januari 2017 – Sida 2

17 jan

Hälsoläget.

Operationen gick bra, men det är jobbigt med ovissheten om framtiden. De vill göra samma operation på andra sidan ansiktet också, stackars far. Jag vet inte hur mycket man klarar av? Nu är det läkning som gäller i några veckor innan det är dags för strålning.

Mamma var också hos sin läkare i går och det var ju inte heller så mycket mer upplyftande. Om du har förslag på fantastiska, roliga aktiviteter att ägna sig åt när man ingenting orkar men ändå vill göra annat än att bara vänta bort sin tid så blir jag jätteglad!

16 jan

En tur till Lund och tillbaka.

Brorsans små hönor har börjat värpa igen. Alltså, hur gott är det inte med purfärska ägg från hönor som fått strutta fritt och som ätit prima kycklinggodis?! Att börja jobbiga dagar med en sådan här frukost gör saker och ting lite roligare.

I morgon opereras vår fine far. Du får gärna hålla en tumme, skicka en bön eller bara tänka goda tankar åt hans håll en stund. Jag är så tacksam över specialister som jag vet kommer att göra allt i sin makt för att tumören ska sluta göra far illa! Jag har varit på detta gigantiska sjukhus ett par gånger förut. Första gången hälsade jag på min mamma som låg där nere med befarad stroke i mitten av 80-talet. Nästa gång var jag där med mamma igen. Den gången gällde det cancerdiagnosen hon fick för nästan exakt två år sedan. Traumatiska händelser sätter sig i kroppen på flera vis, men idag kände jag mest frid och var glad över att det ens finns ett sådant här specialistställe där de tar sig an de svårare fallen som kanske hade haft svårt att få rätt behandling på Karlskrona lasarett.

Jag åkte ner till Lund med far tillsammans med två av mina syskon och när vi nu ändå var där nere så passade vi på att hälsa på lillebror som bor i en liten by alldeles i närheten av Malmö Stad-skylten. Han har flyttat till ett renoveringsprojekt som han och hans fru efter många timmar vid ritblock håller på att förvandla från kyffe till drömhus. Oj, så fint det kommer att bli! Att ha bott genom flera renoveringsprojekt har lärt mig att se förbi ofärdighet och det här huset blir helt enkelt toppenfint.

I morgon kommer vår tyska extrasyrra och stannar i några dagar. På fredag kommer vår syster från Skottland. Ibland är det verkligen extra fint att komma från en stor familj. Peace.

14 jan

Lördag.

Lördag är mångas favoritdag. Jag kan förstå det, på många sätt och vis. Det är då de flesta har chansen att omgruppera sina trupper, städa, fixa, ta igen försummade sociala relationer, springa på fotbollsmatcher, delta eller njuta av konserter, storhandla, laga lite extra god mat, hämta andan… Som sagt. Jag kan förstå att många gillar lördagar. Just den här lördagen blev faktiskt rätt fin till slut. Vädret var underbart och jag kom ut en runda med kameran som sällskap. Utan att ha planerat det på något sätt fick också dagens bilder ett tema. Kan du räkna ut vilket? Jag vill också att du Finner Ett Fel. I sann Fem myror är fler än fyra elefanter-anda finns det naturligtvis flera ”fel”-bilder som är rätt. Nu får vi se om du kan motivera vilket av fotografierna som ska bort. Nå?

13 jan

Feeling blue.

12 jan

Tankar efter feberdimman.

Nu har jag fått nog av den här influensan. Usch, så sjuka vi har varit här hemma! I morse kände jag mig riktigt piggelin och orkade både bädda sängen, duscha och klä på mig något annat än det jag stöp i säng i någonstans under söndagskvällen. Det som började med irriterande torrhosta gick över i djupare hosta, ett allmänt illamående, feber, kräkningar, ont i hela kroppen, ännu högre feber, fler kräkningar och hallucinationer, slemhosta, hög förbrukning av snorpapper och så många timmars sömn. Varsågod. Där har du vinterns influensa om du nu undrar hur den presenterar sig. Jag tror inte den här sjukan har gått i skola hos Magdalena Ribbing, för någon vett och etikett märkte då jag inte av.

Slutpratat om sjukdomar för idag. De finns ändå här dygnet runt och jag tänkte påminna mig om lite roligare saker. Huset, till exempel.

Praktiskt eller snyggt om jag måste välja? (Jag läser fortfarande Trendens-Fridas blogg trots att alla hem ser typ likadana ut, vita och grå, som överallt annanstans. Det finns dock mycket annat som är läsvärt där.) Det gör ont att säga, men efter att ha fått några dyrköpta erfarenheter som yngre och mer oerfaren tänker jag trotsa mitt estetiska hjärta och säga att praktiskt vinner. Varje dag. När jag läste någon inredningstrendrapport häromsistens såg jag att rostfria bänkar kommer stort 2017. Moahahahaha! Ja, de vet hur de ska tjäna pengar på ängsligt trendmedvetna svenskar som sliter ut fullt fungerande kök och badrum för att få till det ”rätt”, de där lobbyisterna eller vilka det nu är som tjänar pengar på att folk vill ha nytt, nytt, nytt. Nu ligger jag i fas med trenderna med vår fantastiska och återvunna rostfria köksbänk, precis som jag då och då ligger rätt med manchesterbyxor (mina favoriter i alla väder, en favorit jag delar med min far).

Gammalt eller nytt? Återbruk är superinne. Second hand-butiker frodas överallt, Blocket och Tradera glöder och inte är det särskilt lätt att fynda designklassiker till noll och intet. Nej då, folk vet att ta betalt för sina dyrgripar. Hur har vi det hemma då efter att ha försökt jämka ihop våra bohag? Det är inte klart än. Huset kommer att bli mer och mer inbott efterhand som vi hittar det vi vill ha, men här har du några nedslag.

Återanvänt element som ska målas om när vi inte längre behöver dem för värme framåt sommaren. Mitt drömgolv. Jag måste ha hjärntvättats av trendnissarna i hemlighet, men har förstått att många andra som varit hemma hos oss också är väldigt förtjusta i det. IKEA-möblemang, nyinköpt.

Återanvända möblemanget från IKEA i Draper. Hörnsoffa ger jag inte avkall på, det ska finnas plats för många gäster, och Karlstad är både lagom stor, nätt och bekväm för min smak. Dessutom är fotpallen en stor favorit! Fårskinnet har värmt våra älskade barn och varit en del av inredningen sedan tiden i Flemingsberg under mitten av 90-talet. Mattan har legat hemma hos makens mormor. Kuddar får jag aldrig nog av. De här kommer från alla möjliga ställen. Yngsta dotterns Indiskafåglar har åkt upp på kakelugnen och pinglar så fint då man går förbi. Lampan fyndades på second hand för 125 kronor. Mycket förtjust! (Ps: Mässing är UTE i år, men våra mässingsgardinstänger flyttar ingenstans. De hängde en gång på en stor, statlig institution någonstans i Stockholm och mår nu bra i en stuga på Sturkö.)

Hallen är ”ny”. Här låg förut husets kök, så badrum och tvättrum byggdes under renoveringen. Mattan köpte vi på ruugs.se trots att det finns många mattor på vinden i sommarhuset. Vi behövde en som var smalare och längre än alla som ligger där. Inte är den här jeansmattan lika fin som Brittas, men den gör mig ändå glad och passar fint där den ligger i vårt ”nittiotalsgalleri”.

Hahaha! Ja, bollarna ska flyttas till det andra köksfönstret. Jag kan inte skiljas från adventsstjärnan som hänger kvar och vi har inte hittat någon kökslampa än. Jag kan inte med att betala en massa tusen för en som bara är ”okej”. Lampan ska så klart hänga över köksbordet, fast jag undrar om det inte får bli en fin liten fönsterlampa också där glödlampan hänger nu. Bordet ropar efter en duk av något slag, men det har i alla fall både tulpaner, levande ljus och godis, så protesterna är inte överdrivet högljudda.

Jaha, ja. Det här var dagens rapport. I morgon är det fredag och jag kan konstatera att den här veckan har jag i princip inte fått något annat gjort än blott det nödvändigaste. Trots det är jag mycket tacksam, för jag vet att det finns många som inte ens orkar det som jag kallar nödvändigt. Jag tar inte mitt liv för givet och jag är tacksam. Peace.

11 jan

Influensan from Hell.

Usch! Det känns pinsamt att klaga då jag bor med två människor som alltid har ont och har ett nedsatt allmäntillstånd, men jag kan inte komma ihåg att jag någonsin mått så här dåligt. Får du den här influensan är det bara att säga tack och hej i några dagar. Se till att ha febernedsättande medicin, soppa, Piggelin och värmedyna hemma och var beredd på att hela kroppen protesterar högljutt. Nu ska jag sova igen.

09 jan

Nu kan vi akuten.

Det är mycket nu. Många känslor, surrande bakgrundsstress, mycket att hålla reda på, upp som en sol och ner som en pannkaka. Inspelade minnen om fornstora da’r och en annan tid, inte alltid så gammal eller god. Hopp och rädslor blandade med praktiska göromål och utrensning. Det är inte alltid lätt att svara på frågor från barska sjuksköterskor när man oroar sig för att hålla reda på om 95 är okej som syresättning eller som blodvärde, eller kanske inte som något av dem. Att veta att ens älskade föräldrar båda är på väg mot en oundviklig ändhållplats till vilken tidtabellen verkar vara synnerligen komplicerad och helt irrationell gör det inte helt lätt att hjälpa och stötta, men jag är otroligt tacksam över det nätverk som finns runt omkring dem. Så mycket kärlek. Peace.

Samtidigt som allt detta ogreppbara pågår tuffar vardagslivet på i sakta mak precis som vanligt. Ibland händer det dock att turschemat ändras. I morgon är det till exempel dags för äldsta dottern att pröva sina vingar genom att påbörja en ny och spännande utbildning. Heja!

07 jan

Det ena du vill…

Häromdagen kom min lillasyster hem med en spettekaka till far. Det är nästan det bästa han vet, tillsammans med liljekonvaljer och skumbananer som han också fått i gåva de senaste veckorna. Själv tycker jag nog att både spettekaka, liljekonvaljer och skumbananer är rätt okej, men mina preferenser ser annorlunda ut. Hade någon kommit med ett sådant paket till mig hade jag säkert blivit tacksam, men också önskat något annat. Det är konstigt, det där.

Mina tankar har det senaste halvåret handlat väldigt mycket om önskan ställt mot behov och att komma ifrån känslan av ”Det ena du vill, det andra du skall, så plägar det gå i dylika fall”, drottning Kristinas bevingade ord. Ebba Brahes ”Jag är förnöjd med lotten min och tackar Gud för nåden sin” gillar jag mycket bättre och hoppas att jag en dag kan komma dit på något vis.

06 jan

Dagen efter stormen.

06 jan

En dag i København.

För ett tag sedan pratade äldsta dottern ihop sig med sin moster och kusin. De bestämde sig för att den här veckan åka till London för att gå på Harry Potter-utställningen The Making of Harry Potter. Det visade sig att biljetterna var slutsålda och Londonresan blev därmed uppskjuten. Eftersom E börjar studera på måndag ville hon gärna hinna hitta på något roligt, så hon och jag bestämde oss för att resa till København lite hastigt och lustigt.

Köpenhamn är en trevlig stad. Gemytlig, ganska lätt att hitta i och ovanligt ”liten” för att vara en storstad. Egentligen ska man väl vara där längre än över dagen, men det blev rätt perfekt ändå. Nu för tiden är det lite tråkigt att man har tillgång till samma butiker i alla länder, men det kändes ändå på sin plats att besöka Søstrene Grene och Joe & The Juice. Vi var också inne på Illums Bolighus, en annan av mina danska favoriter. E och jag hittade förresten en ny favoritbutik: Arnold Busck Boghandel på Købmagergade. Det gjorde ingenting att de flesta böcker var på danska… Vilken inspirerande miljö! Jag vill så gärna att bokhandlarna ska överleva. De har det inte lätt och en efter en går under. Nog för att jag gillar Adlibris, men det finns inte mycket som går upp mot att stå och bläddra i nya böcker i en så inspirerande miljö!

En av dotterns stora intressen är att besöka vintagebutiker och second hand-affärer. Vi hittade flera sådana med mycket intressanta varor. Inne på Time’s Up hade vi lätt kunnat göra av med många tusenlappar om vi hade haft sådana att slänga oss med, men det var spännande nog att känna på läckra sidentyger, pälsar och Chanelkjolar från 70-talet. Så mycket snygga kläder det har producerats och burits genom tiderna! Det är ändå rätt trist att vi inte klär oss lite bättre överlag, hehe.

Det finaste minnet från den här resan, förutom att det var väldigt mysigt att få tillbringa en hel dag med dottern, var ändå att få träffa en av de vänner jag har känt längst i livet. S och jag blev brevvänner i sexan då våra fröknar började ett vänortsutbyte med våra klasser. Först skrev vi alla några brev till någon i den andra klassen och sedan åkte svenskarna till Hillerød på skolresa framåt vårkanten. Jag tror inte att någon av de andra klasskamraterna har kontakt med varandra, men S och jag har följt varandras öden och äventyr genom åren. Våra liv har utspelat sig ganska lika parallellt på varsin sida Öresund och det är alltid lika härligt att få träffa varandra! Tänk, så tacksam jag är för fröken Kerstin som gav mig den här vänskapen. Till dig som läser vill jag tipsa om Conditori La Glace. Varm choklad och Othellotårta! Hur gott som helst. (Tusen tack S, både för fikat och för att du tog dig tid att komma in till stan. Jag hoppas det inte dröjer tills vi träffas nästa gång!)

Att det var närmare -10° kallt och väldigt ruggigt idag gjorde faktiskt ingenting. Våra hjärtan värmdes av allt vi fick tillbaka av vår danska grannhuvudstad! Nästa gång åker vi dit när vi kan gå ner i den mysiga hamnen och njuta av sommarvärme. Leve Danmark! (Utropat av den danskälskande svensk jag är… Trots allt hade jag varit dansk om vi bara hade tagit oss tillbaka till 1658 då Blekinge fortfarande var en del av Østdanmark.)