vi har alla tre barnen i Stockholm. Jag sa att det inte går att hänga upp livet på sina barn, speciellt inte när de ännu är unga och utbildar sig. De kan hamna i Minnesota, Sundsvall eller Thailand och vi får i fortsättningen vara deras hemhem. Maken irriterade sig på att jag i många år efter att vi hade gift oss fortfarande sa att jag ”skulle åka hem” då vi egentligen skulle åka och hälsa på mina föräldrar. Så småningom kallade jag det hemhem, något som väl var mer överensstämmande med verkligheten.

När jag steg in i hallen slog hemtrevligheten emot mig. Vi har det fantastiskt då vi bor hemma hos min syster och svåger i Nynäshamn. Jag älskar att vi får vara så välkomna och en naturlig del av deras och syskonbarnens liv. (Det är för trångt att bo hos något av barnen i deras studentboenden.) Trots det är det något speciellt med att komma hem. Jag är så tacksam över att odören efter dött djur under köksgolvet någonstans är helt och hållet eliminerad. Nu kom vi hem till ett relativt välstädat hus med ordning och reda, rena sängkläder och discokula.

Discokulan hängdes upp då syskonbarnen var här på övernattning förra helgen och gör mig glad. Vi kan behöva lite mer glitter i vardagen, så den får hänga kvar ett tag till. Jag tog en vattningsrunda och hälsade på krukväxterna sådär vid midnatt då vi kom hem och nu på morgonen har jag tagit en tur i trädgården. Idag blir det till att plocka in de sista dahliorna innan knölarna åker upp för vinterförvaring. Jag ska få ner lite perenner som inhandlades på höstrea och så fröer som ska ges tid att ta sig inför nästa säsong. Blir det som planerat har vi också snart ett par nya fruktträd satta på baksidan. Vårt gamla Ingrid Marie har gett okej med frukt två gånger på sex år. Det är väl inte direkt ultimat, så vi får ta tag i föryngringen som vi talat om i flera år vid det här laget.

Jag har insett att våra värmeljus är slut, något som jag inte tror har hänt någon gång sedan jag bodde själv som nyutflyttad tonåring. Värmeljus är liksom en del av ett hems grundutrustning, precis som olivolja, lök, tvättmedel och såpa. Den här vintern som har förutsetts bli tuff gällande boendekostnader kan det vara bra att komplettera hemmet med både alternativa ljus- och värmekällor, inte sant? I det test som tv4 gjorde för någon vecka sedan blev ÖoB:s värmeljus i stearin överlägset bäst i test. Tack till syrran som tipsade! Min bloggvän Annukka har för övrigt testat lågprisvaruhus i närheten av Umeå. Spännande och värt att fundera över för egen del. Att sköta sina inköp på olika platser kostar både tid och ev. bensinpengar, så det gäller att fundera hur man bäst prioriterar. Jahaja, det var dagens funderingar så här på morgonen. Jag tänker att det inte bara jag som är hemma igen, utan också bloggen. Jag gillar verkligen inte att blogga i mobilen, så den senaste veckans klena uppdateringar har sin förklaring i detta. Nu är dock allt som vanligt igen! Peace.

07 nov

Mellan det ena och det andra.

Hösten är min favorittid på året. Maken har aldrig förstått min förtjusning då han själv alltid längtar till solen och värmen, att ligga i skuggan under en palm medan en ljummen bris fladdrar omkring honom. Jag har inte något emot ett sådant scenario, inte alls, men det är något med de flammande färgerna och den perfekta temperaturen mellan ”för varmt” och ”för kallt” som faller mig i smaken. Jag har med andra ord haft några fina månader nu då hösten hållit i sig länge. Inatt slog dock frosten till på riktigt, så kanske ska jag acceptera det faktum att vintern gjort sitt intrång? Jag hittade några stackars blommor som verkade lite darriga efter nattens isande temperatur, men jag tog in dem och hoppas att de hinner stå ett par dagar innan de lämnar in handduken de också.

I arbetsrummet står mammas novemberkaktus som stått ute hela sommaren och just precis idag upptäckte jag att den har börjat slå ut. Jag tycker inte den har lika många knoppar som den har haft annars om åren? Tror jag skulle ha varit mer aktsam med avrinningen av regnvatten, men den har iallafall överlevt!

Bredvid kaktusen står begonian som jag fick i tack efter mitt vikariat på SärVux. Den har blommat helt fantastiskt fint hela sommaren och den fortsätter leverera trots att jag har tagit ett helt gäng sticklingar från den. Jag har resolut skurit av en hel ”gren” och låtit den rota sig antingen i ett glas vatten eller direkt i en kruka med såjord. Båda metoderna har varit framgångsrika och jag hoppas att denna planta ska spridas och få fortsätta blomma både hemma hos oss och hos andra.

Sonen hjälpte mig få ner de Ingrid Marie som var värda att spara eller göra något med. Det var inte direkt någon imponerande skörd vi hade att komma med, men en Konsumkasse full kan väl räcka ett litet tag? Äpplena är inte riktigt mogna än, så jag ska lägga upp dem på ladans vind i silkespapper så som Elsa och Anton, husets förrförra ägare, brukade göra. Gick det bra för dem ska det väl funka för oss också?

Det är något med röda äpplen, alltså…

Smällbären verkade fortfarande må bra trots frysgraderna. De har spridit sig på alla håll och kanter och nästa år får de kanske se sig undanskuffade av något annat. Nu låter jag dem iallafall skina i all sin prakt och det gör de med den äran.

26 okt

Höstglädjor.

13_2

Rådjuren äter och äter och äter på äpplena som ligger nedanför de träd som fortfarande bär frukt. Det är okej. Jag har blivit vän med de där tulpanmördarna och inser att de bodde här innan vår familj hade flyttat in.

Idag ska vi lägga in äppelklyftor i frysen för att försöka dra ut på skörden. Många här lägger in dem i silkepapper och förvarar dem svalt, men nästan alla våra är angripna av mask eftersom vi inte besprutar fruktträden, så jag tror det vore onödigt jobb… Vad gör du med dina äpplen?

07 nov

Det här är gott.

Godaste kvällsmålet någonsin. Vi köpte två stora granatäpplen för $3 och sedan två till. Jättegott till lite lyxigare sallader, fruktsallad eller helt enkelt au naturel med grädde. Som här. Hur gott som helst. Mums. Och vi har ändå en hel frukt kvar att njuta av!

5_6