För några månader sedan fick jag en vacker, handgjord anteckningsbok av min äldsta dotter och det har tagit tid att bestämma användningsområde för den. I går började jag så skriva in dikter och tankar från mitt eget huvud, men jag tror att jag även kommer att fylla på med verk från andra. Hur som helst såg jag att jag den 6 november hade skrivit en dikt som jag fortfarande tänker tillbaka på då och då.

För ett år sedan kände jag mig riktigt nere. Det var så mycket tråkigt som hade hänt under ganska lång tid och jag var inte jättebra på att hantera dessa känslomässigt och mentalt dränerande saker. Jag ägnar därför en extra tacksamhetstanke över att jag idag står på en kulle dit översvämningsvattnet inte når upp. Hoppas att du också har en säker plats.

I’m still here

Asking for nothing
Wishing for more
Still full of hope

Walking on sunshine
Clouded by fear
Still full of hope

Meeting my past
Living my present
Still full of hope

Idag påbörjar min granne/väninna den första av tre omgångar cellgifter efter sin canceroperation. När jag träffade henne i går var hon glad och positiv, men samtidigt rädd att hon skulle vara i för dåligt skick för att klara dessa omgångar lika bra som de tidigare. Still full of hope…