28 dec

Ett litet ord 2021 – KONTAKT.

Nu är vi alltså här igen. Hur är det möjligt? Jag lägger ett år bakom mig och välkomnar 2021 med öppna armar. Det visade sig att disciplin var ett perfekt ord för 2020. Det är bara mitt fel att jag inte riktigt tog det till mig och gav det en chans. Det är som det är med det, så därför släpper jag och går vidare mot nya utmaningar!

kon·­takt [‑tak´t] substantiv ~en ~er 
förbindelse; beröring; bekantskap
elektrisk an­ordning för förbindelse mellan ledningar
– De flesta sammansättn. med kontakt- hör till kontakt 1.

  1. beröring, förbindelse, kommunikation, samband; gensvar, samröre; förhållande, gemenskap
  2. bekantskap, personlig kontakt; agent, kontaktman
  3. vägguttag, uttag, jack, stickpropp, elkontakt; strömbrytare, knapp

Jag har flera gånger berättat om hur det gått till för mig att välja mina årsord. Jag har läst, lyssnat på tal, letat och fått till mig de här orden. Jag har vävt in dem i mitt liv, men trådarna har varit av väldigt olika kvalitet. Det visade sig att disciplin av alla ord tyvärr visade sig vara motsvarande något slags billig fiber. När jag tittar på listan längst ner i detta inlägg ser jag att de ord som lämnat bestående förändringar i mig är kärlek, lyfta, reach, vårda och bygga. Det visar ett mönster som jag inte riktigt har sett innan. Varannat år verkar jag anstränga mig lite mer, förutom 2015-2016 då jag slappade i två år på raken. Efter den insikten känner jag mig lite extra pepp på kontakt!

På julaftons kväll kände jag mig så nöjd och glad, tacksam över att vi fick en fin dag trots att det inte riktigt blev som planerat. Jag plockade fram min tacksamhetsdagbok och där och då visste jag vilket mitt nya ord var. Jag skrev också ett ”brev” som jag på juldagen skickade ut till några familjemedlemmar och vänner. Jag bad dem kort dela med sig av vad de tänkte då de hörde ordet kontakt. Vilket smart drag det visade sig vara! Jag har fått så fina, kluriga och hjälpsamma svar som också har gett mig uppslag till hur jag kan göra kontakt till mer än ett ord.

Inte helt oväntat kom flera av mina musikintresserade vänner med det uppenbara ”ledmotivet” Banankontakt av tredje graden.

Jag har känt grooven i denna fantastiska klassiker, men har ändå bestämt mig för ett annat ledmotiv. Jag älskar verkligen tolkningen av Euphoria som elever från Adolf Fredriks musikklasser och Manillaskolan gjorde tillsammans med Loreen 2013, året efter Loreens vinst i Eurovision med samma låt. Jag drar paralleller till språk, något som är otroligt viktigt i kontakten mellan individer. Min morfars mor Anna Sofia Hansson Forsman var ”dövstum” och skickades iväg för att lära sig teckenspråk och läsa på läppar. Hon blev döv av sjukdom, gifte sig så småningom med en hörande man och fick fyra hörande barn. Jag har alltid fascinerats av Anna Sofias historia och att lära känna henne bättre kommer att bli en del av hur jag arbetar med kontakt. (Fun fact – det svenska teckenspråket erkändes 1981 som dövas officiella språk i Sverige och har samma status som ett minoritetsspråk.)

Något annat som jag räknar med att få gjort under 2021 är att uppdatera min adressbok. Jag ska rensa min telefonbok rätt rejält och uppdatera den, men kommer också att skaffa en fysisk ”julkortsadressbok”.

En av mina vänner delade med sig av sin första kontakttanke, Michelangelos kända konstverk Adams skapelse från Sixtinska kapellet:

Jag är intresserad av kontakt mellan människor, hur vi bygger relationer och utvecklas tillsammans med andra. Fysisk kontakt innebär inte nödvändigtvis närvaro och vi kan vara närvarande utan att befinna oss på samma ställe. Har vi inte lärt oss något annat så har nog de flesta i alla fall fått uppleva detta under 2020.

Med det sagt lämnar jag nu disciplin åt sidan trots att vi har några dagar kvar på denna sidan nyår och välkomnar kontakt in i mitt liv! Har du tagit dig an tanken på ett ledord för 2021? Ger du nyårslöften? Eller innebär tanken på ett nytt år stress för dig?

2009 ordning
2010 kärlek
2011 skapa
2012 lyfta
2013 förändring
2014 reach
2015 fearless
2016 fortsätt
2017 vårda
2018 nu
2019 bygga
2020 disciplin
2021 kontakt

27 dec

Bokslut för disciplin.

2020 blev inte precis mitt bästa ”ett litet ord”-år någonsin. Jag kände så starkt för DISCIPLIN, tänkte att det verkligen var rätt. Jag kan inte annat än att säga att disciplin hade varit att föredra i år, men jag har ju inte direkt implementerat detta ord som jag borde för att det skulle ge den effekt jag hade tänkt mig. Eller effekt och effekt, jag kände i slutet av förra året att jag hade både styrka och motivation att ta till mig ett så starkt ord. Med tanke på vad som sedan hände när coronaviruset tog över hade det varit rätt smart av mig att koppla disciplinen i allt som försiggick runt omkring mig. Då hade detta kunnat bli till mitt bästa årsord någonsin.

När jag nu loggade in på Pinterest insåg jag att sist jag var aktiv här var för precis ett år sedan då jag började samla till en hel ”anslagstavla” med disciplininspiration. Jag kom inte längre än såhär. Bättre gick det med mitt enda stora disciplinprojekt, nämligen ”En bok om dagen”. Det var faktiskt något av det roligaste jag har gjort i projektväg, kanske just för att jag hade disciplin nog att föra det hela vägen i hamn. Jag inser att jag borde ha ett liknande projekt kallat ”Läs alla olästa böcker i högen på sovrumsgolvet” innan mitt nya ord tar över på nyårsdagen.

Jag har inget att skylla på och jag ger inte upp konceptet med att välja ett ord. Sanningen är att jag redan har ett nytt. Det kom till mig på julafton och kändes så självklart att jag inte ens övervägde att kika runt lite innan jag bestämde mig. Just nu håller jag på att lägga grunden till hur jag ska ta mig an detta och har provat en lite annorlunda angreppsteknik i år. Vi får väl se vad det leder till.

Med detta ber jag mig själv om ursäkt för att jag inte lät DISCIPLIN ta så stor plats i mitt liv som jag borde ha gjort. Men så är det. Ibland går det upp, ibland går det ner. 2020 var inte direkt innehållslöst. Kanske har jag undermedvetet ändå haft bättre disciplin än jag hade haft utan mina funderingar om vad disciplin innebär för mig. Jag har jobbat hårt och klarat av en hel del spännande utmaningar. Kanske hade jag inte nått dit jag befinner mig nu utan DISCIPLIN i handen? Vem vet? Inte jag i alla fall. Jag vet åtminstone att jag har några dagar på mig att knyta ihop säcken. Samtidigt ger jag mig själv en klapp på axeln. Jag lutar mig på mina kusiner som har utfört ställföreträdande disciplin åt mig. Tack till er, godingar!

05 jun

En bok om dagen no. 22.

Så har vi då kommit till den sista boken i mitt disciplinprojekt ”En bok om dagen”. Det har varit jätteroligt och jag har verkligen kommit igång med mitt läsande igen! Jag har fortfarande inte läst färdigt Död i främmande land eller Gutenberggalaxens nova, men det finns det tid för nu när jag inte har nya böcker som ska hinnas med. Det är lite roligt att den sista boken blir ett av mina senast inköpta verk. Jag har följt Frida Ramstedt som driver inredningsbloggen Trendenser i många år. Jag gillar att hon svängt från att vara ”kolla här på alla nya inredningsprylar som ni kan köpa” till ”så här får du ett hållbart och praktiskt hem”. När hon kom ut med Handbok i inredning och styling, utgivet på Roos & Tegnér, förra året bestämde jag mig för att köpa ett ex eftersom innehållet verkligen lockade.

Handbok i inredning och styling är, precis som Svenska broderier som jag skrev om igår, ett slags uppslagsverk. Det här är drömboken att ge bort till personer som ska flytta hemifrån, rita ett hus, inreda ett hem eller så behåller man ett exemplar själv för att lära sig mer om allt som har med inredning att göra! Boken är mycket sparsmakad gällande illustrationer och är tryckt i svartvitt med en del detaljer i teal. Jag gillar verkligen konceptet. Frida har satt ord på vad det är som ofta skaver hemma hos folk, varför det skaver och vad man kan göra för att fixa ett skavsårsplåster om det inte går att byta ut den trånga skon.

Boken är indelad i nio kapitel:

  1. Vad trivs du med?
  2. Basprinciper och tumregler
  3. Tankeverktyg för helheten
  4. Färgsättning
  5. Belysning
  6. Stylingknep
  7. Köpråd
  8. Nyckelmått och proportioner
  9. Planera ditt inredningsprojekt

Allra mest givande för mig var kapitlet om belysning. Så många av oss lever i hem med riktigt dålig belysning. Det kan handla om allt från för skarpt ljus till för få ljuskällor. Jag tror att de flesta av oss i de fallen märker att något är fel, men belysning kanske inte är det som prioriteras trots att det påverkar oss så mycket.

Med det sagt har jag kommit till slutet av ”En bok om dagen”. Jag har hållit mig disciplinerad och har gått igenom alla bokhyllor. Jag har insett att det finns en hel del att rensa bort, men det finns annat som saknas. Jag är tacksam över att vi har ett levande hem med många böcker, ett hem där det finns möjlighet att lära sig något nytt även om strömmen går i många veckor. Tack till dig som hängt med på färden! Jag hoppas att du också har inspirerats till att inventera ditt bibliotek. Läs och lär!

04 jun

En bok om dagen no. 21.

Det här är en av mina ”Pinterest”-böcker, en av de bästa och vackraste böckerna bland alla i vårt hem. Karin Holmbergs Svenska broderier gavs ut på Bonnier Fakta 2018 och var en present till mig själv efter en tuff tid i livet. Jag har bläddrat i den, läst nästan hela och inspirerats till storverk som fortfarande bara existerar i mitt huvud. Det är är verkligen ett slags ”broderibibel”, en bok som ytterst noggrant och pedagogiskt går igenom allt: historia, materialval, tekniker, förslag på projekt, montering… Instruktionsbilderna är tydliga, bilder på historiska broderier är inspirerande och sedan finns det även sådant som bara är, tja, vackert. En av mina favoritsidor heter ”Hjälp, jag har ingen inspiration!” Den är mycket allmängiltig för kreativa projekt överlag och det uppslag som har fått ett bokmärke.

Ibland blir jag lite bekymrad över att det finns så många hantverk som håller på att falla i glömska. Unesco har en lista på immateriella kulturarv som riskerar att försvinna. Sverige finns inte med på den listan. Varför? ”Den svenska regeringen har hittills valt att inte nominera några traditioner till Unescos lista över immateriella kulturarv, detta för att undvika att värdera olika traditioner.” Du vet, det där med landet brunsås och att det inte finns någon svensk kultur? Okej. Tydligen får inte regeringen uttala sig i frågan, men folk får iallafall själva bidra med vad de tycker tillhör vårt immateriella kulturarv hos Institutet för språk och folkminnen. Där finns det mängder av levande traditioner listade, så även om de inte tillhör någon svensk kultur är det åtminstone svenskar som upprätthåller dem. Därmed måste jag naturligtvis avsluta med Mona Sahlins famösa citat som fortfarande får mig att vilja ropa ”fake news”, trots att hon faktiskt uttalade dessa ord hos turkiska ungdomsförbundet 2002:

Och nu är det dags för mig att plocka den sista boken i detta 22 dagar långa och jätteroliga projekt! Jag återkommer imorgon.

03 jun

En bok om dagen no. 20.

Åh! Donna Leon! Död i främmande land, en Kommissarie Brunetti-bok, gavs ut som Månpocket år 2000. Jag har läst oändliga mängder deckare genom åren, bl.a. flera i den här serien. Jag inser dock att jag ligger långt efter. Den senaste i raddan av 29 (!!!) titlar gavs ut i mars i år, så om jag vill komma ikapp har jag mycket att göra. Å andra sidan känner jag nog att den uppgiften skulle bli lite övermäktig. Dessutom har Biblio-appen inte en enda av Donna Leons böcker, så det skulle bli onödigt dyrt.

Bokmärket som trillar ur då jag öppnar boken är lucka 24 från en adventskalender från 2006 som skulle ha gett mig fem kronors rabatt vid köp av en Frödinge julostkaka om jag hade utnyttjat den. Jag gissar att jag såg ett större värde av kupongen som bokmärke och att boken var en julklapp. Vilken detektiv jag är, inte sant? Död i främmande land är full av vackra namn på italienska platser och vissa ord och fraser som läsaren anses kunna förstå utan att kunna läsa en hel bok på italienska. Jag längtar till Italien! Ciao! Jag vill dit nu! Pronto! Dessutom vill jag läsa boken igen, fast jag kommer ihåg ungefär vad som händer. Det kan jag inte säga om alla böcker. Jag kan läsa om en bok utan att ana oråd förrän jag närmar mig upplösningen och kommer ihåg hur boken slutar. Jag vet inte om det tyder på dåligt minne i allmänhet, dålig uppmärksamhet eller bara på att dessa böcker inte är bra nog att kommas ihåg…

Med denna bok väcks tanken på om det är mindre värdefullt att läsa en deckare än en biografi, eller om det är själva läsandet som är viktigt? Jag syftar på studierna som tyder på att bokläsare lever i genomsnitt 23 månader längre än icke-läsare. Att läsa tidningar och magasin funkar okej, men det är just böcker som verkar vara den riktiga dundermedicinen. Bokläsandet bidrar till stressreduktion, hjärncellsgympa och en och annan fundering att ta med sig ut i livet. Eftersom ungdomar läser allt mindre vore det intressant hur detta påverkar dem. De lär ju fylla sina hjärnor med något annat, exempelvis sociala medier, Netflix och digitala spel. Undrar just när man kan mäta resultaten av förändrade vanor? Mitt läsande har minskat p.g.a. uppmärksamhetsproblem, men jag känner verkligen att jag är tillbaka. Jag lyssnar rätt mycket på ljudböcker också, men inser efter mitt bok-projekt att det är skillnad på att läsa och lyssna. Det är lättare att sväva ut i tankarna då man lyssnar på en bok än då man läser. Men det får bli en fundering att ta upp en annan dag!

Ps: Jag beställde fyra böcker genom Adlibris sommarbokskampanj. Jag tycker att det blev ett fint sätt att fira slutet på detta projekt som gett mig så mycket! Visserligen tog jag ut segern lite i förskott, men jag ser det som högst otroligt att jag inte skulle redogöra för bok 21 och 22 efter att ha varit så ihärdig. Här är böckerna:

Svälten: hungeråren som formade Sverige Spännande historia!
Testamente En familjeroman som verkar lovande.
Jag ångrar av hela mitt hjärta det där jag kanske gjort Jag är alltid intresserad av psykisk ohälsa och dess konsekvenser.
Vardagar Ulf Lundell har hunnit ge ut en tredje samling av dagboksanteckningar, men jag har inte ens hunnit läsa den första än.

02 jun

En bok om dagen no. 19.

Här går det undan! Tre böcker kvar och det känns som att tiden bokstavligen har galopperat de senaste veckorna. Det hade känts konstigt om inte någon av böckerna hade handlat om sådant som står nära mitt planttantshjärta, så jag blev extra glad över detta färgglada konstverk. Cecilia Wingårds Luktärt är utgiven av Blomstersafari, Cecilias eget bolag, 2018. Jag blev tipsad om henne av min syster. I juli håller Cecilia Wingård varje år en luktärtssafari och i år planerar jag att åka ner till Skåne för att njuta av luktärter som med all sannolikhet är synnerligen inspirerande.

Böcker som Luktärt är mina favoriter. Tänk att ha ett riktigt vackert och taktilt omslag med ett innehåll att komma tillbaka till om och om och om igen! Jag köpte boken i samband med att jag köpte luktärtsfröer i våras och har inte riktigt tagit mig tid att fördjupa mig i den förrän nu. Snabbkursen för luktärtsodlaren längst bak i boken har jag dock återkommit till flera gånger. Jag hörsammade inte rådet att gödsla riktigt mycket vid utplanteringen eftersom mitt gödsel är uppblandat med kutterspån (inte rekommenderat för luktärter). Det gjorde att jag fick mitt vanliga ”åh nej, nu är det kört”-ont-i-magen som jag så ofta får då det gäller odling. Alltså, jag inser att det är omöjligt att göra exakt rätt exakt hela tiden och att jag måste släppa på perfektionen om det ska vara roligt. Jag följde dock instruktionerna gällande sådden till punkt och pricka och kan konstatera att jag sannolikt därför lyckades mycket bra med det momentet. Imorgon ska jag gödsla alla mina luktisar med nässelvatten, så får vi se om de inte blir lite glada ändå.

Tillbaka till boken. Den är verkligen vacker och inbjudande! Fotografierna är ljuvliga, liksom Hanna Wendelbos mandalor. Texterna flyter lätt och det finns massor av information som känns viktig och nyttig. Jag hittar faktiskt bara ett enda fel i min snabb-djup-genomgång av Luktärt – ett dåligt utfört Photoshoparbete på insidan av pärmen. Nu ska jag så klart inte fokusera på det. Jag har en känsla av att denna bok kommer att vara en pärla som får följa med mig under många år. Jag är redan sugen på att utöka mitt bestånd av arter. Det mest revolutionerande jag fått lära mig såhär långt är att luktärtsfrön håller i eviga tider i frysen. Bara en sån sak! Vi får väl se om luktärterna blir en kortvarig passion, eller om intresset kommer att fördjupas med tiden.

01 jun

En bok om dagen no. 18.

Här kommer delar av min ungdoms uppvaknande. När vi bodde i Palo Alto hyrde vi rum av en då relativt nyskild kvinna och hennes tonårige son. Vi bodde i ett härligt sovrum med glasdörrar direkt ut till trädgården, eget badrum och en bokhylla full med böcker. Bokhyllan innehöll allt från de äldre döttrarnas tonårsböcker och studielitteratur till ex-makens böcker som hade blivit kvar då han flyttade. Og Mandinos University of Success var en av dessa böcker. Boken består av femtio kapitel och jag läste ett kapitel om dagen ungefär och kände mig peppad till att utföra stordåd då jag kommit igenom den.

Det här är definitivt en självhjälpsklassiker med många kloka citat från män(niskor) som är kända för sina framgångsrika liv och leverne. Det är också dravel för individualister som tror att de kan påverka allt i livet om de bara ändrar det här, och det här, och det här, och det här… Ja, du vet. Lyckas jag inte är det bara för att jag inte har ändrat mig tillräckligt mycket och lyckas jag är det bara för att jag varit så himla bra. Typ ”du är din egen lyckas smed”. Ja, till viss del är det definitivt så, men som du vet är livet otroligt komplext och bistår med en massa bidragande faktorer till hur lyckliga vi upplever oss vara. ”Det är inte hur man har det, det är hur man tar det.” Eller hur? (Sagt med en viss dos av sarkasm.) Och vad händer om vi strävar efter att vara så lyckliga hela tiden? Om vi inte BLIR lyckliga av att följa alla dessa självhjälpsråd, bidrar känslan av misslyckande till att vi mår sämre istället för bättre?

En sak som jag faktiskt tog med mig och har kommit tillbaka till några gånger är de sex frågor man kan utgå ifrån då man står inför ett stort projekt och inte riktigt vet om man ska satsa eller inte.

*Vad vill jag uppnå?
*Varför tror jag att det jag vill göra är möjligt?
*Vad får mig att tro att det kan vara omöjligt?
*Vad har jag att vinna? Eller förlora?
*Kommer faktorer som ålder, kraft eller hälsa ha betydelse för hur det går, och skulle jag kunna få några dåliga fysiska biverkningar av att kämpa mig igenom denna idé/projekt/vad-det-nu-är?
*Skulle jag kunna använda min tid, ansträngningar och energi på ett bättre sätt om jag satsar på något annat?

Jag är inte längre 24 år och ser på texterna i boken utifrån ett helt annat perspektiv idag än jag gjorde då. Jag kan förstår hur det kom sig att University of Success talade till mig då jag läste den första gången och jag kan tänka mig att det skulle vara roligt att ha som projekt att läsa ett kapitel i veckan under ett år. Det finns många spännande frågeställningar som skulle bli bra hjärngympa. Som ett gäng hjärngympapass tror jag alltså att boken håller, men inte som en Gör det själv-manual.

31 maj

En bok om dagen no. 17.

Det är verkligen spännande, det här med att jag inte alls får välja vilken bok jag ska läsa. Gårdagens bok blev Svenska impulser – En handbok i retorik av Carl-Johan Markstedt och Vendela Blomström. Den är utgiven på Sanoma Utbildning som förut var Bonnier Utbildning. Min svärmors f.d. arbetskamrat var redaktör för den här och det är såklart svärmor som gett boken till någon av ungdomarna. Tack, säger jag!

Jag och många andra brukar klaga på makens retorik i sociala medier. Han låter otroligt hård, men använder denna retorik med mening och aldrig utan att sträva efter en viss effekt. Jag har löst problemet med att uppröras av hans inlägg genom att inte läsa vad han skriver. Han funkar så mycket bättre för mig IRL… Vi har haft otaliga diskussioner om just retorik och hur vi båda utnyttjar den för att nå dit vi vill. Såhär inleds boken:

”Vältalighet. Konsten att argumentera. Ett medel att motstå påverkan. Ett verktyg för analys. Ja, det finns många förslag på hur retorik kan definieras.”

Eftersom jag inte har arbetat i skolan på tio år kan jag inte uttala mig hur undervisning i ämnet i allmänhet går till. Jag har följt yngsta dotterns väg genom gymnasiet och har läst en del av de texter som föregått uppgifter i diverse ämnen, bl.a. svenska. Med de uppgifter som skolan presenterar sägs det att barnen och ungdomarna ska vara källkritiska och lära sig genomskåda de retoriska knepen. Jag anser dock att det är ett problem då man från skolans håll jobbar på att bara vara kritisk åt ett håll. Det uppmanas t.ex. inte till att inta en kritisk hållning till det som lärarna presenterar, det är det som är rätt.

Svenska impulser – En handbok i retorik innehåller massor av bra fakta och uppgifter som säkert skulle få många att bli bättre på att tala väl och argumentera för sin sak. Den är också väldigt tydlig med var författarna står politiskt, något som de visar på mer eller mindre subtila sätt. Talen de valt, bilderna och i vilka sammanhang citat presenteras bl.a. Detta är inte något jag tror eleverna lägger märke till för fem öre och jag gör det för att jag överlag har blivit väldigt kritisk i hur jag möter det som presenteras. Är det en användbar bok? Onekligen, både i retorik-sammanhang och som propaganda. Men det kan vi tala om en annan dag.

Jag vill avsluta med en gammal favorit. Jag fnissar, men good for them! Det är väl jag som inte ser genialiteten. Heja alla som debatterar i hemma, i skolan, i sin relation eller var det nu är… Må den bästa vinna!

30 maj

En bok om dagen no. 16.

Jag har haft väldigt många kokböcker, men har regelbundet rensat ut bland dem. De tar vanligtvis stor plats, jag lagar oftast mat utan recept, och dessutom är de ofta daterade. Min syster berättade igår om arvet efter fars kusin. I hennes ägo fanns flera spännande kokböcker, bl.a. en ”jättegammal som t.ex. använde kalvhjärna” och en ransoneringskokbok som gav tips med alla begränsningar som fanns under kriget. Enormt spännande! Visst hade vi förlorat en stor dos kulturhistoria om böcker som dessa hade rensats bort?

Gårdagens bok var, som du säkert listat ut vid det här laget, en kokbok. Yotam Ottolenghi är en kock vars smaklökar verkar funka ungefär som mina. Det är en bra början. SIMPLE gavs ut på Tukan förlag 2018. Många av hans tidigare böcker har blivit till succéer, vilket jag tycker är helt rättvist. Jag kan t.ex. varmt rekommendera både Jerusalem och Plenty. SIMPLE köpte jag billigt då Adlibris hade en kokbokskampanj, men sedan dess har jag bara testat två recept. Smakerna i denna bok är allt annat än enkla, men följer man recepten verkar det högst troligt att smaklökarna börjar dansa glatt! Jag vet inte varför jag inte har testat fler. Jag tror emellertid att det är ingredienslistorna, trots att de är relativt korta, som är orsaken. Det finns alltid någon annorlunda krydda eller någon specialspecialare som ska tillsättas och man går ju miste om helhetsupplevelsen om man bara hoppar över den. Efter att ha suttit och dreglat över bilderna igår har jag dock bestämt mig över att laga något härifrån under helgen. Japp. Så får det bli.