11 feb

Vinterland.

Såhär såg det ut när jag skulle försöka få upp dörren igår förmiddag. Tur att jag kom på att det kanske var dags att leta upp snöskyffeln i stenkällaren när jag hörde att det skulle komma en hel del snö. Den här gången behövde inte jag skotta av mer än stentrappan. Annat var det i Snättringe då barnen var små och maken åkte till jobbet tidigt, tidigt och inte hann skotta på morgonkvisten. Skottning är en supereffektiv träningsform, så mycket kan jag säga!

Det är alltid samma sak då omgivningarna kläs in i snö. Landskapet förändras och man ser nya saker. Igår påmindes jag om vårt söta lilla sommarviste/bakbod/vedbod. Det är spännande med potential, men också lite störigt. Tänk vilken fin mottagning och gäststuga det här skulle kunna bli!

Ladan är så fin! Jag blir fortfarande förvånad varje gång jag påminns om att vi faktiskt bor på en liten gård. Det faller mer och mer på plats, detta är verkligen hemma. Detta är min trygga plats på jorden. Vilken ynnest det är att få bo såhär. Jag är mycket tacksam!

En skatas snöängel? Mönstret var så vackert, jag ville fånga stunden. Det går inte att se de glittrande snöflingorna, men detta blev som ett flyktigt konstverk.

Samma sak med denna snöhög. Snö som har drivit, naturliga former. Skyddande täcke för djur och växter, vatten till våra törstande grundvattenförråd. Jag kan inte se detta som något otyg. Dessutom är det alldeles makalöst vackert!

Den här lådan med fröer, sedan? Planttantsdrömmar. Jag har bestämt mig för att inte dra igång tomater, paprika och det andra allt för tidigt i år. Det blir bara krångel. Jag blir inte stressad av några Instagramodlare som hetsar eftersom jag knappt är inne där, men ett par odlargrupper på Facebook visar tydligt och klart att folk är på gång för fullt! Vi har precis blivit av med sorgmyggor och spinn här hemma och jag måste vila från besvikelsen av att ha mist de fina orkidéer som har trivts och frodats, spridit så mycket glädje. (Vi fick hem en trojansk häst, en gåvoorkidé som visade sig bära på elände.) Mammas orkidé, svägerskans inflyttningsorkidé – det fanns flera med affektionsvärde. Trots diverse planttantstips och tricks fick jag inte till det. Jaja. Sånt är livet. Och snart kommer jag att sätta igång med försådden och glädjas igen.

6 thoughts on “Vinterland.

    • Jag läste igenom den två gånger. Känner både tröst i att höra att det är fler som tänker som jag och hopplöshet i att det framtida Sverige antagligen bara blir värre…

    • Det är lätt att förälska sig i detta vackra vinterlandskap! Jag tänker att det ska gå att fånga glittret, men det får jag inte riktigt till…

  1. Hm, bagarbod..? Har du alltså en bakugn där ute i boden?? I så fall är jag fullständigt avundsjuk! Det är en dröm att ha en sådan, men jag skulle nog få gå kurs i hur den används eftersom det inte är helt enkelt har jag förstått! Ljuvliga bilder att titta på, men ack så mycket jobb med snön!

    • Ja du, det var väldigt gulligt av elgubbarna att ploga fram till våra bilar så vi alls kunde komma ut härifrån! Det krävs Kraftigare Doningar om man inte nöjer sig med att pulsa och använda allmänna kommunikationsmedel. Jag känner lite att Kian nog få stå nu tills snön töat bort. Förresten skidade K på isen igår. Det gick bra, men öppet vatten på flera ställen. Han hade hoppats kunna skida runt hela ön, men det verkar inte riktigt görbart.

Lämna ett svar till monnah Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *