07 mar

När den där kjolen bara ligger och skriker i soffan…

… är det väl dags att göra något av den? Jag blir ständigt påmind om hur dålig jag är på att bara slutföra grejer. Jag är helt enkelt en ”procrastinator” (Förhalare är väl ändå inget ord, eller?) Maken och sonen har sedan ett par veckor en snabbkurs i programmering. De sitter alltså och programmerar flera timmar varje kväll. Det går jättebra och tanken är att sonen ska hjälpa pappa med diverse projekt. Han har helt klart fallenhet och det skadar inte heller att han faktiskt har upptäckt att han tycker att det är roligt. Dessutom skjuter han väldigt gärna sin engelskuppgift, att skriva en novell, framför sig. Brås han månne både på mor och far?

Hur som helst. Jag såg den där kjolen som inte ens var särskilt billig utan bara hade ett fint tyg ligga tillsammans med en soffkudde vars överdrag redan tvättats och lagts undan och bestämde att det var dags att skrida till verket i kväll. Förberedelsejobbet tog lång tid då kjolen hade ett ok som skulle klippas bort och själva kjolvåden var klippt i en böjd form. När man en gång velat bli sömmerska har man koll på vad som är tråkigt och vad som är roligt i sömnadsprocessen även om det är 30 år sedan man sist var i toppform. Då jag tillhör denna skara har jag insett att själva tillklippningen skulle vara lite bökig. Det är helt enkelt därför kjolen har blivit liggande om du nu vill veta varför.

Jag bestämde mig för att sy en kudde med omlottbaksida eftersom jag inte hade någon dragkedja hemma. När det gäller kuddar syr jag dem annars helst med dragkedja då det gör dem snygga både på fram- och baksida…

6_12

Före såg det ut så här på köksbordet.

6_11

Halvvägs såg det ut såhär, men vem är intresserad av halvvägsbilder? Jag använde dels rullkniven jag fick i present av personalen på Flymens skola då jag slutade där 1993 och dels min älskade tygsax. Båda har klarat att gå opåverkade av tidens tand till skillnad från vissa andra.

6_10

Jag klippte framsidan lika stor som kudden, 45×45 cm, medan de två baksidorna som skulle gå omlott klipptes 45×32 cm. Omlottbitarna sicksackade jag och sydde ner ett par centimeter med två dekorativa raksömmar. Känner jag mig själv rätt kommer jag att så småningom lösa stängningen på annat vis.

6_8

Bästa sättet att få snygga hörn? Klipp bort hörntriangeln, men håll dig för allt i världen borta från själva sömmen. Jag tycker 2 mm marginal är rätt bra.

6_9

Räta mot räta naturligtvis. De båda baksidorna fållades som sagt innan ihopsättningen. Som du ser finns det utrymme för några centimeter omlott.

6_7

Så här ser baksidan ut med bara den enkla omlottlösningen. Funkar okej, men jag hade inte lagt den här sidan framåt. Man kan göra en knytstängning  eller sy dit ett par knapphål med tillhörande snygga knappar för att göra också baksidan dekorativ.

6_6

Sådär. Nu är det bara fräscha tulpaner som saknas. De julröda detaljerna är äntligen bortplockade från soffbordet och påskkudde och pläd är på plats. Kom nu våren!

8 thoughts on “När den där kjolen bara ligger och skriker i soffan…

    • Hahaha! Ja, jag har bloggat minst lika länge som Frida, men jag har aldrig haft hennes driv. Det är därför min blogg fortfarande är min dagbok på nätet kanske? 😀 Vad snäll du är förresten. Tack!

Lämna ett svar till Mysmasken - Livet i Florida med tre små Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *