Så bliva de bestående.
Önska, hoppas, drömma, tro
Ta min hand så hoppas vi tillsammans
Ända in i kaklet
Önska, hoppas, drömma, tro
Ta min hand så hoppas vi tillsammans
Ända in i kaklet
Usch, vilka tråkiga blogginlägg det blir när jag inte kan ladda upp några foton från kameran och telefonfotona är så dåliga… Eller är det mitt totala fokus på familjelivet som faktiskt är rätt ointressant för de flesta andra?
Efter två långa vårddagar behövde mamma vila, så jag och yngsta dottern ägnade mest hela dagen åt att utföra Viktiga Ärenden. Vi gick till Handelsbanken för att undra varför sonen fått fyra bankkort på ett halvår. Vi köpte ett par t-shirts på H&M, lite smått och gott på TGR, godis på Hemmakväll, nyttigheter på Apoteket, smörgåsingredienser på ICA Maxi och blommor på BlomsterLandet. Vi hann även med ett besök på några timmar hos Fars kusin som ligger på sjukhus för utredning av vad som kan tänkas vara fel. Jag klippte till honom, fast det var inte så läskigt som det låter. Jag fick manövrera en klippmaskin och en sax runt katetrar, droppmaskiner, teveapparater, rumsavdelare, rullator och allt annat som ska få plats i ett minimalt rum för två patienter. Jag ska väl vara glad för Rs skull. I korridoren låg nämligen två andra patienter bakom varsin skärm och R berättade att han hade fått sova i matsalen de första nätterna. Väl hemma igen vilade vi en stund, men sedan var det dags att laga middag och förbereda morgondagens smörgåstårta. Ja, för är det Alla Hjärtans Dag ska man väl fira med folk man älskar? I morgon kommer således min bror och hans familj och om alla är friska kommer förhoppningsvis min syster med familj också.
Gillar du smörgåstårta? Jag tycker alltid det låter lite småotäckt då jag läser recept, men resultatet blir faktiskt strålande gott. Hemligheten är att använda bra ingredienser, montera själva smörgåsbasen dagen innan så brödet hinner dra åt sig smak och klä tårtan med ett överdåd av förslagsvis handskalade räkor och rökt lax. Tomater, persilja, vindruvor och sådana där nyttiga grejer går också bra, men dem sätter man där det finns plats. Räkor och lax går först. Alltid. Rullade ostskivor verkar vara obligatoriskt, men jag vet inte jag. Vi får se vilket humör jag är på i morgon!
Äldsta dotterns hudbesvär har blivit lite mindre besvärande sedan i går. Helst vill jag ju att hon ska berätta att allt som av ett mirakel blåst bort, men det har inte hänt än. Kanske när jag vaknar i morgon bitti? Nu ska jag nämligen lägga mig och vila bort dagens stress och drömma om allt vackert i världen. Hoppas att din Alla Hjärtans Dag blir strålande oavsett hur livet ser ut.
Nu har jag varit i Sverige i en vecka. Jag är så glad att jag kunde komma hit! Jag älskar att kunna vara hemma hos mina föräldrar och hjälpa dem med allt praktiskt som inte riktigt orkas med då de har fullt upp att få sina kroppar att läka igen. Samtidigt är det svårt att se sina föräldrar tyngas av att kropp och själ inte riktigt samarbetar.
Idag åkte jag med mamma till Lunds lasarett då deras onkologer är bättre rustade till att avläsa alla data och ta beslut om hur man bäst behandlar henne klart efter operationen. Min sjuksysterbror följde med henne in till läkaren för att erbjuda ett par extra öron och lite kunskapsstöd. Både han och mamma kände stor tillit och doktorn gav flera indikationer på att behandlingen verkligen går åt rätt håll. Det kändes så skönt att höra!
Efter läkarbesöket blev det lunch inne i Lunds Saluhall tillsammans med bror och svägerska. Trevlig samvaro och god mat ger alltid ny energi. Lund är en fantastiskt trevlig stad, men till och med min ambulansförare till bror svor tyst över hur omöjligt att ta sig fram med bil. Tur att jag slapp köra! Trots att jag gillar att köra bil är enkelriktade gator och cykelvägar inte mina bästa vänner då jag ska ta mig fram i trafiken. Jag gissar att de som bor i Lund klarar sig bra med apostlahästar och cykel.
Yngsta dottern har blivit bortskämd av diverse släktingar under de här dagarna. Karlskrona är en toppenstad på det viset! Här finns väldigt många av alla vi bryr oss lite extra om. Äldsta dottern är ju kvar i USA och det var inte fullt lika toppen just idag då hon var tvungen att uppsöka en hudspecialist. Hon har klåda och utslag som spridit sig snabbt över nästan hela kroppen. Förhoppningsvis är det nässelfeber som läkaren trodde. Skulle det visa sig att sprutan och tabletterna han skrev ut till henne inte hjälper inom en vecka ska hon få göra allergitest. Som sagt. Att stå med fötterna i två olika länder suger ibland. Jag får vara tacksam över att tekniken åtminstone får oss att kännas lite närmare varandra då det kniper. Over and out.
I går hade mamma olika besök på sjukhuset utlagda över dagen. Det blev jobbigt, både mentalt och fysiskt. Om en stund kör jag ner henne till Lund där förhoppningsvis expertisen finns för hennes fortsatta behandling. Det är fint när det funkar. Min lillebror och hans fru kommer över från Malmö för att käka lunch med oss. Att blanda nödvändigt ont med trevligheter gör allt livet lite lättare, eller hur? Peace.
Jag vaknar fortfarande varje natt runt klockan fyra. Lite konstig tid tycker jag, men det går ändå.
I går hade vi fantastiskt väder! Svenska våren är speciell. Grannen ropade över mig då jag var ute på en liten promenad så jag kunde få med mig en bukett forsythiakvistar till mamma. De blir så fina då de slår ut.
I morgon är det lasarettet som gäller hela dagen och på torsdag åker vi till Lund en runda för cellgiftsplanering. Man måste vara rätt pigg för att orka vara sjuk.
Nu åker jag och yngsta dottern till Sverige. Vi får väl se om jag får möjlighet att blogga därifrån. Iiiiiih! (Det sista var lite resfeber.) Tjingeling!