26 okt

Hej lördag!

Jag befinner mig just nu i kanske mitt livs sista höstlov. (Det är möjligt att jag återgår till skolvärlden och då gäller naturligtvis inte påståendet.) Som lärare är det skönt att ha undervisningspaus med jämna mellanrum, hur mycket man än älskar sitt yrke. Detsamma gäller eleverna. Vår yngsta går sista året på gymnasiet och hon är inte den enda trea som känner sig otroligt stressad både över studierna och vad som egentligen kommer efter studenten. Jag förordar en veckas sovmorgnar och hårt kroppsarbete utomhus i en fin balans. Dessutom tvingade jag henne att laga middag ikväll, så nu står snart en betydligt mer avancerad meny på bordet än vad jag hade tänkt mig. Hehehe.

Den här veden är fars verk. Jag kan knappt med att stoppa den i vedspisen, men samtidigt är det fantastiskt att han får vara med här i det hus som han verkligen älskade. När mamma fått sin palliativa diagnos, men han själv ännu inte visste att det var han som skulle gå först, drömde han om att min familj skulle flytta till Bredavik och hyra mina föräldrars hus (hyrt av brorsan och svägerskan) medan han skulle få leva ungkarlsliv här i Uttorp. Så blev det nu inte.
Vad var det nu jag förordade? Sovmorgnar och skottkärreskjutsar? Skämt åsido… Dottern jobbade på bra som vedchaufför i vårt tremannalag.
Jag skjutsade pelargoner, dahliaknölar och olivträd till köket i sommarhuset och passade på att spana in resten av delarna till verandan. Nu närmar det sig! Jag älskar verkligen de gröna dörrarna och är så glad över att vi valde denna färg.
Synd att jag inte kan bifoga doften av linoljefärg. Fantastisk!
Dessa fönster! Jag kan aldrig se mig mätt på dem.

8 thoughts on “Hej lördag!

  1. Underbara lantliga höstlovsbilder! Och de där fönsterna… så fina, men jag beundrar också den prydliga arbetsplatsen. Tycker att prydliga byggarbetsplatser är bland det finaste som finns, men jag är väl lite konstig också.
    Kram,

    • Prydligt inne, inte fullt lika prydligt ute vid verandan. 😉 Jag tycker också om ordning och reda, men har nog aldrig riktigt funderat över just byggarbetsplatser! Tänker bara att de är så duktiga som KAN… Kram!

      • Det kommer! Och jo, jag med! Har alltid beundrat människor som verkligen kan bygga saker. Jag vet ju inte vilken ände man ska börja i ens! Men byggarbetsplatsers prydlighet är ett specialämne som jag studerat noga faktiskt?. Min pappa och hans bästa vän (som vid det här laget har byggt minst fem hus, helt själv. Alltså, han går ut i sin skog, fäller träd, forslar hem dem, kör dem genom sitt (egenhändigt byggda såklart) sågverk, tar fram sina egna ritningar och bygger -voila liksom!), byggde vårt landställe när jag var liten (relativt prydligt. Min pappa är rörig och hans vän ordningsam). Nu har min syster och hennes man byggt ett attefallshus på samma tomt – världens kaos!? Tills de hyrde in några av grannarna på ön för några av arbetena. Deras arbetsplarser är vansinnigt organsierade och resultatet med. Och så brukar jag vara med och fotografera arbetsplatser åt arkitektfirman som sambon jobbar för och de är så varierande. Tro mig, en prydlig arbetsplats är ett världigt gott tecken.

        Kram,

        • Ah! Det låter verkligen som att du har full koll! Jag har fullt förtroende för brorsan! Han kan allt. Känns det som i alla fall. Jag är så tacksam att vi har hans kunnande att luta oss emot. Han tar alltid väl hand om sina verktyg och dylikt, men det ligger en hög plankspill utanför verandan kvar. Hur ska vi tolka det, hahaha? Kram!

Lämna ett svar till monnah Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *