monnah

Planttant, samtalsterapeut och samhällsbetraktare

  • Om att sakna.

    Allt växer och idag kände jag hur jag saknar Far så det värker. Det är svårt, det här med sorg… Att vilja vara med någon fast man vet att det inte går är jobbigt både mentalt och fysiskt. Usch, livet! Ibland känns du övermäktigt. Foto: Min syster T

  • Byggandet har satt fart igen!

    Idag har brorsan och maken börjat bygga en takkupa. Det har sågats och spikats och mätts och passats och flyttats och burits och klättrats. Så spännande! Helt plötsligt får det plats med ett litet badrum uppe också samt en liten ”sovhytt”. Det är verkligen roligt att se hur fort det kan gå när det finns…

  • Före och mittemellan.

    De förrförra ägarna brukade ha sin kaffehörna här. Eftersom verandan inte är klar än är det ingen större mening med att lägga ner jättemycket arbete på onödiga moment. Att ha en fikaplats som är täckt av krossat fönsterglas och annat skräp kändes dock inte så attraktivt, så vi röjde bort det värsta. Nu har vi…

  • Nyfiken i en strut.

    Om du kom till en härlig plats vid Östersjön för att insupa vårluft tillsammans med barn och åldringar och möttes av ett gäng svartklädda karlar med bister uppsyn som höll på att spruta tändvätska på upp- och nedvända kors samt poserade framför dessa med en lie med en getskalle på – skulle du då vända…

  • Dags för vårskriket!

    Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka? Varför skulle all vår heta längtan bindas i det frusna bitterbleka? Höljet var ju knoppen hela vintern. Vad är det för nytt, som tär och spränger? Ja visst gör det ont när knoppar brister, ont för det som växer och det som…

  • Fest varje dag.

    I förrgår var damligan här för en eftermiddag med våfflor och prat. Jag tror vi har bestämt att vi har ett roterande schema, ungefär som syjunta men utan något att pyssla med. Iittalavasen har nu ett nytt fång tulpaner som förgyller köket. Jag älskar verkligen tulpaner. Vi visste att Far hade satt en massa tulpanlökar…

Välkommen in till mig!

Jag heter Monica, men kallas för Monna av familj och vänner. Ett H tillkom på slutet när jag skulle hitta på ett användarnamn att använda i det läskiga sajberspejset i tidernas begynnelse. Bloggandet har varit en del av mitt liv i många år vid det här laget och jag har hunnit avverka några stycken. Just här har jag skrivit sedan 2011.

Det är så trevligt när du som läser här lämnar en kommentar. Det gör bloggandet ännu roligare! Hoppas att du gillar det jag skriver och att du vill vara med och diskutera när mina funderingar springer iväg. Välkommen!

Monnah

Planttant, samtalsterapeut och samhällsbetraktare