22 feb

Vårsol framför brasan.

Igår när jag satt och pluggade framför brasan sken solen in så fint i vardagsrummet till vänster om mig. Jag satt en stund och tittade verkligen på det jag såg, på kakelugnen, Lena Linderholm-tavlan i åttiotalets Tricia Guild-färger och på det lilla bordet med trädgårdslitteratur. Jag påmindes om hur bra jag har det och hur mycket jag älskar vårt hem. Det är ljust och glatt, men egentligen mer färgglatt än vad som syns här. Jag kommer ihåg hur fascinerad jag var av Tricia Guild på 80- och 90-talen, apropå tavlan i hallen. Hon har varit med i inredningssvängen lika länge som jag har levt på jorden och jag skulle så gärna vilja gå på den här utställningen!

Jag uppdaterade köksskåpet med lite kalligrafi som jag hittade då jag städade på mitt arbetsbord. Det syns inte riktigt på bilden, man jag skrev för länge sedan fritt med bredpenna på ett vackert, nästan marmorerat bomullspapper då vi bodde i USA. Jag tyckte väl att det var dags att byta ut min lillasysters porträtt av maken som taliban även om det är ett konstnärligt mästerverk.

För övrigt tänker jag nästan varje vecka att jag borde plocka fram mina skrivdon och börja skriva kalligrafi igen. Det är ju så roligt, men hantverket försvinner när man inte tränar handen. Jag är stelare, får lätt skrivkramp och har absolut inte samma flyt som då jag skriver varje dag. Men – man kan inte odla alla intressen samtidigt! Idag har jag dessutom skrivit färdigt uppsatsen i min socialpsykologikurs, så det blev inte så mycket annat gjort som jag hade hoppats. När jag nu åker till min syster för att umgås lite och bada jacuzzi i blåsten (som jag tror inte märks så mycket på hennes innergård) har jag i alla fall med mig några nyplanterade sticklingar och pocketboken jag köpte för att läsa julhelgen. Ja, den läste jag klart i sängen i morse, två månader efter beräknad tid. Och så undrar jag varför min ”ska läsa”-rad i bokhyllan växer och växer istället för att krympa? Med det måste jag avsluta genom att rekommendera månadens bokklubbsbok En piga bland pigor av Ester Blenda Nordström. Spännande bok, fascinerande författare. Peace!

2 thoughts on “Vårsol framför brasan.

  1. Åh vilken vacker kakelugn.
    Verkligen färgglad tavla ?

    Mycket man vill göra och ta upp som man trivts och känt sig nöjd och avslappnad med men som tiden av nån anledning får en att ”inte hinna”

    Något mitt samvete vill ta tag i är alla foton både framkallade sen -97!och de digitala som behöver framkallas och hamna i riktiga album.
    Tyckte det såg ut som riktiga album under ett skrivbord/bänk på bilden med kakelugn.

    Ha en fortsatt bra helg och kämpa på med studierna.

    • Ja, visst finns det mycket som man får lägga undan, ibland i några veckor, kanske några år och möjligen för alltid. Allt har sin tid, men somligt längtar jag verkligen efter.

      Jag har lite i tagit börjat hantera alla våra bilder. Det är ett heltidsjobb, men både angenämt och överväldigande. Jag önskar att mina föräldrar fortfarande levde, att jag hade tänkt på att dokumentera vilka alla var på deras foton… Nåja, man vinner ibland och förlorar andra gånger.

      Tack för titten, Ingela! ❤️

Lämna ett svar till monnah Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *