13 maj

Kulturlista, typ.

Elsa Billgren bjöd på kulturlista i januari som sedan Ajli blev inspirerad av. Här kommer så en kanske lite tantigare och lantligare kulturlista då jag varken bor i Stockholm eller Umeå, utan vid världens ände.

En film med många Oscarsnomineringar: The Banshees of Inisherin. ”Gå in i filmen utan att läsa något om den och tala sedan om vad den handlar om”, sa min lillebror. Jag säger detsamma. Detta är en film som inte släpper taget om mig, av olika anledningar. Framför allt längtar jag tillbaka till Irland och till Aranöarna.

En film utanför finkulturens sfär: Top Gun Mavericks soundtrack gör mig glad och för mig tillbaka till åttiotalet. Somligt var bättre förr, men den här uppföljaren är riktigt, riktigt bra tycker jag som älskade Top Gun.

En film i kulturelitens skugga: När maken föreslog att vi skulle titta på Änkeman Jarl, en komedi av Vilhelm Moberg, var jag lite tveksam. Två timmar senare försökte jag analysera vad som hänt i filmvärlden sedan 1971 och vad som hänt med mänskligheten som gjort att vi hamnat där vi är idag. Nu är frågorna ännu fler. Däremot har jag ett nytt favorituttryck att ta till: ”Det äger sin riktighet.”

Senaste föreställningen jag var på: Jag må vara dimmig i hjärnan, men jag kommer faktiskt inte ihåg. Jag var ofta kulturell då vi bodde i Orem. Om konserter gillas var det Kulturskolan som stod för min senaste upplevelse. Jag blev rörd flera gånger och imponerades över hur duktiga de unga musikanterna var. Inte minst makens systerson som briljerade på trummorna!

En föreställning jag ser fram emot: Alltså, jag inser att jag behöver skärpa till mig gällande kulturen. Det är verkligen öken just nu! Denna lista fick mig att drömma mig bort och det här hade ju varit roligt… En dansföreställning där publiken får vara med och bestämma.

Konst som jag tänker extra mycket på just nu: Med jämna mellanrum går jag in på Sikö auktioner och drömmer mig bort. Här går det att fynda allt från fantastiska konstverk och hötorgskonst till oupptäckta pärlor.

Senaste låten jag lyssnade på repeat: Lalehs Framåt. Jag gillar hennes energi och är imponerad över hennes stora musikalitet, både den känslomässiga och den praktiska.

Mer musik som kulturhjärtat vurmar för: För min del är det nog Sara Parkman. Hennes musik fascinerar mig. Vi må stå långt ifrån varandra rent politiskt, men hennes musik väcker något i mig.

Senaste restaurangen jag besökte: Elsas lilla krog i Karlskrona.

Tre ställen jag vill rekommendera: Tja, jag inser att denna lista fått mig att ryckas ur min lilla planttantsbubbla, så jag tänker här stort och större. Fast som blivande Världsarvsambassadör måste jag börja med Örlogsstaden Karlskrona. Det är verkligen vackert här, även om kulturutbudet är lite skralt. Det första som kom till mitt sinne var annars Zion National Park. Att bo i Utah hade definitivt sina fördelar, inte minst den storslagna naturen. Och eftersom det här inlägget nog var tänkt att ha ett kulturellt anslag måste jag ta upp en på riktigt gammal klassiker. Om någon månad åker dottern och svärsonen till Pompeji. Mitt besök där fick mig att teleporteras till en annan värld. Jag har sällan blivit så uppslukad av något.

Avslutningsvis tre favoritgrejer: Jag är ingen isbrytare, tyvärr. Min värld är rent fysiskt ganska liten. Självvalt så, ölivet där vi har nära till många i vår storfamilj ger en trygghet och ett lugn som både jag och maken uppskattar. (Med alla tre barnen i Stockholm skulle jag dock vilja åka dit lite mer ofta.) Samtidigt är jag en människa med stora känslor och mycket av allt. Jag älskar att fångas av musik som får hjärtat att darra, att känna stormbyar rensa mina tankar och se stor talang få ta plats. Däremot vill jag inte ha konstig konst, disharmonisk musik eller störiga föreställningar där alla verkar lida av hallucinationer.

  1. Något av det finaste jag haft i mitt liv var musiken då barnen gick i Adolf Fredriks Musikklasser. Jag går gärna på deras konserter även fortsättningsvis och vill tipsa om deras konsertkalender.
  2. Åbergs trädgård och café är ett självklart tips för dig som kommer åt det hållet. Så inspirerande miljö för planttanter, men även för folk som bara gillar vackra vyer och god mat. För övrigt vill jag påstå att dagens handelsträdgårdar många gånger tangerar kulturella upplevelser. Zetas är en välkänd vallfärdsort, men det finns många, många fler. (För övrigt har de just nu 50% rabatt på sina dahlior. Jag har inte plats för fler, men de har många fina sorter och det är absolut inte för sent att sätta dem i jorden än.)
  3. Efter att länge ha längtat till att få uppleva Dalhalla blev det så möjligt förra året. Jag vill dit igen och igen och igen. Inte minst då First Aid Kit är där och spelar i augusti.