Som femåring gick jag på gympa där ”vi gjorde oss tjocka och vi gjorde oss smala” i IOGTs lokaler. Det var väldigt roligt och det var där jag träffade den vän som följt med mig längst (förutom mina familjemedlemmar så klart). Sådan vänskap är oersättlig. Det är så skönt med människor som man inte behöver förställa sig inför, sådana som vet alla ens bra och dåliga sidor. Grattis C! Du är en pärla.
Min syrra visade några bilder på någon tjej hon följer på Instagram, Linda Hallberg. Jag gissar att hon är en sådan där sminktjej som blivit känd genom internet, för jag har aldrig hört talas om henne. Å andra sidan finns det väl mängder med människor jag borde ha koll på, men som jag har missat… (Nu har jag googlat. Här är Lindas hemsida. Hon är tydligen världskänd make up-artist. Där ser man.)
Hur som helst. Nu handlade det om ”den översminkade sanningen”, om hur vi ständigt bombarderas med perfekta ytor via internet när verkligheten faktiskt inte ser ut sådär. Frågan är om vi verkligen vill ha verklighet eller mår vi på något skruvat vis bra av att gnugga oss i avundsjukans svarta klet? Nu till bilderna…
Före:
Tjurringar i näsan har aldrig tilltalat mig. Jag hakar upp mig på snor och hur jag liksom vill trä i en hake i den där ringen och leda människan bakom ringen till en hage med fräscht gräs… Kudos till Linda som visar sin sårbarhet genom att visa verkligheten.
Efter:
Perfektion. Är det möjligt att få till det här bara med smink, eller har hon använt Photoshop också? Jag vet inte. Alla fläckar i ansiktet är borttrollade, men en som inte fanns där från början är ditmålad? I just don’t get it… Men står hon så där i pose med handen och särade svullna läppar på gatan så ser hon säkert väldigt snäll och vänlig och hjälpsam ut. Och så får hon allt sitt smink gratis och leder medkvinnor in i avundsjukans cell där de får stå och skaka galler av frustration över att de själva är så fula och deras läppar inte går att få sådär svullna och sensuella ens med baksug i ett glas…
Jag har blivit allergisk mot fusk sedan jag flyttade hit. Runt omkring mig finns det vanliga så klart, men också väldigt mycket lösbröst (nja, snarare bröstimplantat), löshår, lösögonfransar, lösnaglar, opererade ansiktsdelar, åtstramad hud, plagg som trycker in (obefintliga) valkar under de vanliga kläderna, ansiktsmask som tas på varje dag (alltså, full make up med foundation, rouge, ögonsmink, läppsmink) och så fortsätter det sådär. JA, jag bryr mig såklart om hur jag ser ut, konstigt hade det varit annars. Jag både sminkar mig och tar på mig smycken som jag gillar. Något jag har så svårt att acceptera och något jag försöker rädda mina barn ifrån är att det är den här ytan som ska vara det man utgår ifrån. Vänner som kommer osminkade till någon tillställning ber om ursäkt för att de bara är sig själva och inte har tagit på sig masken. Det är ju för sorgligt! Jag har förstått att det har hänt mycket i Sverige också och att svenskar antagligen är lika fixerade vid sina yttre som amerikanerna…
Antalet ”likes” i sociala media verkar idag sätta värdet på en människa, och Linda Hallberg här ovan som får 20 000 likes får väl då anses vara en hyfsat lyckad person. Huruvida hon har tillfört mänskligheten något gott låter jag vara osagt, men läser man på hennes hemsida finns det tjejer som verkar tycka att hon är Gud och att hon ”inspirerar tjejer att leva bättre liv”. Det låter ju toppen. Jag har fortfarande svårt att acceptera att det här ytliga ska få ta så mycket tid och utrymme, men samtidigt kämpar jag hårt för att inte fördöma någon för de val de gör. Vill de lägga all sin tid och sina pengar på att se Barbieliknande, vältränade och lyxiga ut så måste det få vara deras val och något som jag accepterar utan att ifrågasätta. Jag har ju inte själv sålt alla mina ägodelar och jag ger inte bort allt jag har hela tiden.
Hur tänker du om det här?
Edit: Och titta här vad jag hittade nu! Samma tema, samma tankar… Sevärt litet reportage.
Dagens musiktips kommer från en grupp för svenskar i USA. Sofia Talvik och hennes man Jonas har gjort en ”road trip” här i USA och den resulterade i en härlig platta som heter Big Sky Country. Jag gillar Sofias röst och det sköna gunget i musiken… Kanske du också gillar det här? Sök på Spotify där hon finns. Annars har du hennes hemsida här.
Foto: Jonas Westin
Hade jag varit i Stockholm på lördag hade jag helt klart lagt några hundralappar på att besöka FreedomFest Stockholm! Nu är jag kanske inte lika intresserad av frihetliga frågor som maken, men de här dagarna är alltid jättespännande och de flesta föreläsningarna håller hög klass. De kvinnliga föreläsarna lyser med sin frånvaro, men det är inte för att K inte har försökt engagera några. Hur det nu än är så verkar de frihetliga och anarkistiska tankegångarna och österrikisk ekonomi mer falla manliga sinnen i smaken. Jag undrar just om det är samhällets genusvidriga uppfostran som ger upphov till denna markanta skillnad?
Hur funkar du? Tycker du att den svenska demokratin funkar?
Ny vecka! Det är mindre än en månad kvar tills jag och barnen åker till Sverige. I början av juli hämtar vi upp K i Köpenhamn på väg ner till München. Vi kommer att vara där nere ett tag tillsammans med svärfar och svåger för att träffa tyska släkten, släktforska och uppleva Bayern. Vi håller alla lite var till mans på att öva på tyskan som kanske inte längre kommer helt självklart för någon av oss. Dessutom är sydtyska, bayrisch, bra mycket svårare att förstå sig på än den tydliga nordtyskan som vi svenskar väl oftast möter i skolan och hos tyska turister. (De som har sommarställen i Blekinge är åtminstone oftast från de norra delarna av Tyskland.)
Jag fortsätter storstäda inför sommaren. Det blir sådant där som att rensa ut, torka ur och dammsuga bakom kylskåpet, skrubba hela duschen från topp till botten, ta bort kalkfläckar, rensa ur köksskåpen, lämna in grejer till Deseret Industries (second hand), rensa i pappershögar (Gah, jag fattar inte var de kommer ifrån!) och allt möjligt annat. Det passar finfint att fixa grejer inne, för ute har vi sedan några veckor rätt bra ”göra gräsmattan grön”-väder. Jag är inte alls van vid att behöva passa in rätt tillfälle att klippa gräset och trädgårdsbevattningen är inte ens igång än! Väldigt ovanligt för att vara Utah. Jag tror dock att de flesta är tacksamma. Det har kommit en massa ny snö i bergen och då detta trots allt är en öken behövs allt vatten efter den torra vintern som ligger bakom oss.
I går blev vi hembjudna till grannarna intill då det var syttende mai. De är norskättlingar, frun pluggar norska och de firar alla norska högtider och helger mer än vilken norrman som helst. Vi håller Norden högt här i vårt lilla hörn av Carterville Road tillsammans med ännu en fin vän som är finska och bor några hus bort.
Vårt bidrag till impulsfirandet fick bli våra mjölfria favoritkakor Real-Deal Chocolate Chip Cookies.
Pico var på strålande humör och snurrade runt fötterna på oss alla.
Härlig eld i ”grillfatet”. Vet inte vad de här kallas i Sverige, men det är en stor, grund gryta i gjutjärn som man kan elda i. Praktiskt och väldigt mysigt!
Gissa vad familjen M bjöd på? Inte norskt någonstans, men väldigt gott. Ja, förutom Hershey’s-chokladen. (Jag red snålskjuts på sonen och åt bara perfekt grillade marshmallows som han hade fixat.)
Så här ser den ut, en äkta s’more.
Barnen hade fått lite roliga mineralsalt som skulle kastas i eld för att få till spännande färgade lågor, och se det gick ju utmärkt! Kul vardagsexperiment. Här kan du lära dig mer om lågfärger.
Småkillarna lekte kurragömma med G. 18-åringar är antingen lata och anstränger sig inte alls för någonting eller också kan de vara sjysta nog att förgylla livet för en 7- och en 8-åring. ”Where IS he? Have you SEEN him? Just our garden, but he isn’t ANYWHERE!” Hahaha. Ja, se där fick de leta länge.
När det bara var rök kvar av elden och lite väl kallt att sitta ute gick vi in och spelade spel. ”You’ve Been Sentenced” är jätteroligt! Rekommenderar varmt till äldre barn som är duktiga på engelska och vuxna. Och så åt jag upp resten av Ms Syttonde Mai-Pavlova. Maräng med grädde och färska bär – mycket bättre blir det inte.
Vår familj gillar att äta bra och god mat och vi lägger antagligen mer tid på maten än Familjen Svensson (eller Jones). Jag inser att det inte alls är allom givet att ha den tiden och detta är något som jag ofta ägnar tacksamma tankar åt.
I går frågade S om jag hade lust att hjälpa henne fixa scones till frukost. Nemas problemas! Dottern fixade sålunda frukosten med mig som coach och alla kom ner och prisade de perfekta sconesen. Ja, alla utom jag. Jag fixar inte brödet, det är bara så. Den senaste veckan har jag haft huvudvärk flera dagar efter nybakade bullar, dessertbord på grannpicknicken och lite annat smått och gott (som i mumsigt). Jag satsade idag därför på en kopp te med saffranssirap och en väldigt smarrig smoothie på mandelmjölk, kokade frysta hallon (har blivit lite nojig efter de där gamlingarna som dog efter att ha ätit hallondessert gjord på ”råa” frysta hallon för någon månad sedan), lite lönnsirap och färsk spenat. Hur god som helst trots den läbbiga färgen! Av någon anledning smakade den hallonlakrits, så jag passade på att drömma mig bort till hallon- och lakritsskallar i lösgodislådorna på ICA Kvantum i Kungens Kurva…
Jag vet… Min vackra, vackra kopp har fått sig ett par rejäla törnar och det är dags att hitta en ersättare. Än så länge är jag dock inte redo att skicka den till några sälla jaktmarker.
Del två på matkapitlet denna andra regniga lördag på raken (med många regndagar både innan och efter) kommer att handla om pizza. Hemgjord pizza, alltså. Sådan pizza har inte något alls att göra med köpepizzan på Papa John’s, även om den är god, utan håller en helt annan klass. E fixade en lyxig och jäst brödbotten till sig och de andra i familjen och jag gjorde en blomkålsbotten till mig själv. Väl värt mödan. (Jag bytte ut chevren mot vanlig hushållsost idag.) Eftersom de andra hellre äter brödbotten kunde jag frysa in tre bitar till snabbluncher åt mig själv.
Tomatsås
fräs några finhackade vitlöksklyftor på låg värme i olivolja
2 burkar krossade tomater mixas och hälls i
blanda i:
några msk tomatpuré (jag har i rätt mycket)
torkad eller färsk oregano efter smak
torkad eller färsk basilika efter smak
lite salt
nymalen svartpeppar
ev. något sött om du inte får balans i smakerna
Koka ihop på svag värme utan lock länge, gärna i upp emot en timme. Det blir smarrigast så.
Monteringen av just min pizza, den som blev så god så jag längtar tills jag kan äta en likadan igen, har du här:
Bred ett lager tomatsås på en lagom bit blomkålsbotten (1/4 av receptet här ovan tog jag). Smula över färsk mozarella och färsk basilika och stoppa in pizzan i 200°C i 10-15 minuter. Den ska vara färdiggräddad. Lägg på örtmarinerade kronärtskockshjärtan, färsk ruccola, lite smarrig prosciutto (Wow, jag kunde stava utan att stavningsprogrammet protesterade!) och några tunna skivor rödlök. Riktigt supergott. Nyttigt också inbillar jag mig.
Mums. Hoppas att du får äta något riktigt gott idag du också. Peace!
Äldsta dottern har fått en soffa till sitt rum av våra flyttande vänner. Nu ska vi klura ut hur vi fixar ett billigt och snyggt överdrag till den. Piece of cake. Eller nå’t.
Varje kväll spelar yngsta dottern Yatzy och Vändtia med maken. S har blivit en hejare på huvudräkning och sannolikhetslära på kuppen. Vi undrar alla hur det kommer sig att hon aldrig tröttnar, men varför ska man överge ett vinnande koncept liksom?
Den här texten har jag läst igenom tio gånger i kväll. Det har inte fått mig att åstadkomma någonting, men jag är helt klart i behov av att bena upp mina ”mål och planer”. Jag återkommer.
Alla svenskar verkar fira Kristi Himmelsfärd bra mycket mer intensivt än alla våra religiösa grannar. Jag tror inte ens de flesta vet att en kristen högtid är i full sving, men det går nog bra ändå. Hoppas att du får möjlighet att sväva på moln och känna lyckan bubbla i dig. Det är du väl värd.
Vissa människor ska bara finnas för evigt. BB King är en sådan. Han, precis som Skalle-Per, har ju alltid bara varit en del av världsalltet. Nu är det som det är och ”The Thrill is Gone”.
Fotografi: thebluesmobile.com
Bilddagbok? När det händer så mycket på en gång samtidigt gillar jag att åtminstone ta ett och annat kort så jag har koll. Jag önskar att jag skrev dagbok som förr i tiden, men nu får det vara såhär.
Jag och tjejerna köpte en ny diskborste och kom alla att tänka på samma roliga tecknade teveserie. Vet du vilken? (Min brorsa är klurig han. Han hittade både rätt teveserie och rätt avsnitt. Här hittar du det om du vill ha lite trevlig underhållning.)
På bergen smälter snön, nästa dag är topparna kritvita igen och så går det så om och om igen. Vi har nu några dagar med åska och regn framför oss. Det ska bli spännande se om det tar knäcken på den sista snön eller om det bara förlänger plågan. Men visst är det fint med den skira grönskan mot de vita bergen?
Grannens olvon helt ofokuserade och överexponerande, men de är ju så fina!
Mount Timpanogos ligger där med sitt täcke av snö. Undrar om hon fryser?
Det vackraste gräset jag vet. Det är O-gräs, men vad bryr jag mig om det? Alldeles skirt och så vackert…
Våra kompisar har flyttat till sitt femte hus sedan vi flyttade hit för snart tre år sedan. Med tanke på mängden böcker de äger tycker jag det är imponerande att de inte bara hivade alla flyttkartonger i diket denna gången. (Nu har de köpt ett jättehärligt hus med fint VITT kök, hot tub, basket- och tennisplan, förråd och tillräckligt med sovrum för att alla ska få plats, så nu tror jag faktiskt att det är färdigflyttat för ett tag framåt.)
Bästa sättet att fira vad som helst. Färska bär och grädde. Sprutgrädde. Borde förbjudas, haha.
Måste bara visa äldsta dotterns present till hushållet! Det blev ett grytunderlägg i form av en keltisk knut. Båda döttrarna har lyckats springa förbi mig i avancerade virkkonster. Jag tackar och lämnar med glädje över virknålen.
Jag satt och lyssnade på gamla klassiker och hamnade hos Lesley Gore på Spotify. Rätt vad det var hörde jag Lesleys något äldre röst, precis sådär livserfaren och lite djup som jag gillar. We Went So High. Så fin och så sorglig.
We went so high
As if we had no weight
As if we thought we both could fly
We went so high
We knew it wouldn’t last
We flew too high we flew too fast
And when you think you’re safe and sound
Anywhere you go from there is down
We went so high
We left it all below
We found another place to go
We went so high
We’ll never come so near
We’ll never see it quite so clear
’Cause when you think you’re safe and sound
Anywhere you go from there is down
We went so high
So high
Lesley dog för några månader sedan. Jag gissar med anledning av hur hennes röst lät för tio år sedan att hon var rökare, så kanske var det det som orsakade lungcancern som avslutade hennes tid på jorden då hon var 68 år gammal.
Lesley var med och skrev musiken till filmen Fame tillsammans med sin bror Michael Gore. Hon blev nominerad till Academy Award for Best Original Song för Out Here On My Own som hon skrev med sin bror, men det var Fame, skriven av Michael, från samma film som vann priset. Ah! Fame. Leroy och Doris och Miss Sherwood och alla de andra… Kollade du på teveserien?